• Du har valt: Sörmland
Nutrition

Ansvarsfördelning

Nutritionsomhändertagande bygger på multiprofessionell samverkan, där olika professioner i samverkan bidrar med kunskap utifrån respektive yrkesperspektiv.

Sjuksköterska, dietist och ansvarig läkare planerar och organiserar tillsammans nutritionsbehandlingen [1] där läkare har det medicinska ansvaret, sjuksköterska omvårdnadsansvar och dietist ett specifikt nutritionsansvar. Utöver dessa bidrar flera andra yrkesfunktioner med viktiga aktiviteter och åtgärder i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för patientens intag av energi och näringsämnen. I kunskapsstödet "Att förebygga och behandla undernäring" [1] betonas vikten av teamarbete för att skapa kontinuitet i vården och för att underlätta bedömningar som kräver flera kompetenser.

Ansvar

Hälso- och sjukvården ska ledas så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Den enskilde yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården har ett självständigt ansvar för sitt handlande. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30, lagändring SFS 2023:191) ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård.

Vårdgivaren ansvarar enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:49) om förebyggande av och behandling vid undernäring, för att det finns ett ledningssystem med nödvändiga processer och rutiner för att säkra verksamhetens kvalitet (5 §). Med stöd av detta planeras, leds, och kontrolleras verksamheten samt följs upp, utvärderas och förbättras (3 kap. 2 § SOSFS 2011:9, lagändring HSLF-FS 2020:64). Vårdgivaren ska fastställa de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet (4 kap. 2-4 §§). Kvalitet definieras i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9, lagändring HSLF-FS 2020:64) som att de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter uppfylls.

Av 7 kap. 1 § SOSFS 2011:9 framgår vidare att detta arbete ska dokumenteras.

Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård har det övergripande ansvaret för verksamheten och för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Till arbetsuppgifterna hör ansvar för rutiner och delegering.

Läkaren har det övergripande medicinska ansvaret och tar inom ramen för detta ställning till om ofrivillig viktförlust orsakas av medicinska faktorer som behöver utredas eller kan motverkas genom specifik medicinsk behandling. Läkaren har också det yttersta ansvaret för enteral och parenteral näringstillförsel.

Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar vilket inkluderar att identifiera och bedöma risk för undernäring eller andra svårigheter att inta måltider, samt för dokumentation och uppföljning av nutritionstillstånd i omvårdnadsjournalen.

Sjuksköterskan ordinerar ätstödjande åtgärder och ansvarar för nutritionsbehandlingens genomförande och uppföljning. Sjuksköterskan ordinerar kost och mellanmål när det inte föreligger behov av utredning för vidare ställningstagande till individuell nutritionsordination. Vid undernäring och behov av nutritionsstöd bör sjuksköterskan kontakta dietist. Tillsammans med övrig personal ansvarar sjuksköterskan också för att maten serveras på ett sätt som är aptitligt och främjar ätandet, och att nutritionsinsatser genomförs enligt ordination.

Undersköterskan kan genomföra riskbedömningar vid risk för undernäring genom att mäta BMI (Body Mass Index), ställa frågor om ofrivillig viktförlust och eventuella problem att äta. Vidare har undersköterskan en viktig roll i att notera hur patienten äter i samband med måltid.

Dietisten har nutritionsansvar och ansvarar i och med detta för utredning av nutritionsproblem samt ordination, uppföljning och utvärdering. När ordination av ätstödjande åtgärder eller kosttillägg, enteral och parenteral näringstillförsel (medicinsk nutritionsbehandling) är aktuell sker detta i samverkan med läkare och sjuksköterska.

Arbetsterapeuten är en viktig resurs i vården av patienter som är i behov av fysiska hjälpmedel för att inta föda.

Logopeden är en viktig resurs i vården av patienter med sväljningssvårigheter (dysfagi).

Tandläkare och tandhygienist är viktiga resurser i vården av patienter i behov av munvårdsåtgärder.

Tillsammans har alla vårdprofessioner ansvar för att relevanta uppgifter avseende patientens näringsproblem dokumenteras och vidarebefordras till nästa vårdgivare.

Kostchefen ansvarar för matsedel, kostproduktion, för att kosten motsvarar de nationella kvalitetskraven avseende näringsinnehåll, samt att vårdenheterna får det de beställt.

Nutritionsråd eller liknande organisation bör på en strategisk nivå ha ett övergripande ansvar för bland annat utveckling och revision av nutritionsrutiner. Rådet bör dessutom ha ansvar för planering av kompetensutveckling inom verksamheten.

Multiprofessionella team bör vara kopplade till vårdenheten. Teamets medlemmar bidrar tillsammans, var och en utifrån sin kompetens, till att tillgodose patientens nutritionsrelaterade behov. Vidare kan teamet ha ansvar för att utarbeta lokalt anpassade riktlinjer och standardiserade vårdplaner för nutritionsbehandling. Det bör också finnas en nutritionsansvarig sjuksköterska och ett kostombud på vårdenheten med tydligt definierat ansvar.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR); I den kommunala hälso- och sjukvården måste det finnas en eller flera medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS). För verksamheter inom rehabilitering kan det istället finnas en arbetsterapeut, fysioterapeut eller sjukgymnast som är medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). En del kommuner har också nutritionsansvarig dietist (NAD). När det gäller kompetensutveckling inom området nutrition samt vid nutritionsbehandling av enskilda personer inom kommunal omsorg bör dietist ansvara för detta.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan