Utredning och undersökning

LYMFÖDEM, VÅRD OCH BEHANDLING

Före all behandling av ödemet måste en noggrann utredning göras för att säkerställa diagnosen och utesluta allvarliga sjukdomar som kräver omedelbar behandling. Utredningen bör innefatta:

Anamnes

  • Lokalisation, debut, eventuellt utlösande faktorer.
  • Sjukdomar och behandlingar som kan ha samband med ödemet.
  • Förlopp
    • Förbättring
    • Försämring
    • Dygnsvariationer.
  • Förekomst av rosfeber.
  • Tyngd- och spänningskänsla, samt smärta/värk (oftast sekundär, men kan bero på spänningskänsla i vävnaden).
  • Tidigare erhållen behandling av ödemet.
  • Patientens uppfattning av besvären med hänseende på arbete och fritid, både fysiskt och psykosocialt.

Inspektion

  • Lokalisation och utbredning.
  • Hudförändringar: Tunn, glansig, torr, utspänd hud, hyperkeratos.
  • Färgförändringar.
  • Sidoskillnad i kärlteckningen.
  • Avtryck av klädesplagg eller smycken.
  • Ärr, sår, lymfblåsor.
  • Utfyllnad kring hälsenan.
  • Utseende och form på tår.
  • Rörelsemönster.
  • Rörelseomfång.
Bild som visar lymfödem i höger respektive vänster arm efter bröstcancerbehandling
Lymfödem i höger respektive vänster arm efter bröstcancerbehandling.
Bild som visar lymfödem i höger respektive vänster arm efter bröstcancerbehandling
Lymfödem i höger respektive vänster arm efter bröstcancerbehandling.
Bild som visar ödem som kan leda till rörelseinskränkning.
Ödem kan leda till rörelseinskränkning.
Bild som visar ödem som kan leda till rörelseinskränkning.
Ödem kan leda till rörelseinskränkning.
Bild som visar tonåring med primärt lymfödem vänster ben
Tonåring med primärt lymfödem vänster ben. Det latenta lymfödemet blev synligt efter ett trauma mot foten.
Bild som visar sekundärt lymfödem i vänster ben efter behandling av urologisk cancer
Sekundärt lymfödem i vänster ben efter behandling av urologisk cancer.
Bild som visar tonåring med primärt lymfödem vänster ben
Tonåring med primärt lymfödem vänster ben. Det latenta lymfödemet blev synligt efter ett trauma mot foten.
Bild som visar sekundärt lymfödem i vänster ben efter behandling av urologisk cancer
Sekundärt lymfödem i vänster ben efter behandling av urologisk cancer.
Bild som visar att huden på foten är tjock och gråfärgad
Samma tonåring som i bild ovan: Huden på foten är tjock och gråfärgad (elefanthud) som avslöjar att lymfödemet i foten har funnits en längre tid innan man sökte för volymökningen i benet.
Bild som visar att huden på foten är tjock och gråfärgad
Samma tonåring som i bild ovan: Huden på foten är tjock och gråfärgad (elefanthud) som avslöjar att lymfödemet i foten har funnits en längre tid innan man sökte för volymökningen i benet.
Olämplig klädsel. BH och smala axelband skär in och kan därigenom ytterligare försämra lymfflödet.
Olämplig klädsel. BH och smala axelband skär in och kan därigenom ytterligare försämra lymfflödet.
Bild som visar hälseneutfyllnad
Hälseneutfyllnad.
Bild som visar djupa veck vid tåbasen samt hudförändringar
Djupa veck vid tåbasen samt hudförändringar.
Bild som visar hälseneutfyllnad
Hälseneutfyllnad.
Bild som visar djupa veck vid tåbasen samt hudförändringar
Djupa veck vid tåbasen samt hudförändringar.
Bild som visar lymfläckage
Tunn, torr, glansig och utspänd hud samt lymfläckage.
Bild som visar lymfblåsa
Lymfblåsa hos en ung cancerpatient med hypoalbuminemi i palliativt skede.
Bild som visar lymfläckage
Tunn, torr, glansig och utspänd hud samt lymfläckage.
Bild som visar lymfblåsa
Lymfblåsa hos en ung cancerpatient med hypoalbuminemi i palliativt skede.

Palpation

  • Konsistens i subkutis, jämförelse eventuellt med frisk sida [6]
  • Pitting - tummen trycks hårt mot vävnaden under 60 sekunder. Vid förekomst av pitting ses därefter en fördjupning i vävnaden på grund av att vätska trycks ut i omgivningen. Svullnad som domineras av fettväv och/eller fibros uppvisar minimal eller ingen pitting. På barn kan pekfingret användas.
  • Förhårdnader
  • Ärrvävnad
  • Positivt Stemmers tecken - det är svårt att med tumme och pekfinger lyfta ett hudveck vid tå- eller fingerbaserna på grund av förtjockning av hud och subkutan vävnad, jämför med normala sidan.
Bild som visar exempel på palpation av konsistensen, där man jämför med den friska sidan.
Exempel på palpation av konsistensen, där man jämför med den friska sidan.
Exempel på palpation av konsistensen, där man jämför med den friska sidan.
Bild som visar exempel på palpation av konsistensen, där man jämför med den friska sidan.
Exempel på palpation av konsistensen, där man jämför med den friska sidan.
Exempel på palpation av konsistensen, där man jämför med den friska sidan.
Pitting.
Pitting.
Bild som visar Stemmers tecken
Stemmers tecken.
Pitting.
Pitting.
Bild som visar Stemmers tecken
Stemmers tecken.


Objektiva mått

  • Volym- och/eller omkretsmätning för att få en uppfattning om volymskillnaden vid unilaterala ödem samt om lokalisation av ödemet. Omkretsmätning var 4:e cm rekommenderas och med dessa omkretsmått kan extremitetens volym beräknas. [1] Endast ett omfångsmått av vardera arm eller ben är otillräckligt. Att använda anatomiska strukturer som mätpunkter ökar risken för mätfel vid upprepade mätningar över tid.
  • Vikt - BMI, dels för att kunna konstatera om övervikt föreligger, dels för att kunna följa viktutvecklingen över tid eftersom den påverkar storleken av extremiteterna. 
  • Tyngd- och spänningskänsla samt smärta med VAS.

Exempel på volym- och omkretsmätning, bägge armarna mäts och differensen
uttrycks i ml och i %

Volumetri.
Volumetri.
Bild som visar fasta mätpunkter
Fasta mätpunkter, utanför den anatomiska strukturen, för omkretsmätning.
Bild som visar fasta mätpunkter
Fasta mätpunkter, utanför den anatomiska strukturen, för omkretsmätning.
Bild som visar omkretsmätning
Omkretsmätning var 4:e centimeter.
Bild som visar specialmåttband
Med fördel används ett specialmåttband där vikter drar ihop måttbandet för att minska felkällan vid upprepade mätningar.
Bild som visar omkretsmätning
Omkretsmätning var 4:e centimeter.
Bild som visar specialmåttband
Med fördel används ett specialmåttband där vikter drar ihop måttbandet för att minska felkällan vid upprepade mätningar.


Kompletterande undersökningar

  • Ultraljud (UL).
  • Magnetisk resonanstomografi (MRT).
  • Tissue dielectric constant (TDC) mäter vätska i subkutana vävnaden med elektromagnetiska vågor.
  • Lymfscintigrafi (nuklearmedicinsk undersökning med hjälp av radioaktiva spårämnen).
Bild som visar MRT överarm utan lymfödem
Överarm utan lymfödem.
Bild som visar MRT överarm med lymfödem
Överarm med lymfödem. Notera det förtjockade subkutana fettlagret.
Bild som visar MRT överarm utan lymfödem
Överarm utan lymfödem.
Bild som visar MRT överarm med lymfödem
Överarm med lymfödem. Notera det förtjockade subkutana fettlagret.

MRT-bilder av överarmarna på en patient med ensidigt armlymfödem.

Till toppen av sidan