Komplikationer

PLEURATAPPNING

Referenserna [1-5,7] gäller generellt för texten.

Pneumothorax

Enligt Shectman et al 2020 [14] föreligger en större risk för pneumothorax efter pleuratappning om

  •  >1500 mL tappas ut,
  • ultraljud (UL) visar ett smalare djup av pleuravätska,
  • pleuratappning sker bilateralt.

Om pleuravätskan funnits en längre tid och det vid tappning tappas stora mängder så är det inte ovanligt att den komprimerade lungan inte förmår expandera. Ett undertryck bildas då i pleura och detta kan medföra att små perifera emfysemblåsor spricker och ger en pneumothorax. Luftläckage via sprutan kan också orsaka pneumothorax. Eventuellt kan det finns behov att då lägga in ett Thoraxdränage.

Blödning

Risk för blödning finns då kanylen förs genom mellanrummet mellan två revben, här löper både interkostalartär och ven.

Lungödem

Vid tappning av stora mängder pleuravätska (mer än 1500 mL) finns en risk för att patienten drabbas av lungödem, (REPE; Re-expansion pulmonary oedema). Det finns dock olika åsikter kring detta [1,2,8].

Kontroller efter pleuratappningen

  • Inspektera insticksstället, det vill säga kontrollera om förbandet är torrt eller blodigt, har det blött mycket bör läkare kontaktas.
  • Kontrollera saturationen och fråga patienten hur denne upplever sin andning, med tanke på pneumothoraxrisken.
  • Auskultera thorax.

 

Till toppen av sidan