Städning, rengöring

Regelbunden städning

Grundläggande städprinciper

  • Rengör från det renaste till det smutsigaste, generellt uppifrån och ner. Golv städas sist.
  • Vatten ska vara av dricksvattenkvalitet.
  • Punktdesinfektion vid spill av kroppsvätskor utförs innan städning påbörjas. Använd ytdesinfektionsmedel med tensid.
  • Byt engångs torkdukar ofta och alltid mellan varje vårdplats/patientenhet. Flergångsmoppar byts mellan varje rum samt oftare vid behov, exempelvis stor golvyta.
  • Doppa aldrig en använd torkduk/mopp i rengöringslösningen.
  • Innan påfyllning av rent material ska händerna vara desinfekterade.
  • Utförd städning dokumenteras med datum och signatur i checklista.
  • Rengör och/eller desinfektera städutrustningen efter avslutad städning samt vid behov.

Allmän skötsel och tillsyn

  • Kontrollera att handdesinfektionsmedel finns på avsedd plats och även vid exempelvis patientbrits, provtagningsstol samt säng utrustad för detta och att behållare och pumpar är rena.
  • Soppåsar byts vid behov och alltid efter omläggningar och blöjbyte.
  • Tvättsäckar byts vid behov.
  • Material och utrustning som inte används plockas bort från rum/gemensamma utrymme. Arbetsytor ska hållas fria från förvaring för att underlätta städning/rengöring.
  • Inredning som möbler, gardiner, skärmar och eventuella draperier ska rengöras regelbundet och vid behov. Möbler ska vara tillverkade av sprickfritt, ej absorberande material, ha avtorkbar yta alternativ avtagbar och tvättbar klädsel (lägst 60o C).
  • Fast utrustning i korridor (till exempel akutväska, datorer och brandsläckare) rengörs regelbundet.

Daglig patientnära städning/rengöring

Daglig patientnära städning/rengöring utförs av service-/vårdpersonal. Dokument med skriftlig rutin ska finnas i verksamheten. Identifiera vilka ytor som ingår och vilka kritiska punkter/frekventa tagställen som eventuellt behöver kompletteras med desinfektion.

  • Börja med patientnära ytor och tagställen, till exempel sängbord, sängpaneler, säng och sänggrindar, stolar med mera i vårdrummet. Tänk även på kanter, ovan- och undersida på möbler och utrustning.

Tänk särskilt på:

  • Att patientbundna tillhörigheter såsom handdukar och toalettartiklar inte förekommer på gemensamma ytor, exempelvis på handfat.

Daglig städning av hygienutrymme (toalett och dusch)

Daglig städning av hygienutrymme utförs vanligen av lokalvårdare. Dokument med skriftlig rutin ska finnas i lokalvårdsorganisationen. Städfrekvensen i hygienutrymme avgörs av antal patienter i förhållande till antal toaletter och patientkategori. Hygienutrymme/toaletter som används frekvent städas minst två gånger/dag.

Tänk särskilt på:

  • Att vid rengöring av handfat, rengörs även kran/blandare noggrant.
  • Att vid rengöring av toalettstol rengörs även spolknappen, över- och undersida på toalettlock, sittring och eventuella handikappstöd.
  • Att rengöra strömbrytare och dörrhandtag samt hållare för toalettpapper och vid behov byta toapappersrulle.
  • Se över duschutrymme inklusive duschpall. Bedöm behov av städning/desinfektion utifrån användning.
  • Att patientbundna tillhörigheter såsom handdukar, toalettartiklar inte förekommer på gemensamma ytor.

Rutiner kan behöva upprättas för: Rengöring och skötsel av duschslangar och duschmunstycken samt för golvbrunnar och galler.

Här finns regionala tillägg

Slutstädning av vårdplats

Slutstädning utförs av service-/vård-/omsorgspersonal. Skriftlig rutin ska finnas i verksamheten. Slutstädning utförs när patient/vårdtagare skrivs ut, byter vårdplats och i samband med att patient bedömts som smittfri efter isolering exempelvis efter gastroenterit. Identifiera vilka ytor som ingår och vilka kritiska punkter/frekventa tagställen som ska kompletteras med desinfektion.

  • Samtliga delar av sängen ska rengöras, inklusive madrassen.
  • Samtliga delar av sängbordet ska rengöras, inklusive lådor och undersida av bordskiva.
  • All utrustning kring patientenheten, såsom garderob, lampa, radio, telefon, manöverdosor, väggpanel rengörs.
  • All medicinskteknisk utrustning vid patientenheten, exempelvis droppställning, volympump, blodtrycksmanschett rengörs.
  • Hjälpmedel, exempelvis rullstol rengörs.
  • Personbunden utrustning till exempel lift-/lyftskynke skickas till tvätt eller byts.
  • Toalett på enkelrum rengörs enligt ovan.
  • Toalett på flerbäddsrum, bedöm behov av rengöring enligt ovan.

