Fördelar och utmaningar med personcentrerad vård
Personcentrerad vård och personcentrerade möten
Vinster med personcentrerad vård har visat sig i exempelvis förkortade vårdtider, ökad självtillit hos enskilda patienter och i ökad arbetstillfredsställelse hos vårdare [20,21]. Införande av personcentrerad vård i olika vårdsammanhang har visat sig ge positiva utfall [24-26], både för patienter och för de professionella exempelvis i form av ökad tilltro till den egna förmågan, förbättrad smärtlindring, kortare vårdtider och förbättrad arbetstillfredsställelse. För att ta del av de fördelar som finns med personcentrerad vård har det länge diskuterats hur det ska fungera såväl i teorin som i praktiken [27].
För att utveckla vården ytterligare och ge bästa möjliga vård utifrån varje individs behov, behöver hela organisationer/verksamheter och den enskilda professionella vårdaren aktivt sätta sig in i vad personcentrerade värden innebär samt hur förhållningssätt påverkar möten [14]. Det kan exempelvis handla om en person som lever med en långvarig sjukdom [28]. Flera intresseorganisationer för olika professioner inom hälso- och sjukvården har i ett samarbete verkat för att arbeta fram material för att underlätta införandet av personcentrerad vård [29]. Det ger vägledning till enskild profession och påvisar medvetenhet om fördelar med personcentrerad vård och möten.
Utmaningar med personcentrerad vård
Det finns strukturella utmaningar i att erbjuda en personcentrerad vård där både bristande personalbemanning samt tid anges som orsaker. Utmaningen med personcentrerad vård ligger på organisatorisk nivå likväl som på individnivå där exempelvis motstånd till förändringar samt invanda rutiner behöver konfronteras. De som deltagit i och börjat arbeta aktivt med personcentrerade värden har fått insikt i att personcentrerad vård inte är något man ägnar sig åt endast när man har tid. Det är ett nytt sätt att lyssna in och se på patienten, men även en medveten reflektion över sitt eget förhållningssätt gentemot den person som söker eller är i behov av vård. Det behövs ett genomgående systematiskt nytt arbetssätt hos varje professionell och därtill kräver det ett ledarskap som ger stöd för att man planerar, integrerar och kvalitetssäkrar förändringen [20,21].
Granskning och forskning
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som kvalitetsgranskar den svenska hälso- och sjukvården betonar att trots goda intentioner finns det fortsatta brister gällande personcentrering. Speciellt handlar det om upplevelser av vårdmöten och samordning inom vissa verksamhetsfält, såsom primärvården [30]. Därtill framkommer det att skillnader i vård fortsätter att rapporteras, såsom att patienter med sämre hälsa upplever graden av personcentrering lägre än vad friskare patienter upplever. Det behövs ytterligare forskning kring instrument som kan vara till hjälp för att mäta graden av personcentrering i vården [31]. Behov finns av instrument som mäter flera aspekter av personcentrering som kommunikation, delat beslutsfattande, emotionellt stöd, och hälsoekonomiska utfall. Instrument behöver utvärderas för att vara användbara inom hälso-och sjukvårdens olika vårdsammanhang [28].