Sårbehandling

Efter operationen bör följande tas hänsyn till:

  • Undvik att byta förband de första dagarna på grund av infektionsrisk, såvida inte uppenbara infektionstecken finns som smärta eller eventuell lukt från sår/bandage.
  • Inspektera förband, byt vid behov.
  • Dokumentera hur läkningen fortskrider.

Risken för malnutrition hos patienter med nedsatt blodcirkulation är en vanlig komplikation till långvarig smärtproblematik. Patienter som är eller riskerar att bli malnutrierade rekommenderas energität kost före och efter planerad kirurgi för att förbättra sårläkning och mobilisering.

Det är viktigt att uppmana patient och närstående att vara observanta på tecken till eventuella sårkomplikationer som rodnad, dålig lukt, ökad smärta samt eventuell nedstämdhet hos patienten. Läs mer om sårbehandling i Vårdhandbokens text om sårbehandling.

Smärta

Referenserna [7-10] gäller generellt för denna text.

Man bör skilja på tre olika typer av smärta hos patienter med amputerat ben:

  1. Preoperativ smärta som i slutändan har lett fram till beslut om amputation. Är ibland effektivt behandlingsbar.
  2. Akut postoperativ smärta relaterad till det kirurgiska ingreppet. Är också behandlingsbart.
  3. Långvarig smärta inkluderat fantom- och stumpsmärta kan till viss del utvecklas från akut postoperativ smärta. Denna smärta är ibland livslång och påverkar livskvaliteten betydligt. Stumpsmärta kan uppstå på grund av: sårläkningsprocess, nedsatt blodcirkulation, infektion, nerver som är i läkning och tillväxt, neurom och smärta relaterad till protesförsörjning. Är till viss del behandlingsbart.

Vid effektiv behandling av preoperativ- och akut postoperativ smärta, minskar risken för långvarig och kronisk smärta. Läs mer i Vårdhandbokens texter om smärtbehandling. 

Skötsel/omvårdnad

Tidig mobilisering

Det är viktigt att patienten får möjlighet att komma igång och röra på sig efter operationen för att undvika komplikationer. Redan dagen efter operationen bör patienten komma upp och sitta på sängkanten. Sängläge utgör en stor riskfaktor för alla men speciellt för patienter med nedsatt blodcirkulation. Trycksår på kvarvarande fot/häl, kontrakturer och postoperativ pneumoni är vanliga komplikationer och måste undvikas.

Stelt förband

Efter transtibial amputation rekommenderas ett stelt förband med syfte att motverka svullnad och kontrakturer. Det kan vara ett vakuumbaserat förband som ger möjlighet att inspektera stumpen. För att förbandet ska kunna användas behöver avdelningspersonalen eller närstående behärska skötsel och dagliga öppningar för luftning. Ett cirkulärgips har fördelen att det är enkelt att sköta, men måste sågas upp om inspektion blir nödvändig. Vakuumförband eller gips fungerar även som stötskydd och sträckskena [11,12].

Kompressionsbehandling

Efter 5-7 dagar initieras en mjuk silikonhylsa (liner) som kompressionsbehandling för att förbättra sårläkning för den som är transtibialt amputerad. Ortopedingenjör från den ortopedtekniska verksamheten ansvarar för instruktion, skötsel och uppföljning av liner.  Ett speciellt tillvänjningsschema medföljer linern.

Har patienten cirkulärgips ska detta tas av efter 5-7 dagar och ersättas av kompressionsbehandling. Vid problem med kontraktur kan vakuumförbandet eller extensionsskena användas i kombination med kompressionsbehandling. Ortopedingenjör kan vara behjälplig med sådan.

Vid transfemoral amputation och knäexartikulation används inget gips eller annat stelt förband. Kompressionsbehandling på denna nivå påbörjas om/när man har bedömt att patienten ska bli protesanvändare. 

Stumpvård

Kontrollera stumpen dagligen. Var uppmärksam på rodnader eller skav, se sårbehandling ovan. Det är speciellt viktigt när patienten påbörjat lineranvändning.

Det är viktigt med god hygien. Tvätta liner och stump dagligen och smörj gärna huden med mjukgörande lotion eller kräm på kvällen.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan