Perifer venkateter

Perifer venkateter - Översikt

Perifer venkateter (PVK) är en tunn kateter som förs in i en ven och ger tillgång till blodbanan. Inläggning av en PVK är ett mycket vanligt förekommande ingrepp inom modern sjukvård i syfte att ge patienten vätska, näring, blodprodukter och läkemedel samt för blodprovstagning. Utifrån patientens individuella behov tas beslut om PVK av sjuksköterska eller läkare. Lokala riktlinjer kan förekomma. På varje enhet som använder PVK bör det finnas väldokumenterade och implementerade rutiner för inläggning, skötsel och dokumentation. För att tillgodose detta bör det finnas adekvat utbildning och komplikationsregistrering. Flera internationella studier har visat att man med ett strukturerat införande av adekvata inläggnings och skötselrutiner samt bra kunskapsstöd har kunnat minska dödligheten över tid hos patienter som får sepsis orsakade av PVK. [1,2]

Bild som visar inläggning av perifer venkateter
Inläggning av perifer venkateter

Det förekommer flera olika komplikationer till användandet av PVK där de vanligaste är bristande funktion, tromboflebit, blödning, extravasal injektion och lokal infektion. Den allvarligaste komplikationen till PVK-användning är sepsis. Incidensen av detta är otillräckligt studerat och är säkerligen mer vanligt förekommande än vad som hittills angivits [3]. Med god kunskap om inläggning och hantering av PVK kan de flesta komplikationer förebyggas.

Trots att PVK används i så stor utsträckning är det vetenskapliga underlaget för tekniken bristfälligt. Oftast studeras tromboflebit som komplikation, vilken kännetecknas av rodnad, ömhet, svullnad, smärta och palpabel hårdhet över venen. Det leder till obehag för patienten, men sällan till livshotande tillstånd. Risken för att patienten utvecklar tromboflebit påverkas av flera faktorer, till exempel små/sköra kärl, kateterdiameter i förhållande till venstorlek, tillförsel av läkemedel med avvikande osmolaritet/pH, val av punktionsställe, följsamhet till aseptiska rutiner, mekanisk retning, fixation samt användningstid [4].

En PVK kan bli koloniserad av mikroorganismer och orsaka såväl lokal- som septisk infektion med septisk chock. Det är inte alltid enkelt att skilja på tromboflebit och lokal infektion då båda har symptom som rodnad, svullnad och/eller ömhet runt insticksstället. Den lokala infektionen har ofta varbildning. En septisk infektion med allmänpåverkan, feber, frossa och eventuellt chock kan orsakas av en PVK. Den kan förekomma tillsammans med, men troligtvis oftare utan tecken på lokal infektion eller tromboflebit [5].

Inspektion och användningstid

En PVK bör inspekteras regelbundet minst var 8:e timme, användas kortast möjliga tid och avlägsnas så fort behov av katetern inte föreligger.  Användningstiden av PVK är ur vetenskaplig synpunkt svårtolkad. En systematisk litteraturöversikt anger att en PVK kan tas bort vid behov. Det finns egentligen ingen studie som på ett tillfredställande sätt analyserar inläggningstiden i förhållande till infektionskomplikationer. Riskpatienter med exempelvis nedsatt immunförsvar eller i chock är inte inkluderade i studien [6]. På grund av detta rekommenderar Vårdhandboken regelbundet byte var 72:a timme. Undantag kan göras hos mycket svårstuckna patienter och barn. Det förutsätter noggrann kontroll och borttagande av PVK vid tecken på tromboflebit, lokal infektion eller oklar septisk infektion. Fixering av PVK är också bristfälligt studerat [7]. I allmänhet rekommenderas högpermeabel polyuretanförband då detta möjliggör god inspektion av insticksstället och ger en stabil fixering om förbandet används på ett korrekt sätt.

Det finns principiellt två olika typer av PVK, med och utan injektionsport. Det saknas vetenskapligt stöd för att kunna rekommendera någon av dessa [SBU, se övriga referenser]. Om injektionsventil ansluts till PVK är det av stor vikt att dessa är av rätt konstruktion (split-septum) och används på ett korrekt sätt [8].

Hygienrutiner och stickskyddade produkter

Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården samt grundläggande vid all PVK-hantering. Det ska konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal, oavsett diagnos och vårdgivare. För att minska risken för PVK-orsakad lokal infektion eller sepsis är det viktigt att desinfektera huden vid insticksstället.

För att undvika risken för blodsmitta ska stickskyddade produkter användas när detta är möjligt [Arbetsmiljöverket, se Övriga referenser].

En perifer venkateter är en medicinteknisk produkt (SOSFS 2008:1). Läs alltid tillverkarens information och följ instruktionerna.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan