Riskbedömning

Läs mer om tandvård och munhälsa hos barn i Rikshandboken för barnhälsovård och i Kunskapsbankens kapitel om symtomlindring vid palliativ vård av barn. 

Vid första vårdtillfället eller vid misstanke om risk för ohälsa i munnen ska en munbedömning göras. För bedömning av munhälsa hos vuxna används det validerade kliniska bedömningsinstrumentet ROAG (Revised Oral Assessment Guide) [8,9,10].

ROAG ingår också i det nationella kvalitetsregistret Senior alert för personer över 65 år.

ROAG är ett verktyg för att uppmärksamma munhälsan inom all vård och omsorg och är ett sätt att öka samarbetet med tandvården. 

Bedömning av munhälsa med ROAG

En bedömning av munhälsan med hjälp av ROAG bör göras:

• I samband med inskrivning av nya patienter alternativt som en del av övrig riskbedömning.
• Av patienter som är i risk för att utveckla problem eller som har problem med att tugga, äta eller svälja.
• I samband med ett förändrat ätbeteende, exempelvis vägrar att äta eller reagerar onormalt på kall och varm mat eller dryck. Eller vid ett förändrat beteende i samband med stöd och hjälp vid munvård.

Med hjälp av ROAG kan vård- och omsorgspersonal bedöma och utvärdera avvikelser i munhålan och följa upp effekten av olika åtgärder.

Sjuksköterskans ansvar:

• Har helhetsansvar för patientens basala hygien, inklusive munvård.
• Identifierar och bedömer risker för patientens munhälsa.
• Dokumenterar munhälsostatus och insatta åtgärder.
• Upprättar en plan för munvård vid behov.
• Följer upp och utvärderar insatta åtgärder.

Undersköterskans ansvar:

• Utför munvård enligt instruktioner.
• Observerar och rapporterar avvikelser i patientens munhälsa till ansvarig sjuksköterska.
• Dokumenterar utförda åtgärder enligt ROAG.

Då vård- och omsorgspersonal upptäcker avvikelser grad 3 enligt ROAG ska tandvården kontaktas. ROAG är en kontaktyta mellan tandvård och vård och omsorg med fokus på munhälsa. En ökad förståelse för olika professioners arbetssätt och kompetens leder även till en ökad förståelse för munnen som en del av kroppen

Regelbunden inspektion av munhåla

Även om patienten själv sköter sin munvård bör en regelbunden inspektion av munhålan genomföras, eftersom problem inte alltid uppmärksammas och rapporteras av individen själv.

Gör så här:

1. Säkerställ att belysningen är god. Använd gärna LED-ficklampa och spatel.
2. Lyft ut överläpp respektive underläpp för att säkerställa fullgod insyn.
3. Bedöm tänder, tandproteser, slemhinnor och tunga.
4. Dokumentera i avsedd mall i patientjournal.

Vid avvikelser som bedöms som grad 2 enligt ROAG (till exempel försämrad munhygien), och det finns risk för ohälsa i munnen är det viktigt att personal på vårdenheten vidtar adekvata åtgärder. 

Kontakta tandläkare, tandhygienist eller läkare vid behov i händelse av avvikelser grad 3 enligt ROAG.