Förflyttningskunskap

I och ur sängen

Sätta sig upp på sängkanten

Patienter som varit sängliggande en tid mobiliseras ofta från liggande till sittande på sängkanten. Undersökningar som att lyssna på hjärta och lungor görs från sängkanten och patienten sitter på sängkanten och äter sin mat. I vårdarbetet sker många förflyttningar från sängkanten.

Två vanliga sätt – när patienten ligger på sidan eller på rygg

Det finns två vanliga sätt att sätta sig upp på sängkanten från liggande på rygg eller på sidan. Varför man väljer det ena framför det andra kan vara individuellt, beroende på tidpunkt, hur länge man har sovit och om man ligger på sidan eller på rygg.

När man ligger på sidan sker rörelsen kring en tänkt linje som går genom höften framåt/bakåt. Ligger man på rygg startar rörelsen kring en tänkt linje som går genom höften från sidan till sida. Benens tyngd och handens tryck i sängen är huvudsakliga kraftkällor och hävarmen till att komma upp med överkroppen när man för benen över sängkanten.

Med hjälp av en person – från liggande på sidan

Genom att höja sängens ryggstöd en aning underlättar det för patienten att resa sig upp.

I det här exemplet kan patienten föra benen över sängkanten och sitta upp utan stöd.

Gör så här

  • Be patienten dra upp benen mot magen (rulla ihop sig), spänna kroppen (muskeltonus) och försöka trycka ifrån med armbågen/underarmen/händerna mot madrassen.
  • Samtidigt som patienten för benen över sängkanten ger du ett tryck på höftbenskammen och för patienten i förflyttningens riktning.
  • Var noga med att ta kraft genom att trycka ifrån med din bakre fot och hålla ryggen neutralt rak.

Med hjälp av två personer - från liggande på sidan

I det här exemplet behöver patienten hjälp att föra benen över sängkanten. Hen kan sitta upp utan stöd.

Gör så här

Underlätta uppresningen genom att höja sängens ryggstöd en aning. 

Hjälpare 1

  • Be patienten spänna kroppen (muskeltonus) rikta blicken mot golvet och försöka trycka ifrån med armbågen/underarmen/händerna mot madrassen.
  • När patienten agerar, ge ett tryck på höftbenskammen och för patienten i rörelsens riktning. 

Hjälpare 2

  • När patienten agerar, för hens ben över sängkanten.

Med hjälp av en person - från liggande på rygg

Se till att patienten ligger rätt i sängen, inte för långt ner mot sängens fotända, innan du påbörjar förflyttningen.

I det här exemplet kan patienten föra sina ben över sängkanten. Hen kan också ta ett grepp med sina händer och dra sig exempelvis framåt.

Gör så här

  • Börja med att höja upp sängens ryggstöd och för ner patientens kudde mot ryggslutet. På så sätt får hen ett bra utgångsläge för att kunna föra benen över sängkanten.
  • Räck fram din hand mot patienten. Välj ett grepp som passar patienten: hälsningsgrepp (som när man hälsar på varandra), armbågsgrepp (om armbågen) eller handledsgrepp (om handleden).

Det händer ibland att patienten faller bakåt innan hen hittar sin balans i sittande. Stå kvar en stund och håll i patientens händer tills du känner att hen är stabil. Ett annat alternativ är att placera en så kallad ryggstödskudde eller stadiga kuddar bakom patientens rygg. För att inte kuddarna ska glida undan behöver sängens grind bakom ryggen vara uppfälld.

Med hjälp av en person - från liggande på rygg.

Med hjälp av två personer - från liggande på rygg

Gör så här

  • Börja med att höja upp sängens ryggstöd och för ner patientens kudde mot ryggslutet. På så sätt får hen ett bra utgångsläge för att kunna föra benen över sängkanten.

Hjälpare 1

  • Räck fram dina händer mot patienten. Välj ett grepp som passar patienten – se exemplet ovan
  • Följ med i förflyttningen samtidigt som hjälpare 2 för patientens ben över sängkanten.

Hjälpare 2

  • För patientens ben över sängkanten.

Lägga sig ner i sängen

När man lägger sig ner används vår överkropp som hävarm och huvudsaklig kraftkälla till att få med benen i sängen.  Rörelsen går genom samma rörelselinjer som när man sätter sig upp på sängkanten. För att patienten inte ska hamna fel i sängen behöver hen hålla sig kvar i samma rörelse genom hela förflyttningen. 

Exempel:

  • Sitter man med knäna riktade rakt ut i rummet – bör man lägga sig ner på sidan.
  • Sitter man lite snett på sängkanten med ryggen vänd mot huvudkudden – bör man lägga sig ner på rygg.

I följande exempel används draglakan och korta sänghandtag eller kort grind.

Med hjälp av en person – på sidan

I det här exemplet kan patienten sitta utan stöd och ta emot med underarmarna/händerna mot underlaget.

Gör så här

  • Höj sängens huvudända en liten bit. Det är ofta mer bekvämt än att lägga sig ner på en helt plan liggyta. 
  • Placera det dubbelvikta draglakanet runt patientens fotleder. Ta ett tag om draglakanet så nära patientens fotleder som du kan. 
  • Be patienten att rikta blicken ner i kudden och ta tag i sänghandtaget. Det hjälper hen hålla sig kvar i rätt rörelseaxel och komma ner på sidan.
  • Vänta tills patienten agerar, det vill säga börjar lägga sig ner, och hjälp patienten att lyfta benen i sängen med hjälp av draglakanet.

Med hjälp av en person – på rygg

I det här exemplet kan patienten sitta utan stöd, greppa och ta emot med underarmarna/händerna mot underlaget.

Gör så här

  • Höj sängens huvudända en liten bit. Det är ofta mer bekvämt än att lägga sig ner på en helt plan liggyta.  
  • Placera det dubbelvikta draglakanet runt patientens fotleder och greppa om draglakanet så nära fotlederna du kan.
  • Vänta tills patienten agerar, det vill säga börjar lägga sig ner, och hjälp patienten att lyfta benen i sängen med hjälp av draglakanet. Om du upplever att det är tungt kan du ta ett ben i taget.

Om det passar patienten bättre kan hen först lägga sig ner på sidan och sedan rulla över på rygg.

Till toppen av sidan