Indikationer, material och patientinformation
Indikationer
En perifer venkateter (PVK) läggs in för att intravenöst
- administrera vätska, elektrolyter och näringslösning
- administrera läkemedel
- ge transfusion av blod eller blodkomponenter
- ge möjlighet till provtagning, för att minska antal stick vid upprepade prover.
Storleken på PVK anpassas till syfte och patientens venstatus. Välj en så tunn kateter som möjligt. En PVK på 0,9 mm kan ha ett flöde på 2,5 liter kristalloid vätska per timme. Vid transfusion av blod, fettemulsion med avvikande osmolaritet/pH och vid tillförsel av stora mängder vätska kan en PVK med större diameter behövas. Beakta möjligheten till centralvenös infart utifrån individuell bedömning i samråd med läkare.
Det finns PVK med eller utan injektionsport.
Det vetenskapliga läget är oklart angående vilken PVK-konstruktion som är att föredra. Injektionsporten kan bli bli koloniserad med mikroorganismer. PVK utan injektionsport används med injektionsventil. Injektionsventilen måste desinfekteras varje gång den perifera venkatetern används.
Det finns bra vetenskapligt stöd att använda PVK med en integrerad injektionsslang. Förekomst av integrerad injektionsslang innebär att PVK:n inte behöver manipuleras vid injektioner och aggregatbyte vilket leder till färrre tromboflebiter och längre funktionstid.
För att undvika risken för blodsmitta används produkter med integrerad skyddsfunktion om de finns tillgängliga på marknaden.
Tillbehör
Injektioner och infusioner ges via injektionsmembran, helst via förlängning som är fast integrerad med PVK. Anpassa valet av förlängningsslang utifrån situation och användningsområde. Fixera förlängningsslangen för att minska den mekaniska retningen i kärlväggen.
Information till patienten och närstående
Sjuksköterskan ansvarar enligt patientlagen för information till patienten i samband med omvårdnad. Informationen anpassas till patientens ålder och mognad och ges även vid behov till närstående (SFS 2014:821).
Informera om
- orsaken till inläggning av PVK
- möjligheten till smärtlindring före inläggning
- hur det kan kännas i samband med sticket då PVK läggs in
- att det endast är en tunn plastslang som kvarlämnas i kärlet, ingen kanyl
- planerad liggtid för PVK, det vill säga när den ska avlägsnas eller bytas
- att handen och/eller armen kan användas trots PVK
- att en PVK kan ge besvär som rodnad, ömhet, svullnad, smärta och hårda vener och att patienten ska informera personalen direkt i händelse av dessa symtom
- att det går bra att duscha, men att blöta förband bör bytas efteråt
- att komplikation kan uppstå även en tid efter avvecklandet av PVK.
Kontrollera att patienten har förstått given information.
Dokumentation
All omvårdnad så som inläggning, skötsel och hantering av PVK ska enligt patientdatalagen (SFS 2008:355) dokumenteras och signeras i patientjournal av den som utfört handlingen.
Dokumentationen ska innehålla information om
- inläggning: PVK-storlek, tidpunkt, placering och kroppssida
- daglig åtgärd: inspektion av insticksställe
- avlägsnande: datum, orsak till avlägsnande, inspektion av hud och bedömning av tromboflebit eller annan komplikation och eventuell åtgärd.