Fördelar och utmaningar med personcentrerad vård

Fördelarna med personcentrerad vård

I personcentrerad vård ses "patienten" som en person med egen förmåga till informerade val och där autonomi och medbestämmande betonas och respekteras. Människan har god förmåga att göra lämpliga val och anpassningar av livsmönstret om hon har kunskap och redskap för att klara detta. Personcentrerad vård innebär för patienten större möjligheter till inflytande över behandlingen och ökade möjligheter till ansvarstagande för egenvården [16] och för samhället samtidigt minskade kostnader på grund av färre besök i vården [17]. Person-/patientcentrerad vård har visats leda till bättre samarbete mellan vårdare och patient samt effektivare egenvård och ökad följsamhet till läkemedelsordinationer [7,12,18-19]. Personer som undviker att söka vård eller uteblir från planerad vård och behandling har visats ha mer negativa erfarenheter av vården och erfarenheter av att inriktningen på vården har varit mer organisationscentrerad än personcentrerad. Att inte få tillräcklig information, inte bli uppmärksammad eller lyssnad på samt att inte bli sedd som en person med individuella behov och unika bekymmer har inte enbart visat sig leda till osäkerhet i mötet med vårdare och missnöje med vården [20,21]. Det går även emot patientlagen, som syftar till att värna om och stärka patientens integritet, självbestämmande och delaktighet (SFS 2014:821).

Utmaningarna för den kliniska verksamheten

Viktiga företrädare för forskning inom personcentrerad vård poängterar att vi står inför stora utmaningar i vår strävan att införa personcentrering i det kliniska vårdarbetet. Det är särskilt viktigt eftersom vi i mycket liten utsträckning arbetar personcentrerat trots att de flesta som arbetar i vården nog skulle hävda att de gör det. Ett vanligt skäl som anges som hinder är att tiden inte anses räcka till. Personcentrerad vård är inget man ägnar sig åt när man har tid, utan ett systematiskt och genomgående arbetssätt som kräver att man planerar, integrerar och kvalitetssäkrar förändringen [7].

Kvalitet och information

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som kvalitetsgranskar den svenska hälso- och sjukvården betonar också att vi trots goda intentioner inte alls kan luta oss tillbaka och vara nöjda med graden av patientcentrering i vården, utan kraftfulla insatser behövs [22]. Bristande helhetssyn och bristande kontinuitet är andra kvalitetsproblem som rapporteras men en av de viktigaste slutsatserna är att svensk hälso- och sjukvård brister i att hålla patienterna väl informerade. Patienterna uppmanas inte heller att delta aktivt i vården för att på bästa sätt uppnå goda resultat [22]. Patientlagen (SFS 2014:821) syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Även om det finns instrument som mäter aspekter av personcentrering, ofta utifrån specifik profession eller specialitet, finns ännu behov av mer generella instrument som kan användas oberoende kontext och vårdgivare. Exempelvis belyser Anhang Price och Elliott [23] behovet av instrument som mäter olika aspekter av personcentrering så som till exempel kommunikation, delat beslutsfattande, emotionellt stöd och som kan användas i olika vårdformer som svårt sjuka och deras närstående kommer i kontakt med.