Virusorsakad gastroenterit, inklusive vinterkräksjuka

Avföring hos en infekterad person kan innehålla mycket stora mängder smittämnen. Vid infektion med norovirus kan även kräkningar innehålla stora mängder smittämne. Smittspridning sker via direkt eller indirekt kontakt, då smittämne som utsöndras med tarminnehållet når munnen.

Vanligen sker överföringen mellan personer via händer samt via livsmedel (fekal-oral smittspridning). Vid kräkningar är smitta via droppar och aerosol också möjlig smittväg. Norovirus har hittats i luft efter kräkning, men betydelsen av detta för smittspridning är inte klarlagd [8].

Tänk på följande:

• Inkubationstiden är som regel 1-2 dygn och symtomen varar normalt 1-3 dygn.
• Virusutsöndring i avföringen avtar därefter vanligen relativt snabbt men kan kvarstå en längre tid vid bland annat nedsatt immunförsvar [2,5].
• Smittsamheten avgörs främst av symtomen. Efter att avföringen normaliserats betraktas man vanligen inte längre som smittsam.
• För att kunna bedöma att en patient är stabilt symtomfri, behövs en observationstid på 48 timmar [5].

Kontakta alltid vårdhygienisk expertis vid misstanke om utbrott på enheten för att kartlägga orsak och smittkälla och få råd om smittförebyggande åtgärder. Ett utbrott definieras här som två eller flera fall av diarré, kräkning eller både och, inom cirka en vecka, hos patienter eller personal där ett tydligt samband med smittspridning föreligger.

Plan för utbrottshantering

Särskilt norovirus har en stor benägenhet att ge upphov till utbrott i vårdmiljö. För att minimera risken för störningar i den ordinarie verksamheten under norovirussäsong bör det finnas en plan för utbrottshantering. Planen bör beakta följande aspekter:

• Säker arbetsmiljö.
• Tillräcklig tillgång till lokaler där patienter med bekräftad eller misstänkt norovirusinfektion kan vårdas avskilt.
• Personaltillgång.
• Utbildning och spridning av information.
• Kommunikation.
• Övervakning.
• Ansvar och ledning [5].

För att kunna ställa diagnos tas virusprov från faeces eller i andra hand från kräkning. Symtomen avgör handläggningen och därför ska man inte avvakta provsvar innan lämpliga vårdrutiner tillämpas. Det är inte meningsfullt att ta kontrollprov när symtomen avklingat.

Kunskap om virusorsakad gastroenterit ska finnas hos all personal så att smittspridning kan undvikas genom hög observans, tidig diagnostik och adekvata vårdrutiner.

Det finns idag få kontrollerade studier med hög evidens för vilka vårdhygieniska åtgärder som har effekt vid utbrott av norovirus. Därför grundas handlingsprogram ofta på utbrottsbeskrivningar och experters erfarenheter [5,9].

Tänk på följande:

• Det är viktigt att personal som varit sjuk är symtomfri innan återgång i tjänst. Vanligen rekommenderas att 48 timmar, eller minst 24 timmar, ska ha förflutit sedan senaste symtom [5].
• Personal bör ha varit symtomfria i minst 48 timmar innan de får hantera oförpackade livsmedel [5].
• Personal som vårdar patienter med virusorsakad gastroenterit bör inte hantera livsmedel [5].
• Begränsa antalet personal som vårdar sjuka/inkuberade patienter. Tillämpa kohortvård (se nedan) vid flera fall av gastroenterit på avdelningen.
• Vid enhet där utbrott av misstänkt eller verifierad virusorsakad gastroenterit förekommer bör personal om möjligt vara enhetsbunden under arbetspasset för att minimera risken för smittspridning mellan olika vårdenheter.

Tänk på följande:

• Om det finns enkelrum med eget hygienutrymme tillgängligt kan en patient som insjuknar med gastroenterit på ett flerpatientrum omedelbart flyttas dit [5].
• Medpatienter utan symtom på flerpatientrummet betraktas som exponerade och bör vårdas separat, om möjligt på enkelrum. Inga andra patienter bör flyttas in bland de exponerade. De exponerade patienterna bör inte flyttas ut bland icke exponerade patienter förrän det gått 48 timmar sedan senaste gastroenteritsymtom på salen [5].
• Patienter som insjuknat och exponerade medpatienter bör vårdas dygnet runt enligt principerna för kohortvård. Det innebär att de vårdas av särskilt avdelad personal som inte deltar i vården av osmittade eller oexponerade patienter, har ett eget eller separat avdelat hygienutrymme och vistas på sina respektive rum.
• Om kohortvård enligt ovan kan bedrivas är intagningsstopp sällan nödvändigt [5]. Vid smittspridning utanför kohorten bör kohorten i första hand utökas.
• I vissa fall kan även intagningstopp på hela eller delar av enheten vara nödvändigt [5]. Exempelvis om kohortvård inte är möjligt eller vid snabb och omfattande spridning på enheten vilket gör kohortindelningen osäker. Beslut bör tas enligt lokala riktlinjer och i samråd med vårdhygienisk expertis.
• Självserveringar och bufféer ökar risken för smittspridning och ska inte förekomma vid utbrott av virusorsakad gastroenterit [5].
• Besökare till vårdenheten informeras om att det pågår ett utbrott varför besök bör undvikas, och att det är olämpligt att samtidigt besöka andra enheter på grund av smittrisken [5].

Gör så här:

• Informera all berörd personal.
• Kontakta vårdhygienisk expertis vid misstanke om utbrott.
• Vårda patienter med symtom på enkelrum.
• Tillämpa basala hygienrutiner och mekanisk rengöring med handtvätt som tillägg.
• Informera och/eller hjälp patienterna med deras handhygien.
• Bedriv kohortvård hela dygnet.
• Avdela personal som sköter mathanteringen.
• Avbryt all bufféservering såväl till patienter som till personal.
• Om kohortvård inte är möjlig eller vid snabb, utbredd smittspridning övervägs intagningsstopp. Beslut bör tas enligt lokala riktlinjer och i samråd med vårdhygienisk expertis.
• För loggbok/epidemirapport över insjuknade (se nedan).
• Skylta avdelningen med information "magsjuka".
• Rengör och desinfektera tagytor och andra kritiska punkter.

För rutiner kring rengöring, desinfektion, städning och hantering av avfall och tvätt, se sidan vårdrutiner.

Pdf för nedladdning och utskrift:

Checklista_vid_utbrott_av_virusorsakad_gastroenterit_2025.pdf

Om patienter eller personal insjuknar på en vårdenhet är en epidemirapport (loggbok) av stort värde. Denna kan kompletteras med en epidemikurva för tydliggörande av tidsförloppet.

Lämpliga uppgifter att registrera kan vara

• namn och personnummer
• var patienten kommer ifrån och när
• rumsnummer och/eller rumsbeteckning och eventuellt sängnummer
• datum och klockslag för symtomdebut
• frekvensen av diarréer och kräkningar per dygn där datum och klockslag dokumenteras för varje diarré och kräkning
• vilken typ av provtagning som har gjorts eller görs
• vilka som har delat rum med patienter med symtom
• eventuellt intagningsstopp
• datum och klockslag för när patienten har blivit symtomfri
• datum och klockslag för när patienten har förklarats smittfri
• om patienten har skrivits ut och i så fall vart.