Tänk även på:

  • Rengöring av tagställen såsom runt handtag på garderobsdörr inklusive garderobens insida.
  • Rengöring av vikvägg. Byte av draperi enligt lokal anvisning.
  • Att kassera förbrukningsmaterial inklusive tvätt som inte bedöms rena.
  • Att bedöma om det finns gemensam utrustning som behöver rengöras.

Städning i särskilt boende

Verksamheten har det yttersta ansvaret för att städriktlinjer upprättas och för att lägenhet vid utflytt/slutstädning är grundligt rengjord. I dessa ska framgå vilken kvalitet städningen ska hålla. Skriftlig städinstruktion ska utarbetas för varje typ av lokal med tillhörande objekt och finnas tillgänglig samt vara känd i verksamheten. Detta gäller oavsett vilken organisation som ansvarar för städningen.

För mer vårdinriktad verksamhet exempelvis korttidsboende, läs mer under Daglig patientnära städning.

Städning av vårdnära lokaler och utrustning som är gemensam på enheten

Regelbunden städning/rengöring i vårdnära lokaler och utrustning utförs av service-/vård-/omsorgspersonal. För utrustning som används av flera patienter/vårdtagare och i vårdnära lokaler, till exempel dagrum, kök, desinfektions-, läkemedels- och behandlingsrum ska skriftlig rutin finnas. I rutinen ska framgå vad som identifierats och med vilken frekvens rengöring/städning ska utföras. Hjälpmedel som används av flera vårdtagare rengörs och desinfekteras mellan varje vårdtagare.

Tänk särskilt på:

  • Hjälpmedel och medicinteknisk utrustning sköts och underhålls enligt tillverkarens anvisning.
  • Patientbrits, undersöknings-/provtagningsstol och undersökningslampa.
  • Medicinskteknisk utrustning (till exempel blodtrycksmanschett, stetoskop, pulsoxymeter).
  • Hjälpmedel till exempel gåbord. Rullstolar och lyfthjälpmedel.
  • Matbord.
  • Patientskåp i omklädningsrum.
  • Arbetsytor.
  • Ytor och kritiska punkter som kräver desinfektion mellan varje patient på grund av stor risk för förorening av kroppsvätskor, till exempel skötbord, gynstol, tagställen på hjälpmedel (gåbord, rullstol), duschpall/stol och duschvagn.

Förråd

Regelbunden städning av förråd utanför operations- eller sterilteknisk enhet.

  • Rengöring av hyllor, skåp och lådor i förråd sker med rengöringsmedel och vatten.
  • Ytor där material med specificerad renhetsgrad förvaras rengörs och desinfekteras med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt (tensid).
  • Ytan ska vara torr då material och textiler åter placeras i förrådet.
  • För frekvens, se tabell i SIV-dokumentets texter om "Städning av förråd".

Leksaker

Leksaker är att jämföra med annan utrustning som delas mellan patienter och ska tåla rengöring och desinfektion.

  • Leksaker ska rengöras regelbundet och kunna desinfekteras helst i diskdesinfektor alternativt i diskmaskin eller tvättmaskin i minst 60°C.
  • Leksaker som inte tål värme rengörs och desinfekteras enligt arbetsbeskrivning i texter om Städmetoder.
  • Leksaker som inte kan rengöras/desinfekteras (till exempel böcker, tidningar, träpussel) kasseras om de är förorenade med kroppsvätskor/utsöndringar. Verksamheten ansvarar för regelbunden översyn.
  • Textilleksaker är svåra att rengöra/desinfektera och ska inte delas mellan barnen.
  • Textilleksaker som tillhandahålls av verksamheten ska vara personliga och tas med hem efter avslutat vårdtillfälle.
  • För textilleksaker som används vid terapeutisk lek exempelvis nålsättning, demonstration av undersökningar och liknande har verksamheten ansvar för att leksaken inte förorenas under momentet.

Städning av väntrum

Städfrekvensen i väntrum avgörs av antal patienter och patientkategori. Exempelvis i ett väntrum där barn vistas på golvet kan städfrekvens av golv behöva ökas. Möbler och inredning ska rengöras regelbundet.

Städning i lokaler där läkemedel tillreds eller där cytostatikabehandlade patienter vårdas

Städning/rengöring i lokaler där läkemedel tillreds samt städning i lokaler där cytostatikabehandlade patienter vårdas ska följa gällande regelverk.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan