Hur nöjd är du med Vårdhandboken?

Vartannat år erbjuder Inera en enkät med frågor om Vårdhandboken för att undersöka hur användbar den är. Enkäten består av 10 frågor och tar cirka 4 minuter att besvara. Svaren är helt anonyma.

Till enkäten

Längre upp i sängen

För att förflyttningen ska fungera så behöver friktionen minskas så mycket som möjligt mellan kroppen och underlaget. De ställen på kroppen som har mest kontakt med underlaget vid ryggläge i sängen är bakhuvudet, skulderbladen, korsbenet och hälarna (ibland vaderna). De kallas kontaktpunkter.

Kraften i förflyttningen ökar om patientens fötter och händer har fäste och förankras mot underlaget, exempelvis med ett antihalkmaterial. I följande exempel använder vi oss därför av antihalksockor eller antihalkmatta till patientens fötter. Glidtyg och/eller draglakan minskar friktionen på de övriga kontaktpunkterna.

Minska antalet längre upp- förflyttningar under en arbetsdag genom att höja sängens ben/fotsektion före ryggstödet. När patienten ska lägga sig ner igen, börja med att sänka ryggstödet före ben/fotsektionen. 

Längre upp i sängen med hjälp av en person

Med hjälp av en person

I det här exemplet kan patienten aktivt dra upp sina ben och trycka ifrån med fötterna mot underlaget.

När patienten trycker ifrån med fötterna mot underlaget tippas bäckenet bakåt och lyfts från underlaget. Samtidigt sjunker huvudet och skuldror ner i kudden och madrassen och stoppar upp kroppens förflyttning längre upp mot sängens huvudända. Det kan unvikas genom att använda ett glidtyg som minskar friktionen. Stå vid sängens fotända och håll i patientens fötter för att unvika att vrida din rygg. 

Gör så här 

  • Arbeta runt en medelhög säng. Läs mer om arbetshöjder på sidan Förflyttningshjälpmedel. 
  • För ner glidtyget under huvudkudden och patientens skuldror.
  • Be patienten placera sina händer på magen och trycka ifrån med fötterna mot underlaget. Patienten glider längre upp i sängen tillsammans med kudden. 

Med hjälp av två personer

När ni arbetar två, bestäm vem som ska kommunicera med patienten under förflyttningen. Patienten kan bli förvirrad om två pratar samtidigt.

I det här exemplet har patienten en svaghet i vänster kroppshalva.

Gör så här

  • För ner ett glidtyg under patientens huvud (kudde) och skuldror.

Hjälpare 1

  • När patienten trycker ifrån med sin högra hand och ben/fot, förstärk förflyttningen genom att skjuta på i rörelsens riktning.

Hjälpare 2

  • Håll emot när patienten trycker ifrån med sin högra hand. 
Längre upp i sängen med hjälp av två personer

Med draglakan

I det här exemplen kan patienten dra upp sina ben.

Gör så här

  • För ner era händer/underarmar under huvudkudden ner mot skuldrorna.
  • Höj sängen extra högt så att ni kan stå avslappnat med handen och hela underarmen i sängen.
  • Dra patienten längre upp med hjälp av det dubbelvikta draglakanet genom att föra er kroppstyngd från det främre till det bakre benet genom att trycka med den främre foten neråt/framåt i golvet.

Eller så här

  • Se till att draglakanet är placerat i sängen så att det täcker patientens axlar och stuss.
  • Flytta med kudden (som annars bromsar förflyttningen) med handen som är närmast den.
Längre upp i sängen med hjälp av två personer, dubbelvikt draglakan
Längre upp i sängen med hjälp av två personer, draglakan

Vändning i sängen

För patienten som har sänglägeskomplikationer såsom cirkulationsbesvär och trycksår och risk för trycksår är det viktigt att kunna ändra läge ofta för att avlasta öron, axlar/skuldror, korsben, höftkammar och hälar. Små variationer i ligg- eller sittställningen kan vara betydelsefulla, även för patienter med smärta.

I en vändning i säng är kraftkällan i förflyttningen huvudets rörelse, fötterna som trycker ifrån mot underlaget och armen som förs mot det håll personen ska vända sig. Förflyttningen sker kring en linje som går från huvudet till fötterna i en så kallad longitudinell rörelseaxel. 

I följande exempel används antihalksockor/matta till patientens fötter, draglakan som är placerat i sängen så att det täcker patientens skuldror och stuss, och en kort sänggrind.

Med hjälp av en person

Be patienten titta åt det håll hen ska vända sig och gärna sträcka sig efter sängens grind eller sänghandtag om det finns på sängen.  Med blicken riktad i rörelseriktningen och kroppens muskler aktivt involverade i rörelsen försvinner en stor del av tyngden i förflyttningen jämfört med om patienten inte hade gjort någonting alls. 

I det här exemplet kan patienten aktivt dra upp sina ben, föra armarna över bröstet/magen och vrida på huvudet.

Gör så här

  • Arbeta runt en medelhög säng. Läs mer om arbetshöjder på sidan Förflyttningshjälpmedel, reglerbar vårdsäng. 
  • Ställ dig på den sida som patienten ska vända sig ifrån.  
  • Ta tag i draglakanet nära patientens kropp och dra det långsamt mot dig genom att föra din kroppstyngd från det främre till det bakre benet genom att trycka med din främre foten neråt/framåt i golvet.
  • Efteråt korrigeras patientens liggställning och skuldrans läge.

Med hjälp av två personer

Den som står på den mottagande sidan av sängen kommunicerar med patienten under förflyttningen.

I det här exemplet kan patienten vrida på huvudet, föra sina armar över bröstet/magen, greppa med händerna. 

Gör så här

Hjälpare 1 står på den mottagande sidan av sängen och hjälpare 2 på den frånskjutande.

Hjälpare 1

  • Ha kontakt med patienten, ta hens hand och krama den. När patienten kramar handen tillbaka ökar hens muskelspänning i kroppen generellt och förflyttningen kan börja.

Hjälpare 2

  • Dra draglakanet långsamt mot dig genom att föra din kroppstyngd från det främre till det bakre benet genom att trycka med din främre foten neråt/framåt i golvet, tills patienten hamnar mitt i sängen.

Efteråt korrigeras patientens liggställning och skuldrans läge med hjälp av draglakanet.

Om patienten inte kan vara aktiv till exempel om hen är nedsövd, förbereder vårdpersonalen förflyttningen på samma sätt med stöd för patientens arm och ben.

Förflyttning från säng till bår

I det här exemplet får patienten hjälp att placera sina ben, men kan hålla dem böjda, kan föra sina armar över bröstet/magen och vrida på huvudet.

Gör så här

  • Placera ett draglakan ovanpå underlakanet i sängen så att det täcker patientens huvud, axlar och stuss. Använd vid behov två draglakan eller ett stort underlakan.
  • Placera en lång glidskiva längs med kroppen på den sidan som hen ska förflytta sig mot. 
  • Kör det mottagande underlaget intill sängen och lås den. Underlagen ska ha samma höjd. 
  • Kontrollera alltid att båda underlagen är låsta.

Hjälpare 1

  • Flytta dig till andra sidan av det mottagande underlaget.
  • Be patienten vrida huvudet och titta åt ditt håll.
  • Greppa om draglakanet och dra över patienten långsamt till det mottagande underlaget genom att föra din kroppstyngd från det främre till det bakre benet genom att trycka med din främre fot neråt/framåt i golvet.


Hjälpare 2

  • Se till att patienten håller sina ben uppdragna.
  • Lägg dina händer på draglakanet vid patientens skuldra och höft och skjut på när hjälpare 1 drar i draglakanet.

Glidskivan tas bort och patientens liggställning korrigeras med hjälp av draglakanet.

Förflyttning från säng till bår med hjälp av två personer

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan