Nefrostomi - Översikt

NEFROSTOMI
Bild som visar njurarnas urinvägar
Urinvägar.

Urinvägarna består av njurar, njurbäcken, urinledare, urinblåsa och urinrör. Njurarna har två huvuduppgifter, att avlägsna slaggprodukter ur blodet samt reglera salt- och vattenbalansen i kroppen. Det som inte går tillbaka till blodet utsöndrar njurarna i form av urin. Urinen leds normalt via urinledarna (uretärerna), en från varje njure ner till urinblåsan. Varje dygn producerar njurarna 1-2 liter urin. Normalt rymmer urinblåsan cirka 4 deciliter urin.

Vid hinder i urinledaren kan detta efter en tid medföra att njurfunktionen försämras och i sämsta fall upphör. Om hindret sitter i båda urinledarna uppträder urinförgiftning. För att bevara njurens funktion måste urinen ledas ut genom en tunn kateter som läggs in i njurbäckenet och mynnar ut på huden, strax nedanför revbenen så kallad nefrostomi. Nefrostomi kallas ibland också för pyelostomi. Urinen samlas upp i en påse utanför kroppen.[1]

Bild som visar nefrostomins placering i njuren
En nefrostomi anläggs för att avlasta njuren när urinen inte kan rinna ner till urinblåsan [2].
Bild som visar nefrostomins placering i njuren
En nefrostomi anläggs för att avlasta njuren när urinen inte kan rinna ner till urinblåsan [2].


Indikationer

Nefrostomi kan användas

  • för att tillfälligt avlasta njuren vid hinder i urinledaren, till exempel sten, tumör och ärrbildning [4,5]
  • i samband med operation, till exempel perkutan stenextraktion [3,4]
  • vid läkemedelsbehandling för att lösa upp njurstenar via nefrostomi. Även läkemedelsbehandling mot tumörer i övre urinvägarna förekommer. När behovet av nefrostomi har upphört avvecklas denna men i vissa fall behöver man ha kvar nefrostomin permanent [6-11].
Till toppen av sidan