Vad tycker du om 1177 för vårdpersonal?

Enkäten riktar sig till personal inom hälsa, vård och omsorg. Syftet är bland annat att få veta vilken funktionalitet det finns behov av på den nya plattformen 1177 för vårdpersonal. Enkäten tar ett par minuter att fylla i och dina svar är anonyma.

 

Till enkäten

Funktionshinderspolitiken handlar om att skapa ett samhälle utan hinder för delaktighet och med jämlika levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning. Den utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Regeringen presenterade 2011 en strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken under 2011-2016. Ökad tillgänglighet är resultatet av att implementera funktionshindersperspektivet. Tillgänglighet betyder här att lokaler, information och en verksamhet i sin helhet går att använda, oavsett funktionsnedsättning. Det betyder också ett bemötande utan diskriminering. Från att tidigare ofta ha pratat om personer med funktionsnedsättning ur ett patientperspektiv, betonade riksdagen nu medborgarperspektivet. Det vill säga att personer med funktionsnedsättning inte ska ses som patienter utan som medborgare med rättigheter och skyldigheter som alla andra. Detta innefattar även rätten att utan tvång och våld få bestämma över sin kropp och att ta egna beslut med hänsyn till reproduktion och sexuell hälsa. Individen ska också ha lika rättigheter och skyldigheter oberoende av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Socialstyrelsen har i sin lägesrapport 2016 konstaterat att när det gäller insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning och insatsen kring råd och stöd, råder det fortfarande otydligheter i hur det statliga anslaget ska användas hos kommuner och regioner. Användandet av tjänsten har minskat vilket delvis kan bero på att många kommuner och region har råd och stöd som en integrerad del i barn-, vuxen- och ungdomshabiliteringen. Insatsen ska ge de personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), möjlighet till expertstöd. De vanligaste är kurator- och psykologstöd. Utredningen konstaterar vidare att brukarinflytandet har ökat och att vissa diagnoser drabbar män oftare än kvinnor och vice versa vilket kan påverka könsskillnader när det gäller olika insatser inom LSS. Patientlagens bestämmelser kring hjälpmedel har ännu inte fått fullt genomslag och de som har behov av dessa får inte alltid information om alternativa hjälpmedel. Dessutom upplever inte alla delaktighet kring beslut om hjälpmedel.

Myndigheternas ansvar

Varje myndighet har ansvar för att uppfylla de nationella målen. Det ställer krav på personal på alla nivåer inom varje verksamhetsområde. Nedan presenteras Socialstyrelsens delmål för funktionshinderspolitiken:

  • Personer med funktionsnedsättning har tillgång till vård och stöd efter behov oberoende av kön, ålder, födelseland och bostadsort.
  • Kunskapen om orsakerna till långa väntetider mellan beslut och verkställighet ska öka, liksom kunskapen om hur problemen ska kunna rättas till utan att rättssäkerheten åsidosätts.
  • Genom tillsyn av arbetet med genomförandeplaner bidrar Socialstyrelsen till att barn, ungdomar och vuxna i ökande utsträckning kommer till tals, blir lyssnade till och kan utöva inflytande över insatsernas genomförande.
  • Stödet till anhöriga till personer med funktionsnedsättning ökar enligt bestämmelsen i 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453), genom information och vägledning till kommunerna samt genom att följa upp stödinsatsernas omfattning och inriktning.

Socialstyrelsen kommer regelbundet att följa upp delmålen genom enkäter och statistikinsamlingar. En uppföljning av den nationella handlingsplanen gjordes 2009 vilken betonar att personer med funktionsnedsättning ska i högre grad ses som flickor, pojkar, kvinnor och män i olika åldrar samt att variationen av etnisk tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning och könsöverskridande uttryck inte skiljer sig från den variation som återfinns i övriga delar av befolkningen (SKR 2009/10:116).

Detta visar på den mångfald som ryms inom paraplytermen funktionsnedsättningar och synsättet utmanar generella lösningar.

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för delaktighet är en sammanslagning av tidigare Handisam och Hjälpmedelsinstitutet. De arbetar för att alla, oavsett funktionsnedsättning, ska kunna vara delaktiga i samhället. Myndigheten för delaktighet har i enlighet med förordningen SFS 2014:134 i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Verksamheten styrs utifrån mål och strategier för funktionshinderspolitiken. FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning ligger till grund för dessa mål och strategier. Kommuner, regioner och andra myndigheter är samverkanspartners.

Mer om bemötande i Vårdhandboken

Bemötande i vård och omsorg, transkulturellt perspektiv

Läs mer om olika uppfattningar om hälsa och sjukdom. Här finns också information om hälsorelaterat beteende, kommunikation med tolk och praktiska råd.

Bemötande i vård och omsorg, värdegrund

Här kan du läsa mer om gemensamt förhållningssätt och värdegrund inom vårdverksamhet och bland annat om vad personcentrerad vård innebär.

Bemötande i vård och omsorg, genusperspektiv

Det finns medicinskt omotiverade skillnader i den vård och behandling kvinnor och män får vid olika sjukdomstillstånd. Läs mer om kön och hälsa.

Bemötande i vård och omsorg, HBTQI-perspektiv

Läs om hur bristen på kunskap om olika samlevnadsformer kan påverka vårdkvaliteten. Här finns information om olika begrepp och praktiska råd.

Till toppen av sidan