Kontroller och utvärdering

Vid uppstart av parenteral näringstillförsel bör patienten vägas dagligen för att kunna upptäcka om patienten samlar på sig vätska. Kraftig initial viktökning på över 500 g/dygn tyder på vätskeretention och bör undvikas.

En patient som svarar på behandlingen minskar initialt i vikt på grund av att extracellulärt vatten mobiliseras och aktiv kroppsvävnad byggs upp. Efter upptrappning följs vikten två gånger per vecka.

Parenteral näringstillförsel kan innebära en temperaturhöjning med cirka 1 ^oC eftersom intag av föda ökar energiomsättningen. Större temperaturstegring ses vid komplikationer och överdosering. Under upptrappning rekommenderas daglig temperaturkontroll.

Läs mer i kapitlet Temperaturmätning - Vårdhandboken.

Uppmärksamma tecken till infektion genom daglig inspektion av patientens infarter.

Innan uppstart av parenteral näringstillförsel rekommenderas kontroll av följande prover. Proverna ska också följas regelbundet under pågående parenteral näringstillförsel:  P-glukos, elektrolytstatus (P-Na, P-K, P-Mg, P-fosfat, P-Ca och P-Cl), P-Kreatinin, P-Urea, P-Triglycerider och leverstatus.

Vid risk för refeeding syndrome kontrolleras elektrolytstatus regelbundet de första tre dagarna efter nutritionsstart. Patienter med hög risk kan behöva kontrolleras tätare, helst var 12:e timme [5].

Vid parenteral näringstillförsel, framför allt vid total parenteral nutrition (TPN), är det viktigt med en noggrann munvård flera gånger dagligen.

Efter cirka tre till fem dagar bör den parenterala nutritionsbehandlingen utvärderas och eventuellt omprövas. Utvärderingen baseras på patientens allmäntillstånd, de rekommenderade kontrollerna samt patientens möjlighet att få i sig näring oralt eller enteralt.

Vid kortare vårdtid än tre dagar rekommenderas att överrapportera utvärdering till nästa vårdgivare, se Överföring av information vid in- och utskrivning - Vårdhandboken  och Vårdsamverkan - Vårdhandboken.