Donation av organ och vävnader för transplantation - Översikt

DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER FÖR TRANSPLANTATION

Transplantation av organ och vävnader är i dag en väl etablerad behandlingsform för patienter med terminal organsvikt eller vävnadsdefekt. Varje år utförs drygt omkring 700 organtransplantationer och 800 vävnadstransplantationer i Sverige. Antalet donatorer i Sverige räcker tyvärr inte för att fylla behovet av organ- och vävnader till alla de patienter som väntar på transplantation.

Organdonation från avlidna givare kan idag endast bli aktuellt då man fastställer döden under pågående respiratorbehandling med bevarad cirkulation i kroppen (total hjärninfarkt). De organ som är aktuella för donation är njurar, lever, tarm, bukspottkörtel, hjärta och lungor. Vid transplantationer måste organen tillvaratas medan hjärtat fortfarande slår.

Vävnader såsom hornhinnor, hjärtklaffar, hud och benvävnad kan omhändertas från en avliden upptill 48 timmar efter inträffat hjärtstillestånd. Blodprov för virus analys måste tas innom 24 timmar efter cirkulationsstopp.

Transplantationslagen

Transplantationslagen innehåller bestämmelser om ingrepp för att ta till vara organ eller annat biologiskt material från en levande eller avliden människa för att i behandlingssyfte transplantera materialet till en annan människa eller för att använda det för annat medicinskt ändamål.

Med annat medicinskt ändamål avses i första hand forskning som alltid godkänts av en etikkommitté. Oftast handlar det om mindre cell-, blod- eller vävnadsprover. Det kan också handla om organ som inte kan användas i transplantationssyfte. Exempel på forskningsprojekt är att få fram bättre behandlingsmetoder för olika sjukdomstillstånd. Annat medicinskt ändamål ska inte förväxlas med helkroppsdonation som regleras i obduktionslagen. Det kräver skriftligt samtycke med en medicinsk institution.

Dödsbegreppet

En människa är enligt lagen död när hjärnans funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. När en människa vårdas i respirator och andning och cirkulation upprätthålls på konstlad väg, har det naturliga sambandet mellan hjärnans funktioner och blodcirkulation och andning brutits, så kallad total hjärninfarkt. Döden kan då endast konstateras genom en undersökning av hjärnan som visar att hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har upphört att fungera. Detta görs genom två kliniska neurologiska undersökningar av hjärnans kranialnerver. Dessa undersökningar måste i vissa fall kompletteras med en fyrkärlsangiografi om i vissa kriterier inte uppfylls. Mer om hur detta är reglerat i lagen finns att läsa i SOSFS 2005:10.

Medicinska insatser får fortsätta

Efter fastställande av döden får medicinska insatser fortsätta under högst 24 timmar för att bevara organ eller annat biologiskt material i avvaktan på ett ingrepp för organomhändertagande.

Till toppen av sidan