Tillvägagångssätt

Material

• Engångs plastförkläde eller ren skyddsrock.
• Rena undersökningshandskar.
• Tvättset.
• Rondskål.
• Eventuellt en steril hålduk över det planerade punktionsstället.
• Klorhexidinsprit 5 mg/mL eller medel med mostvarande effekt. Vid klorhexidinallergi används etanol 70%.
• Punktionsnål i lämplig storlek.
• 10 mL spruta (kan variera beroende på ledstorlek).
• Eventuellt läkemedel för injektion.
• Förband/plåster.

Gör så här

1. Ta bort eventuellt bedövningsplåster/-salva.
2. Palpera leden noggrant för att identifiera ledspringan och/eller insticksstället för injektionen. Detta är det viktigaste momentet så ge god tid för detta. För lämplig nålstorlek och punktionsplats för kroppens olika leder hänvisas till specifik litteratur.
3. Markera den planerade punktionsplatsen genom att trycka hårt med en ren kulspetspenna (utan spetsen framme). När pennan roterats mot huden efterlämnar den en liten rund ring, som inte försvinner vid avtvättning.
4. Eftersom huden kan förskjutas mot underlaget ska patienten inte ändra ledens position sedan punktionsplatsen markerats.
5. Desinfektera punktionsplatsen med klorhexidinsprit. Med start på själva punktionsplatsen förs tvättsudden i en spiralformad allt vidare rörelse inifrån och ut så att den planerade punktionsplatsen desinfekteras med god marginal. Proceduren upprepas lämpligen ett par gånger. Låt lufttorka.
6. Ta på dig handskar. Koppla ihop aspirationsspruta med lämplig punktionsnål.
7. Använd sedan aseptisk teknik, det vill säga vidrör inte punktionsnål eller punktionsplats efter desinfektion.
8. Gemensamt för alla injektioner är att snabbt sticka genom huden eftersom det finns rikligt med smärtreceptorer. Undvik dessutom att sticka i periost som också är mycket smärtkänsligt. Med en korrekt markerad punktionsplats och en god teknik behöver lokalanestesi normalt sett inte användas.
9. Aspirera ledvätska så att leden töms så mycket som möjligt. Spara ledvätska till eventuell analys (till exempel kristallundersökning eller odling). Töm övrig ledvätska i rondskålen för att sedan kastas.
10. Med nålen kvar i leden kan man byta till en spruta innehållande läkemedel (till exempel kortison), som sedan injiceras.
11. Sedan nål och spruta avlägsnats sätts ett förband eller plåster över punktionsplatsen.

För att undvika steroidspill och steroidläckage, som kan öka risken för infektion och subkutana atrofier, bör nålen vara så tunn som möjligt och stickkanalen, där så är möjligt, vara vinklad. Om lokalanestesi används kan stickkanalen blockeras med lite rent lokalbedövningsmedel samtidigt som nålen dras ut. En del använder även luft som plombering.