Sårbehandling

Efter operationen bör följande tas hänsyn till:

  • Undvik att byta förband de första dagarna på grund av infektionsrisk såvida inte uppenbara infektionstecken uppstår såsom smärta eller eventuell lukt från sår/bandage.
  • Inspektera förband, byt vid behov.
  • Dokumentera hur läkningen fortskrider.

Risken för malnutrition hos patienter med nedsatt cirkulation är en vanlig komplikation till långvarig smärtproblematik. Patienter som är eller riskerar att bli malnutrierade rekommenderas energität kost före och efter planerad kirurgi för att förbättra sårläkning och mobilisering.

Det är viktigt att uppmana patient och anhöriga att vara observanta på tecken till eventuella sårkomplikationer såsom rodnad, dålig lukt och ökad smärta samt eventuell nedstämdhet hos patienten. Läs mer om sårbehandling i Vårdhandbokens text om sårbehandling.

Smärta

Man bör skilja på tre olika typer av smärta hos patienter med amputerat ben:

  1. Preoperativ smärta som i slutändan har lett fram till beslut om amputation. Är ibland effektivt behandlingsbar.
  2. Akut postoperativ smärta relaterad till det kirurgiska ingreppet. Är också behandlingsbart.
  3. Långvarig smärta inkluderande fantom- och stumpsmärta kan till viss del utvecklas från akut postop smärta. Denna smärta är ibland livslång och påverkar livskvaliteten betydligt. Stumpsmärta kan uppstå på grund av: sårläkningsprocess, nedsatt blodcirkulation, infektion, nerver som är i läkning och tillväxt, neurom och smärta relaterade till protesförsörjning.

Skötsel/omvårdnad

Tidig mobilisering

Det är av stor vikt att patienten får möjlighet att komma igång att röra på sig efter operationen för att undvika komplikationer. Redan dagen efter operationen bör patienten komma upp och sitta på sängkanten. Sängläge utgör en stor riskfaktor för alla men speciellt för den stora patientgrupp med nedsatt cirkulation. Trycksår på kvarvarande fot/häl, kontrakturer och postoperativ pneumoni är vanliga komplikationer och måste undvikas.

Stelt förband

Efter transtibial amputation rekommenderas ett stelt förband med syfte att motverka svullnad och kontrakturer. Det kan vara ett vakuumbaserat förband som ger möjlighet att inspektera stumpen. Förbandet fordrar att avdelningspersonalen/anhörig behärskar skötsel och dagliga öppningar för luftning. Ett cirkulärgips har fördelen av enkel i skötsel men måste sågas upp om inspektion blir nödvändig. Vakuumförband eller gips fungerar även som stötskydd och sträckskena.

Kompressionsbehandling

Efter 5-7 dagar initieras en mjuk silikonhylsa (liner) som kompressionsbehandling för att förbättra sårläkningen. Liner bidrar även till att det amputerade benet snabbare antar en bra passform för senare protestillverkning. Ortopedingenjör från den ortopedtekniska verksamheten ansvarar för skötsel, instruktion och uppföljning av stelt vakuumförband och kompressionsbehandling. Ett speciellt tillvänjningsschema medföljer linern.

Om patienten har cirkulärgips ska detta tas av efter 5-7 dagar och ersättas av kompressionsbehandling. Vid problem med kontraktur kan vakuumförbandet eller extensionsskena användas i kombination med kompressionsbehandling. Ortopedingenjör kan vara behjälplig med sådan.

Vid transfemoral amputation och vid knäledsexartikulaton används inget gips, däremot kan kompressionsbehandling påbörjas 2-3 dagar efter operationen.

Stumpvård

Kontrollera stumpen dagligen, var uppmärksam på rodnader eller skav (se sårbehandling ovan), speciellt viktigt när patienten påbörjat lineranvändning.

Det är viktigt med god hygien, tvätta liner och stump dagligen och smörj gärna huden med mjukgörande lotion/kräm på kvällen.

Till toppen av sidan