Subkutan kvarliggande kateter

Subkutan kvarliggande kateter - Översikt

Subkutan kvarliggande kateter är en tunn kateter som läggs in subkutant med syfte att minska antalet stick vid intermittenta injektioner eller vid kontinuerlig subkutan infusion. Smärtlindring, symtomlindring vid livets slut och användning av insulinpump är vanliga orsaker till att använda en subkutan kvarliggande kateter [1-3]. Studier har visat att subkutana injektioner ger lika god symtomlindring som intravenösa injektioner med mindre risk för komplikationer [1-3].

I hemsjukvård är det viktigt för patienten att kunna få smärtlindring utan att behöva invänta personal. En subkutan kvarliggande kateter och utbildning i hur läkemedel administreras ger patienten och dennes närstående möjlighet att ta kontroll över symtomen och ger en känsla av att ha kontroll över situationen, det vill säga empowerment [4]. Att arbeta personcentrerat och familjecentrerat blir allt vanligare och i många verksamheter nödvändigt för att ge god vård enligt Socialstyrelsens indikationer [5-7]. En subkutan kvarliggande kateter underlättar för vårdpersonal att ge patienten och närstående den möjligheten.

Inspektion och användningstid

Subkutan kvarliggande kateter har använts över hela världen sedan 90-talet [8-10]. Det är allmän konsensus inom den palliativa vården att använda subkutan kvarliggande kateter [6] men det finns få studier i hur en sådan ska skötas. I studierna visas att en subkutan kvarliggande kateter ger få komplikationer. De komplikationer som ofta ses är smärta eller obehag av kanyl, sveda vid injektion, rodnad och svullnad eller att katetern åkt ur [9-11].

I en studie [11] visas att en subkutan kvarliggande kateter kan sitta upp till 16 dagar utan komplikation men vanligast är att det inom en vecka uppstår någon komplikation. Konsensus i Sverige är att den subkutana kvarliggande katetern bör inspekteras varje dag och bytas en gång/vecka samt vid behov. Enligt tillverkares bruksanvisning anges att subkutan kvarliggande kateter bör bytas var 3:e dag. På erfarenhetsbasis i den palliativa vården så kan subkutan kvarliggande kateter bytas var 5-7:e dag.

Hygienrutiner

Att tillämpa basala hygienrutiner är en av de viktigaste åtgärderna för att förebygga smittspridning i vården och ska tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal. Handdesinfektion och ibland handtvätt utförs för att avlägsna smittämnen och därmed bryta smittvägar. I övrigt:

  • Handskar används vid risk för kontakt med kroppsvätska.
  • Engångsplastförkläde ska användas vid risk för att förorena arbetsdräkten (SOSFS 2015:10).

Stickskyddade produkter

  • För att undvika risken för blodsmitta ska stickskyddade produkter användas när detta är möjligt (SOSFS 2005:26).
  • En subkutan kvarliggande kateter är en medicinteknisk produkt (SOSFS 2008:1). Använd främst mjuka katetrar avsedda för användning som subkutan kvarliggande kateter.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan