Omvårdnad
Definition
Infektionskänslighet innebär att en persons immunförsvar är nedsatt eller att nivån av vita blodkroppar är mycket låg. Detta kan bero på en underliggande sjukdom eller på behandling som påverkar benmärgen och de blodbildande cellerna, exempelvis behandling med cytotoxiska läkemedel [1-3].
I flera regioners vårdprogram finns avsnitt som berör patienter som är särskilt infektionskänsliga. Länkar till vårdprogram finns under "läsmer". Med särskilt infektionskänsliga patienter avses personer som har genomgått stamcellstransplantation, fått intensiv behandling med cytotoxiska läkemedel eller har en diagnos eller sjukdom som hämmar benmärgens normala funktion och därmed ökar infektionskänsligheten.
Särskilt infektionskänsliga patienter med en hematologisk diagnos bör hänvisas till de nationella vårdprogrammen för respektive diagnos.
Riskfaktorer
Personer med nedsatt immunförsvar har högre risk än övriga befolkningen att smittas av bakterie- och virusinfektioner. En stor del av infektionerna är endogena, vilket innebär att de orsakas av mikroorganismer från den egna normalfloran [1,2,4,5]. Personer med nedsatt immunförsvar har också en ökad risk att infekteras av mikroorganismer i omgivningen, exempelvis svampsporer.
Därför bör personer med nedsatt immunförsvar undvika att vistas i närheten av exempelvis byggarbetsplatser och byggnadsrenoveringar, där damm kan sprida svampsporer och andra mikroorganismer [2,3,6-8].
Handläggning av infektion
Personer med nedsatt immunförsvar har en ökad risk att utveckla sepsis och som vårdpersonal bör man ha kunskap om vilka symtom som kännetecknar sepsis.
Infektioner kan vara svårare att upptäcka hos dessa personer på grund av det låga antalet vita blodkroppar. Feber eller ibland undertemperatur kan i vissa fall kan vara det enda tecknet på infektion [2,4,7,9]. Det är därför viktigt med snabb handläggning vid misstänkt infektion och beslut om insättning av intravenös antibiotika ska ske skyndsamt.
Infektioner kan bli långdragna eller ofta återkommande hos personer med nedsatt immunförsvar. Ofta krävs en lång behandlingstid med antibiotika och i vissa fall ges antibiotika i förebyggande syfte. Goda rutiner kring handläggningen bör finnas på enheter som träffar och vårdar personer med nedsatt immunförsvar [1-7].
Som vårdpersonal är det viktigt att beakta riskfaktorer som undernäring, immobilisering och nedsatt andningsförmåga för att förebygga vårdrelaterad pneumoni [10].
Åtgärder i vårdmiljön
Följande åtgärder i vårdmiljön bör beaktas:
- Personer med nedsatt immunförsvar bör vårdas i enkelrum med tillgång till egen toalett och dusch.
- Rutiner bör finnas för att förebygga växt av legionella i tappställen, vattenkranar och duschar.
- Överväg duschmunstycke med filter.
- Krukväxter bör inte finnas i patientens närmiljö eftersom jord och växter kan innehålla svampsporer.
Läs mer om legionella i Förebyggande åtgärder i vård och omsorgsmiljö - Vårdhandboken.
För särskilt infektionskänsliga patienter, kan vård i skyddsisoleringsrum med HEPA-filtrerad tilluft rekommenderas. Det kan till exempel vara efter en allogen stamcellstransplantation eller till följd av hematologisk malignitet. Sådana rum kan möjligen minska risken för invasiva mögelinfektioner [8].
Hygienrutiner
Följande hygienrutiner bör beaktas:
- Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vårdpersonal [3,4,6].
- Patienten bör uppmanas att använda inneskor under vårdtiden.
- Besökare till patienter med nedsatt immunförsvar bör lämna ytterkläder och skor utanför vårdrummet.
- Närstående bör inte besöka patienten på vårdavdelningen om de har pågående infektioner eller symtom på infektion.
Egenvård
Personer med nedsatt immunförsvar samt deras närstående bör få individanpassad information angående infektionskänslighet och egenvård [3].
Noggrann hygien bör eftersträvas. Genom att hålla kroppens hud- och slemhinnor intakta kan risken att mikroorganismer tränger igenom vävnad och orsakar infektioner minimeras. Exempelvis bör patienten duscha och byta underkläder dagligen samt inspektera och smörja in huden med mjukgörande salva eller kräm. Handhygien är viktigt för att förebygga infektioner och handtvätt ska ske efter toalettbesök och före måltider [3,4].
God munhygien och inspektion av munhålan är andra viktiga förebyggande åtgärder mot infektioner. Mjuk tandborste bör användas och användning av tandtråd eller mellanrumsborstar ska ske med försiktighet [11-13].
Infarter och utfarter
Personer med nedsatt immunförsvar är ofta beroende av välfungerande infarter. Ett korrekt handhavande av in- och utfarter är en viktig del av de infektionsförebyggande åtgärderna.
Rutiner för regelbundna inspektioner av in -och utfarter som till exempel central venkateter (CVK), perifert insatt central kateter (PICC-line) och perifer venkateter (PVK) behövs för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI).
Hantering av KAD hos personer med nedsatt immunförsvar kräver strikta rutiner för att minimera risken för vårdrelaterade urinvägsinfektioner (UVI) och urosepsis. Överväg alltid om KAD är nödvändig [4].
Läs mer i Vårdhandboken om komplikationer vid kateterisering av urinblåsa.
Kost
Personer med nedsatt immunförsvar bör följa Livsmedelsverkets råd om säker livsmedelshantering och undvika livsmedel som kan innebära risk för listeria- och toxoplasmaexponering [4,14].
Lokala rutiner gällande kostrestriktioner för patienter med hematologiska sjukdomar varierar väldigt mycket mellan regionerna då det saknas evidens för både strikta eller mer liberala kostråd [15].
Vaccinationer
Personer med nedsatt immunförsvar har ökad risk att bli allvarligt sjuka vid infektioner som förekommer i omgivningen. Vaccination mot pneumokocker, covid-19 och årlig vaccination mot säsongsinfluensa rekommenderas.
Tidpunkten för vaccination kan ibland behöva anpassas utifrån pågående behandling för att uppnå bästa möjliga effekt.
Även vaccination av närstående mot säsongsinfluensa kan bidra till att minska risken för smittspridning i patientens närmiljö.
Se aktuella Rekommendationer om vaccination hos Folkhälsomyndigheten nedan.