Förstoppning

Förstoppning - Översikt

Att ha problem med förstoppning och tömning av tarmen kan vara besvärligt och generande. De flesta människor har regelbunden tarmtömning en gång per dag, oftast på morgonen eller efter måltid då tarmmotoriken är som mest aktiv [1]. Det är en ganska stor variation mellan olika individer och allt mellan att ha avföring tre gånger per dag till tre gånger per vecka anses vara normalt [1]. I populationsstudier säger 18-22 % av kvinnorna och 7-8 % av männen att de ibland eller ofta är förstoppade [2].

Förstoppning är för de flesta inte lika med att man har glest mellan avföringarna. En studie på unga friska vuxna definierade istället förstoppning som svårigheter att krysta ut avföring (52 %), hård avföring (44 %) och oförmåga att ha avföring när man önskar (34 %). Endast 32 % definierade förstoppning som att det var lång tid mellan avföringar [1].

Definitionen av förstoppning brukar därför sammanfattas som att ha glesa avföringar och/eller problem med själva tömningen av tarmen som till exempel överdriven krystning, hård avföring, känsla av ofullständig tarmtömning, lång tid för att tömma tarmen eller andra svårigheter att få ut avföringen. För en enhetlig definition inom förstoppningsforskningen används ofta ROME IV kriterierna, se nedan [3].

Indelning - kategorier

Förstoppning kan delas in utifrån primär orsak:

  • Slow-transit, för långsam passage genom mag-tarmkanalen.
  • Bäckenbottendysfunktion, problem att tömma tarmen [3].
  • Visceral hyposensitivitet, nedsatt känsel i rektum.

Kan ingen uppenbar orsak hittas sätts diagnosen funktionell förstoppning eller förstoppningsdominerad irritable bowel syndrom (IBS), om andra symtom på IBS som buksmärta och uppblåsthet är framträdande.

Slow-transit förstoppning

Medeltiden för avföringens transport genom tjocktarmen är för kvinnor 39 timmar och för män 31 timmar. Vid slow-transit förstoppning tar det för lång tid för tarminnehållet att passera hela mag- och tarmkanalen (mer än fyra dygn). Den exakta orsaken till slow-transit förstoppning är inte känd, men en av teorierna som finns är att de nerver som styr tarmens motorik inte fungerar normalt [2].

Bäckenbottendysfunktion

Bäckenbottendysfunktion betyder förenklat att man har besvär med själva tarmtömningen. Tömningen av tarmen är komplicerad och kräver en koordination av flera muskler. För att bibehålla kontinensen hålls ändtarmen vinklad med hjälp av den så kallade puborektalismuskeln. Den inre och yttre ändtarmsmuskeln gör så att det finns ett vilotryck och att man kan knipa och hålla emot en trängning. För att tömma tarmen behöver dessa muskler slappna av och vinkeln rätas ut.

Den vanligaste orsaken vid bäckenbottendysfunktion är att man vid tarmtömning inte kan slappna av normalt och istället till och med spänner dessa muskler. Smärta i analkanalen, till exempel på grund av sprickor (analfissurer), kan bidra till oförmågan att slappna av. Anatomiska förändringar, som rektocele och prolaps, kan också påverka tarmtömningen

Med åldern och vid vissa sjukdomar kan den sammantagna kraften som gör att avföringen kommer ut (propulsionskraften) försvagas med en sämre och ineffektivare tarmtömning som följd [3]. Personer med bäckenbottendysfunktion har ofta samtidiga gynekologiska problem samt problem med urintömningen.

Rektal hyposensitivitet 

Rektal hyposensitivitet betyder att när ändtarmen fylls med avföring får inte personen en tillräckligt stark signal för att känna behov av att tömma tarmen. 

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan