Nutrition

Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla har rätt att få en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad näringstillförsel.

Alla patienter ska ha en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov.

Nutritionsomhändertagande bygger på tvärprofessionell samverkan, där olika professioner bidrar med kunskap utifrån respektive yrkesperspektiv.

För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.

Om hälso- och sjukvården identifierar att patienten löper risk för undernäring eller konstaterar att patienten är i ett undernäringstillstånd gör man en utredning för att fastställa bakgrund, art och grad av det aktuella nutritionsproblemet.

God vård innebär att individen får en god och säker vård utifrån sina behov och den aktuella situationen. Patienten ska få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.

Här beskrivs olika sorters kost. Till exempel normalkost, specialkost och konsistensanpassad kost.

Det kan finnas många olika skäl som motiverar ordination av ätstödjande åtgärder som syftar till att underlätta och stödja ätande för optimalt intag av energi- och näringsämnen, värdighet och livskvalitet.

Behandlingen ska bedömas, dokumenteras och utvärderas kontinuerligt under vårdtillfället. Patienten och närstående ska vara delaktiga i vården.

För att upprätthålla kroppsvikten krävs balans mellan intag och förbrukning av energi. Energiutgifterna består i huvudsak av två delar, basal energiåtgång för att hålla kroppstemperaturen och försörja organen med energi och energiåtgång till följd av fysisk aktivitet.

Referenser och regelverk för Vårdhandbokens texter om nutrition.

Relaterad information för Vårdhandbokens texter om nutrition.

Här kan du testa dina kunskaper inom nutrition.