Suturer och suturtagning

Sårtyper och sårförslutning

Olika sårtyper

Vid olika typer av sår kan huden  förslutas genom suturering eller med metallclips (staples/agraffer) [1,2,3], sårlim [4,5], sårtejp och sårförband [6,7]. Underliggande vävnader försluts med särskilda suturer [7,8,9]. Sår efter kirurgiska ingrepp är oftast enkla att behandla eftersom de brukar vara rena, ha jämna sårkanter och läker snabbt. Andra akuta sår som hugg-, såg- och vissa krossår samt avskavd hud och hudtransplantat kan också sutureras. Vid små ytliga skärsår kan steril sårtejp användas. Kirurgen avgör i varje enskilt fall vilka sår som ska sutureras och när detta ska ske [9].

Sårtyper som vanligtvis inte sutureras:

  • Sårskador som är äldre än 12 timmar, djupa sticksår och bitsår [10,11,12] på grund av infektionsrisken. Tiden kan variera beroende på sårets placering på kroppen. Ansvarig läkare gör bedömning om sårförslutning och val av sårförband.
  • Infekterade sår, till exempel efter incision av abscesser [12,13].
  • Skrubbsår.

När såren inte kan sys ihop förlängs hudens läkningstid och ärren kan bli bredare och mindre jämna. Hit hör exempelvis traumatiska sår. Undertrycksbehandling av traumatiska sår förekommer både som tillfällig förslutning och som behandling om såret är infekterat [14,15,16]. Dock behövs fler välgjorda studier för att säkerställa balansen och utfallet av att använda undertrycksbehandling vid primärläkning, och/eller behandling av sårinfektion, samt kostnaden för undertrycksbehandlingen i jämförelse med traditionell behandling med avancerade sårförband [16,17]. Den personliga hygienen är viktig för att undvika sårkomplikationer. Information om när det är lämpligt att duscha på såret och om såret ska täckas eller inte vid dusch måste ges till patienten [18,19].

Sårförslutning av akuta sår

Det initiala i akut sårbehandling är att identifiera hur skadan uppkommit och därmed fastställa vilken sårtyp det handlar om [20]. Även andra relaterade skador och eventuella komplikationer som till exempel nervskador, skelettskador och kompartmentsyndrom ska identifieras [9].

Kompartmentsyndrom är ett tillstånd med ökat tryck inuti ett kompartment, det vill säga den strama ficka som bildas av den oeftergivliga muskelhinnan, som omsluter muskeln. Det ökade trycket hämmar blodcirkulationen vilket kan medföra att muskelvävnad, senor och nerver inuti aktuellt kompartment kan dö på grund av syrebrist (nekros). Kompartmentsyndrom är mest förekommande i underbenets muskelgrupper, men kan även förekomma i andra muskelgrupper [21,22]. Sårskador i direkt anslutning till en fraktur innebär en ökad risk för att vävnaden kring frakturen påverkas negativt, så även skador relaterade till vapen och sprängning [23,24]. Detta ökar risken för försämrad sårläkning och innebär ett behov av att ha en väl genomtänkt målsättning med sårförslutningen och val av sårförband.

När allvarligare skador uteslutits handlar det om att ta hand om själva såret. Om det blöder måste blödningen stoppas. Vid förorenat sår måste såret rengöras [25,26,27] . Ibland behövs kirurgisk rengöring (sårrevision/debridering) och eventuell sårförslutning [12,28,29]. Målet är att förbättra förutsättningarna för sårläkning.

Sårförslutning av operationssår

Vid kirurgiska ingrepp [30] läggs olika typer av snitt och operationssår som kräver olika sårförslutningstekniker [1,2,3,31] beroende på sårets placering och hudens kvalitet. Sårets hudkanter ska ligga i nivå med varandra för att främja sårläkningen (se bild). Om sårkanterna ligger omlott kan det innebära att den övre sårkanten vätskar och det bildas krustor. Sårläkningen fördröjs, infektionsrisken ökar och ärret riskerar bli ojämnare och bredare. Har patienten riskfaktorer (läkningshämmande faktorer), som övervikt, hög ålder, rökning och/eller har sårinfektion kan det påverka sårläkningen och det finns risk att ett förslutet sår spricker upp (rupturerar) [32,33]. Djupa sårhålor kan ha subkutana suturer med resorberbar tråd. Ibland kan dessa synas om såret glipar efter suturtagning av ytliga suturer eller vid sårinfektion. Inre resorberbara suturer ska inte tas bort eftersom det då finns risk att hela såret spricker upp [7,9,12].

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan