Ansvar för städning och rengöring

STÄDNING, RENGÖRING

Ansvar för städning och rengöring

Vårdgivaren har det yttersta ansvaret för att städriktlinjer upprättats. I dessa ska framgå vilken kvalitet städningen ska upprätthålla. Kvalitetskraven ska stå i relation till lokalernas hygienklassificering och risknivå enligt Byggenskap och vårdhygien (BOV) samt Städning i vårdlokaler (SIV). Verksamheten ansvarar tillsammans med städorganisation (utförare) för att kvalitetsuppföljning avseende städning och rengöring sker med regelbunden frekvens. Uppföljning sker av samtliga områden inom verksamheten och inkluderar även de områden som verksamheten ansvarar för oavsett om utförare är service-/vård-/omsorgspersonal.

I Svensk Standard (SS 8760014:2017) anges att evidensen talar för att rengöring och städning minskar risken för smittspridning inom hälso- och sjukvård. Standarden anger även kvalitetskriterier för olika hygienklasser samt specificerar krav på och ger rekommendationer för uppföljning och kontroll av rengöring och städning. Bedömningen baseras i första hand på en visuell kontroll genom besiktning av ytor som omfattas av städavtalet och kan även innefatta den städning som verksamheten ansvarar för. En visuell granskning är inte alltid tillräcklig för utvärdering, då ytor som ser rena ut ändå kan vara förorenade. Visuell inspektion kan kompletteras med mätning med UV-ljus eller ATP (adenosintrifosfat) och i vissa fall odling för att utvärdera och förbättra städning och städmetoder.

Verksamheten, såväl inom hälso- och sjukvård som vid särskilda boenden, ansvarar för att riktlinje med tillhörande instruktioner finns tillgängliga och följs. All berörd personal, såsom lokalvårdare och service-/vård-/omsorgspersonal ska känna till städinstruktionen och aktuell ansvarsfördelning.

För att säkerställa att alla områden städas i tillräcklig omfattning ska verksamheten:

  • Upprätta dokument, oavsett om service-/vård-/omsorgspersonal är utförare för att klargöra verksamhetens ansvar för städning i lokalerna.
  • Identifiera, utifrån specifik verksamhet, vad som ingår vid daglig respektive regelbunden städning/rengöring samt slutstädning. Vid regelbunden städning ska frekvens anges.
  • Definiera kritiska punkter för komplettering med desinfektion (se metod) och vilka ytor som alltid ska desinfekteras mellan patienter. Exempel på kritiska punkter är frekventa tagställen och ytor med ökad risk för förorening av kroppsvätskor.
  • Vid bedömning tas hänsyn till specifika riskfaktorer för smittspridning i verksamheten. Exempel på detta kan vara vätskande sår, kräkningar, diarré eller bristande kognitiv förmåga bland patienter/vårdtagare.
  • Ange metod, det vill säga val av utrustning, material och kemikalier (medel) för rengöring/städning samt ytdesinfektionsmedel till kritiska punkter.
  • Upprätta lokal anvisning alternativt checklista där ovanstående framgår.

Ordinärt boende

Vid städning i hemmet beslutas omfattningen av biståndshandläggare utifrån behov. Vid städning i vårdtagarens hem bör städmaterial vara rent när arbetet påbörjas. Grundprincipen är att börja med renaste utrymmet, exempelvis städas köket först och toalett/duschutrymme sist.

Upprätta lokal anvisning och checklista där ansvarsfördelning mellan service-/vård-/omsorgspersonal och lokalvårdare framgår samt städfrekvens, medel och metod. För vägledning se Städning i vårdlokaler (SIV) och SS 8760014:2017.

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan