I alla vårdsituationer ska basala hygienrutiner tillämpas, oavsett diagnos och om patienten bär på en smitta eller inte.

Observera särskilt att efter patientnära arbete vid misstänkt eller konstaterad tarminfektion ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion (SOSFS 2015:10). Handtvätt ska utföras även om händerna är synligt rena och om handskar använts, detta för att minska smittdosen och för att alkohol inte har fullständig effekt på icke höljeförsedda virus som till exempel norovirus och rotavirus eller sporer av Clostridium difficile [4,5].

Patientrelaterade åtgärder

  • Informera patienten och eventuella närstående om smittvägar och risken för smittspridning.
  • Patient med symtom (diarré och/eller kräkningar) ska vistas i eget rum och ska ha en egen toalett. Rummet behöver inte ha förrum/sluss.
  • Begränsa, om möjligt, antalet besök.
  • Patient med symtom ska inta alla måltider på rummet och får inte vistas i allmänna utrymmen.
  • Patienten informeras och uppmanas att tvätta händerna regelbundet, särskilt före måltid och efter toalettbesök. Hjälp patienter som inte kan sköta sin egen handhygien.
  • Om patienten är i behov av akut undersökning eller behandling, informeras den mottagande enheten om smittrisken.
  • Kontakta vårdhygienisk expertis vid behov.

Personalrelaterade åtgärder

Personal med symtom på eventuell magtarminfektion ska inte tjänstgöra. Smittämnets art och typen av arbete avgör när personen kan återgå i tjänst. Kontakta företagshälsovård/landstingshälsa och/eller vårdhygienisk expertis vid oklarheter.

I lokala anvisningar beskrivs hur de praktiska personalrelaterade åtgärderna ser ut, vilka kontakter som ska tas och ansvarsfördelningen.

Här finns regionala tillägg

Rengöring, desinfektion och städning

Det är viktigt att vårdpersonalen tar bort spill av kroppsvätskor direkt, och sedan använder desinfektionsmedel, så kallad punktdesinfektion [6]. För desinfektion används normalt ett alkoholbaserat desinfektionsmedel som innehåller en tensid. Vid misstanke om Clostridium difficile eller virusorsakad diarré används desinfektionsmedel med särskild effekt på sporbildande bakterier och/eller icke höljeförsedda virus [7-9]. Mekanisk rengöring före eller i samband med desinfektion är viktigt eftersom organiska ämnen inaktiverar desinfektionsmedel [7].

Synligt rena tagytor på vårdrummet och toalett rengörs varje dag och i vissa fall även desinfekteras [6,8,10].Vid slutstädning rengörs patientnära ytor, sängar, flergångsutrustning och hygienutrymmen mekaniskt och desinfekteras [6,8]. Kvarvarande patientnära engångsmaterial slängs om det finns risk för att det kan ha kontaminerats [8].

Undvik att överföra smittämnen mellan rum och patienter via utrustning och material. Använd rumsbunden medicinsk utrustning som rengörs regelbundet, eller använd engångsutrustning [9]. Den bästa metoden att avdöda smittämnen på flergångsmateriel är värmedesinfektion [7].

I lokala anvisningar beskrivs hur rengöring, desinfektion och städning i samband med infektioner i magtarmkanalen ska göras och vem som ansvarar för den.

Här finns regionala tillägg

Hantering av avfall och tvätt

Förslut påsen med avfall respektive tvättsäcken inne på vårdrummet så att läckage undviks. Kraftigt nedsmutsad tvätt bör hanteras enligt rutinerna för smittförande tvätt [8].

Kraftigt förorenat avfall bör läggas i plastpåsar som försluts omedelbart innan de slängs som konventionellt avfall [8]. I vissa fall kan avfallet behöva hanteras som smittförande. På arbetsplatsen behöver en riskbedömning av avfalls- och tvätthantering göras och lokala rutiner finnas tillgängliga (AFS 2005:1, SOSFS 2005:26).

Se lokala anvisningar för hantering av avfall och tvätt.

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan