Tidsschema för suturtagning

Lämplig tid för suturtagningen bestäms utifrån sårets lokalisation och den hudsträckning eller tension som förekommer i området. När stygn tas bort måste hänsyn alltid tas till läkningsgraden. Om såret vätskar och sårkanterna ser ut att glipa så kan det betyda att alla eller vissa suturer måste sitta några dagar extra. Vid tension i sårkanterna kan suturerna behöva sitta kvar upp till 3 veckor. En del personer har en väldigt effektiv läkning så att suturer nästan växt in i vävnaden trots att det inte gått särskilt lång tid. Generellt är det dock viktigt att komma ihåg att en total läkning tar lång tid, upp emot 6 månader. Trots individuella skillnader finns riktmärken för borttagning av suturer (se tabell nedan). Läkaren informerar patienten när det är lämpligt att duscha på det suturerade såret.

Riktmärken för suturtagning i olika hudområden

Ögonlock 4-6 dagar
Ansikte 5-7 dagar 
Skalp 7-10 dagar
Bål framsida 8-10 dagar 
Rygg 14 dagar
Övre extremiteter 7-10 dagar 
Nedre extremiteter inklusive fot 14-17 dagar

Suturtagningsteknik

Patienten ska informeras om när och var suturtagning eller borttagning av metallclips bör ske.

Innehållet i följande text baseras på bästa praxis, eftersom evidens kring suturtagningsteknik saknas i litteraturen.  Vid suturtagning används ren rutin, vilket innebär höggradigt rena instrument och rena händer. Suturer kan tas bort med pincett och sax, alternativt pincett och suturkniv. Engångsset finns innehållande tork, kniv och plastpincett. Se även filmen om suturborttagning.

Material

  • Engångs plastförkläde
  • Handskar, rena 2 par
  • Soppåse
  • Underlägg av papper eller plast
  • Pincett
  • Liten sax (ögonsax, gärna böjd) eller suturkniv, alternativt tång för borttagning av metallclips
  • Steril suturtejp vid behov
  • Omläggningsmaterial vid behov

Tillvägagångssätt

  1. Desinfektera händer och underarmar, gnid in tills det är torrt.
  2. Vid risk för kontamination av arbetsdräkten använd skyddskläder/plastförkläde. Ta på handskar och ta av förbandsmaterialet. Släng förbandet och handskarna samt desinfektera händerna.
  3. Inspektera såret samt bedöm om suturtagning är lämplig utifrån utseendet. Observera till exempel om såret vätskar eller är rodnat.
  4. Ta ställning till vilken suturteknik som använts.
  5. Ta fram material för suturtagning samt öppna förpackningen på eventuell suturkniv.
  6. Desinfektera händer och underarmar på nytt och ta på rena handskar.
  7. Ta med en pincett tag i knuten på suturen och klipp eller skär av tråden. Suturtekniken avgör hur suturerna avlägsnas, se illustration med schematisk översikt. Vid enstaka suturer klipper man nära huden. Det görs för att endast en kort del av suturtråden som varit utanför huden ska dras innanför huden vid borttagningen.
  8. Lägg om såret enligt ren rutin.

Det förekommer att hudområdet med suturer desinfekteras med klorhexidinsprit 5 mg/mL, som får lufttorka innan suturerna tas bort. I litteraturen saknas vägledning och evidens kring desinfektion för suturtagning och rutiner kan därför se olika ut.

Schematisk översikt över suturtagning vid olika suturtekniker.
Schematisk översikt över suturtagning vid olika suturtekniker.

Borttagning av metallclips

Vid borttagning av metallclips används samma teknik som beskrivs för suturer ovan, men istället för sax används en tång för borttagning av metallclips. Se även filmen om borttagning av metallclips (i filmen används ordet agraff istället för metallclips).

Borttagning av metallclips.
Borttagning av metallclips.

Omläggning efter borttagande av suturer eller metallclips

Om såret inte är helt läkt när suturer eller metallclips har tagits bort bör valet av sårförband baseras på förekomst av nekrotisk vävnad, bakterieinfektion, mängd sårvätska, behov av barriär samt eventuell konsultation av läkare. Eventuella glipor i såret kan förstärkas med tejp eller så kallad steril suturtejp. Ta reda på om patienten har någon överkänslighet mot tejp. Ofta kan det vara bra att tejpa sårkanterna för ett kosmetiskt optimalt resultat, dock ej vid anaeroba infektioner. Ett optimalt förband suger upp överflödig vätska utan att torka ut, skyddar mot bakterieangrepp, fastnar inte samt skadar inte omgivande vävnad.

Om sömmar från kläder skaver mot ärret kan det vara bra att täcka det med ett enklare förband eller sårtejp tills området blir mer tåligt mot friktion. Ärret kan vara rodnat i upp till ett par år  men evidens saknas om med vilket material och hur länge ärret ska skyddas mot solbestrålning. Hur länge ärret bör täckas  beror på orsaken till operation och ärrets storlek. Kirurgen avgör i varje enskilt fall hur länge ärret ska skyddas.

Läs mer Vårdhandbokens texter om sårbehandling.

Till toppen av sidan