• Du har valt: Sörmland

Vad tycker du om 1177 för vårdpersonal?

Enkäten riktar sig till personal inom hälsa, vård och omsorg. Syftet är bland annat att få veta vilken funktionalitet det finns behov av på den nya plattformen 1177 för vårdpersonal. Enkäten tar ett par minuter att fylla i och dina svar är anonyma.

 

Till enkäten
Nutrition

Uppföljning och utvärdering

Nutritionsbehandlingen ska utvärderas, bedömas och dokumenteras. Utvärderingen ska ske kontinuerligt under vårdtillfället [1]. Hur ofta uppföljning sker beror på patientens behov och vilka åtgärder som satts in. Exempelvis kan sväljningssvårigheter förbättras med dysfagirehabilitering eller försämras på grund av sjukdom. Status vid allvarliga sjukdomstillstånd kan också ändras snabbt varför en ständig dialog mellan professioner är nödvändig. Dialog med patient och närstående är viktig för utvärdering av acceptans för ordinerad behandling och för ställningstagande till eventuella förändringar av denna. Läs mer i Vårdhandbokens texter om personcentrerad vård.

Det är viktigt att all personal är lyhörd för individuella behov och önskemål. Förutsättningen för ett gott resultat är att patienten accepterar och medverkar i de förebyggande och behandlade åtgärderna. Om beslutade åtgärder inte ger önskat resultat måste de omprövas och ställning tas till nya. Då bör dietist vara involverad.

Övervakning, uppföljning och utvärdering

Vikt och energibehov

Vikt bör följas kontinuerligt. Detsamma gäller energiintag i relation till behov. Inom slutenvården bör detta ske en till flera gånger i veckan beroende på status. Förändringar ska dokumenteras.

Mat- och vätskeregistrering

Peroralt energi- och vätskeintag bör kontinuerligt utvärderas. Avvikelser i kostintaget bör dokumenteras och dess bakomliggande orsaker identifieras för att därefter kunna vidta åtgärder. Den enklaste metoden är att med ögonmått uppskatta hur mycket som ätits upp vid respektive måltid.

En annan metod innebär att man värderar och noterar om en hel, halv eller fjärdedels portion ätits upp. Metoden ger ett grovt mått på energiintaget, men ingen värdering av vilka komponenter i måltiden som ätits upp eller lämnats. Det är till exempel stor skillnad i näringsintag om hela köttportionen ätits upp eller om det bara är sås och potatis som ätits upp.

En mer noggrann bedömning av intaget erhålls genom mat- och vätskeregistrering. Det innebär att all mat och dryck vanligtvis under  3-4 dagar, kvantifieras och registreras för att energi- och näringsvärdesberäknas. För bearbetningen krävs att varje enskild komponent i måltiden som ätits eller druckits registreras och kvantifieras. Information om energi- och proteininnehåll i aktuella maträtter kan erhållas från köket/matproducenten. Metoden är arbetskrävande men kan ge en god bild av både det totala energiintaget och av intaget av enskilda näringsämnen. Resultatet sätts i relation till beräknat energi- och näringsbehov. Dietist bör vara involverad för att registreringen ska kunna genomföras och analyseras på rätt sätt.

Vid enteral- eller parenteral näringstillförsel krävs tät uppföljning och bevakning oavsett om personen vårdas på sjukhus eller i hemmet. Om medicinsk nutritionsbehandling används i kombination med per oralt intag måste det totala intaget av energi, näringsämnen och vätska räknas ihop.

Informationsöverföring

Vårdtillfället behöver sammanfattas och kommuniceras avseende aktuella nutritionsproblem och ordinerade åtgärder. Informationen ska överföras till nästa vårdgivare i patientens omvårdnads- och medicinska epikris. Nutritionsepikris skrivs av dietist. Nutritionsbehandling måste i de flesta fall pågå under lång tid varför behandlingen vanligen behöver fortsätta efter utskrivning. Korrekt informationsöverföring är därför viktig och ska innehålla uppgifter om patientens näringstillstånd, behov, aktuell nutritionsordination, eventuella ätstödjande åtgärder samt målsättning med behandlingen. 

Epikrisen bör innehålla:

1. Sammanfattning av ät-/nutritionsproblem och viktutveckling under vårdtiden

2. Aktuell

  • nutritionsbedömning inklusive vikt och BMI vid utskrivning
  • nutritionsordination
  • beskrivning av individens behov av ätstödjande åtgärder
  • målsättning med nutritionsbehandlingen
  • eventuell skötselinstruktion av sond/gastrostomi eller venkateter/subkutan venport.

3. Information om remissinstans/kontaktperson vid problem

Dietist ansvarar för ordination och förskrivning av livsmedel för speciella medicinska ändamål (FSMP) till personer som skrivs ut till ordinärt boende.

Läs mer om vårdsamverkan och informationsöverföring i hälso- och sjukvård i Vårdhandbokens avsnitt Vårdsamverkan.

Kvalitetssäkring

Kvalitetskontroll och rapportering av avvikelser ska vara en integrerad del i nutritionsvården. Sjukhusets enheter ska ha rutiner för att kunna mäta och styra kvaliteten i nutritionsomhändertagandet.

Exempel på kvalitetsindikatorer:

Struktur

  • Enheter vid sjukhuset har en nutritionsgrupp/team eller nutritionsansvarig person.
  • Enheter har rutiner för nutritionsbedömning.

Process

  • Andel patienter som är nutritionsbedömda.
  • Andel patienter med risk för undernäring där vårdplan har upprättats.
  • Andel patienter med risk för undernäring som följs upp enligt riktlinjer.

Resultat

  • Andel patienter med risk för undernäring som får sitt energi- och vätskebehov täckt under vårdtiden.
  • Andel patienter med risk för undernäring som bibehåller eller ökar sin vikt under vårdtiden.

Exempel på förebyggande arbetssätt

Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som är tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Med hjälp av Senior alert kan kommuner och regioner utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Länk till Senior alert finns på sidan Relaterad information.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan