Suturer och suturtagning

Att behandla sår är en av de vanligaste omvårdnadsåtgärderna i alla vårdformer. De flesta sår behöver täckas av med någon typ av sårförförslutningsprodukt (sårförband), oavsett hur såret har uppkommit exempelvis genom olycksfall, operation eller som komplikation till sämre blodcirkulation.

Vid olika typer av sår kan huden förslutas genom suturering eller med staples/agraffer, sårlim, sårtejp och sårförband. Underliggande vävnader försluts med särskilda suturer.

Sårläkningsprocessens olika faser överlappar i praktiken varandra men kan vara bra att känna till eftersom sårets förslutning, läkningsgrad och den ökande elasticiteten i den nya vävnaden ingår i sårläkningsprocessen.

Olika typer av sår kräver olika suturtekniker och suturmaterial beroende på var såren är placerade på kroppen. Vid planerad plastikkirurgi läggs hudsnitt med fördel i hudens sprickriktning, Langers linjer, och därför brukar ärr efter planerade hudsnitt följa dessa.

Lämplig tid för suturtagningen bestäms utifrån sårets lokalisation och den hudsträckning eller tension som förekommer i området. När sutur tas bort måste hänsyn alltid tas till läkningsgraden.

Patienten ska få information om att vara uppmärksam på infektionstecken som rodnad, svullnad, tilltagande smärta, ökad mängd sårvätska, värmeökning, feber.

Här kan du se en film som visar tillvägagångssättet vid suturborttagning. Du väljer bildkvalitet på knappen "HD" i filmen exempelvis beroende på om du använder mobil eller dator. Berättarrösten är textad i bildens nederkant.

Här kan du se en film som visar tillvägagångssättet vid borttagning av metallclips, som även brukar benämnas agraffer eller staples.

Referenser och regelverk för Vårdhandbokens texter om suturer och suturtagning.

Här kan du testa dina kunskaper inom suturer och suturtagning. Testet är ett komplement till texterna i Vårdhandboken.