Bemötande i vård och omsorg, HBTQ-perspektiv - Översikt

BEMÖTANDE I VÅRD OCH OMSORG, HBTQ-PERSPEKTIV

Personer som är i kontakt med vård och omsorg ska känna sig trygga med att de blir bemötta med respekt för allas lika värde (Hälso- och sjukvårdslag 2017:30). Personer som bryter mot de rådande normerna i samhället riskerar att utsättas för negativt bemötande på grund av bristande kunskap och förståelse från omgivningen. Denna utsatthet leder till en ökad risk för sämre hälsa än övriga befolkningen [1].

Språket är ett viktigt verktyg för verbal kommunikation, både hur orden används och när specifika ord väljs, vilket får betydelse för hur väl homo-, bi-, trans-, och queer (HBTQ) - personer bemöts i vården. Icke-verbal kommunikation kan också vara mäktig, en grimas kan dramatiskt påverka balansen mellan dominans, intimitet och förtroende [2].

Vår kommunikation styrs mycket av den sociala och kulturella normen som är specifik för situationen [3]. Den sociala normen styr hur vi samspelar med en främmande människa det vill säga hur vi är placerade, vilket avstånd vi håller, ansiktsuttryck, hur mycket vi ser på varandra, hur länge och så vidare [4]. Användningen av språket är tongivande för hur acceptans och intolerans kommuniceras [5,6].

Den västerländska kulturen är idag som norm heterosexuell och det sociala livet bygger på förväntningen att människor är heterosexuella, vilket leder till att homosexualitet riskerar att bli socialt osynlig [7]. Begreppet heteronormativ refererar till föreställningen att heterosexualitet är en allomfattande norm, det vill säga heterosexualitet är individens och samhällets moralregel. Konsekvensen av heteronormativitet är att alla människor tilltalas och bemöts som heterosexuella, människor antas vara heterosexuella tills de gör något eller säger något som visar motsatsen. Detta kan leda till att homosexuella väljer att dölja sig och förbli osynliga på grund av rädsla för negativa reaktioner [8].

Till toppen av sidan