Infektioner i magtarmkanalen

Provtagning och diagnostik

Ta avföringsprover enligt ordination. Provtagningen omfattar oftast

  • allmän odling, eller PCR-baserad analys, av faeces för Salmonella, Shigella, Campylobacter och Yersinia
  • virusprover, till exempel calicivirus (norovirus, sapovirus) och rotavirus
  • Clostridioides difficile (C. difficile)

och eventuellt

  • EHEC (enterohemorragisk e.coli), samt andra e.coli-varianter (ETEC m.fl) som kan ge tarminfektion
  • parasitundersökning.

Symtomen avgör handläggningen, därför ska man inte avvakta provsvar innan lämpliga vårdrutiner tillämpas. Tänk på att ett negativt provsvar inte alltid utesluter infektion.

Vissa tarminfektioner anmäls av läkare enligt smittskyddslagen. Anmälan till smittskyddsläkaren ska ske utan dröjsmål (SFS 2004:255, SFS 2004:168). Vårdhygienisk expertis ska alltid kontaktas vid misstanke om utbrott på enheten.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan