Förebyggande rutiner

Den viktigaste åtgärden för att minimera risken för smitta mellan personal, från patient till personal och vice versa är att medarbetare konsekvent tillämpar basala hygienrutiner och klädregler (AFS 2018:4, SFS 2004:168, SOSFS 2015:10). Medarbetare ska också följa metodbeskrivningar för de arbetsmoment som utförs samt inte arbeta om man är sjuk eller det finns risk att sprida smittsam sjukdom (SFS 2004:168).

Riskbedömning

Arbetsgivaren ansvarar enligt Arbetsmiljöverket för att risker i verksamheten undersöks, bedöms och åtgärdas. Riskbedömningen ska innefatta sannolikheten för att bli smittad och vilka konsekvenser en smittspridning skulle kunna få (AFS 2018:4).

En riskbedömning innefattar

• vilka arbetsmoment som kan innebära en smittrisk
• hur smittämnen skulle kunna orsaka infektion
• vilka och hur allvarliga konsekvenser det kan få för den enskilde arbetstagaren att bli utsatt för smittämnen
• under hur lång tid arbetstagaren riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet.

Efter utförd riskbedömning ska arbetsgivaren som en av åtgärderna erbjuda lämpliga kostnadsfria vaccinationer.

Vaccination

Arbetsgivaren ska vid behov och utan kostnad, erbjuda anställda arbetstagare medicinska förebyggande åtgärder, exempelvis vaccinationer, när arbetsgivaren bedömer det som nödvändigt utifrån verksamhet och arbetstagarens arbetsuppgifter.

Riskerar arbetstagaren att utsättas för eller kan ha utsatts för smittämnen i arbetet, ska arbetsgivaren efterfråga medarbetarens immunitetsläge och vaccinationsskydd när det gäller vattkoppor, röda hund, mässling, difteri, hepatit B, Covid 19 och andra aktuella smittor.  Vid behov ska vaccination erbjudas samt andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller. Vidare ska arbetsgivaren informera arbetstagaren om för- och nackdelar med en vaccination, att vaccin inte alltid ger ett fullständigt skydd mot infektion och att man därför också ska vidta andra skyddsåtgärder (AFS 2018:4).

Läs mer om vaccination av personal inom vård- och omsorg i publikation från Folkhälsomyndigheten som finns listad på sidan Relaterad information.

Utbildning

Arbetsgivaren ska förvissa sig om att personal har lämplig utbildning och tillräckliga kunskaper om vilka arbetsmoment som kan innebära risk för smitta. Innan arbetstagaren påbörjar sin anställning ska arbetsgivaren se till att hen har tagit del av skriftlig instruktion om aktuella smittrisker, hygien och andra smittförebyggande åtgärder enligt AFS 2018:4 och Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10). Arbetsgivaren ansvarar för att utbildning repeteras regelbundet enligt rekommendation samt att nödvändig information ges och uppdateras vid förändrade riskförhållanden.

Skyddsutrustning

Arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla den skyddsutrustning som situationen kräver för att förhindra att personal och patient utsätts för smittrisker. Skyddsutrustning kan definieras som personlig eller medicinteknisk (AFS 2018:4).

Personlig skyddsutrustning

Personlig skyddsutrustning är den utrustning en enskild arbetstagare använder för sitt eget skydd och säkerhet. Vidtagna skyddsåtgärder, som exempelvis den personliga skyddsutrustningen, ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3) basera sig på den bedömda risken i aktuell vård- och omsorgssituation. De grundläggande krav som gäller för personlig skyddsutrustning omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 om personlig skyddsutrustning. Exempel på personlig skyddsutrustning kan vara visir som arbetstagaren använder för att skydda sig mot stänk eller andningsskydd för att skydda sig mot skadliga aerosoler i luften (AFS 2001:3).

Medicinteknisk skyddsutrustning

Skyddsutrustning som används i vården kan även omfattas av krav som gäller för medicintekniska produkter. Medicintekniska produkter (MDR) definieras i EU-förordningen 2017/745. Det är tillverkarens ändamål med produktens användningsområde som avgör om produkten är en medicinteknisk produkt. Användning av medicintekniska produkter inom vård och omsorg styrs av Socialstyrelsens föreskrift om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1).