Tillvägagångssätt

LUMBALPUNKTION

Tillvägagångssätten kan skilja sig något åt beroende på i vilket syfte punktionen utförs. Hänsyn tas till lokala rutiner. Sterila handskar bör användas av utföraren. Infektion är en ovanlig komplikation efter lumbalpunktion. Förutom användning av aseptisk teknik kan munskydd användas som ytterligare preventiv åtgärd för att minimera infektionsrisken. Vid infektionsdiagnostik är det extra viktigt med optimal sterilitet. Oavsett detta är det viktigt att avdramatisera undersökningen. Lumbalpunktion ordineras och utförs av läkare.

Vid provtagningen kan stickblödning tillföra blodceller framför allt i det första röret. 

Informera patienten om att sitta respektive ligga still under punktionen och skjuta rygg så mycket det går. Informera dessutom hela tiden om vad du gör, på så vis lugnas patienten.

Lumbalpunktion i liggande ställning

  1. Duka upp allt material innan du påbörjar lumbalpunktionen.
  2. Desinfektera händerna.
  3. Palpera fram överkanten av crista iliaca (höftbenskammen) med ena handen och de lumbala spinalutskotten med den andra handens fingrar. L4 ligger i nivå med överkanten av crista iliaca. Markera ut planerat stickområde i interstitiet mellan L3-L4 alternativt L4-L5 genom att trycka hårt med spetsen på en penna (utan spetsen framme) eller med en nagel.
  4. Desinfektera huden med rikligt med klorhexidinsprit. Låt lufttorka. Ta på dig handskar. Om sterila handskar används från början är det viktigt att de behålls sterila under detta och följande moment.
  5. Om du väljer att ge lokalbedövning, använd medel utan adrenalin med en tunn kanyl, cirka 25 mm lång. Enklast är att sticka hela vägen i planerad punktionsriktning (du märker redan då eventuellt motstånd och kan ändra riktning), för att spruta bedövningen på vägen ut. Total mängd av bedövningsmedel cirka 1-5 mL (10 mg/mL) till en vuxen patient. Vid lumbalpunktion på barn eller orolig patient kan man avstå från lokalbedövning eftersom det då endast blir ett stick.
  6. Det tar några minuter för bedövningen att verka.
  7. Ta på dig sterila handskar om du inte gjort detta tidigare.
  8. Tvätta igen med klorhexidinsprit. Låt lufttorka.
  9. Använd en lumbalpunktionsnål 0,7-0,9 mm i diameter (70-90 mm lång). Använd den grövre nålen vid stark misstanke om bakteriell meningit. Se till att nålens "öga" är riktat utmed patientens flank. Håll nålen med båda händerna mellan tummar och pekfingrar. Punktera försiktigt men bestämt och stick in nålen i riktning mot naveln, cirka 4-6 cm på vuxna. Ibland kan man känna "loss of resistance" vid penetration av dura mater. Dra ut mandrängen och efter några sekunder börjar likvor droppa. Om det inte kommer likvor, sätt tillbaka mandrängen och fortsätt några millimeter till, ta sedan åter ur mandrängen. Vid eventuellt hinder vid insticket, backa nålen så att endast spetsen är kvar under huden och rikta därefter om nålen.
  10. Observera om patienten visar tecken på oro eller smärta. Om patienten upplever smärta i ena benet räcker det oftast med att avvakta, smärtan brukar klinga av (man har nuddat en cauda equina-tråd, men inte stuckit in i den). Skulle smärtan kvarstå måste nålen dras ut.
  11. Om trycket ska mätas kopplas ett stigrör omgående till punktionsnålen när första likvordroppen visar sig. Tryckmätning ska göras före provtagning. Nollnivån på stigröret hålls vid insticksstället (med patientens huvud i samma nivå) Det tar en till några minuter innan trycket stabiliserats. Normalt tryck är cirka 6-20 cm H2O.
  12. Låt likvorn droppa ner i rör, vilka ska vara märkta med nummer. Det sista röret ska skickas för cellanalys (klinisk kemi) för att minimera risken för att blodceller från en eventuell stickblödning tillförts. Om det rinner sakta kan patienten dra in hakan ytterligare mot bröstet alternativt krysta försiktigt. Du kan även snurra lite på punktionsnålen. Flödet blir ofta bättre om man låter stigröret sitta kvar och tappar via det.
  13. När provtagningen är klar dras nålen rakt ut. Tryck med en kompress över punktionsstället för att stoppa eventuell hudblödning och sätt på förband eller plåster.

Lumbalpunktion i sittande ställning

  1. Duka upp allt material innan du påbörjar lumbalpunktionen.
  2. Desinfektera händerna
  3. Palpera fram överkanten av crista iliaca (höftbenskammen) med båda händerna och de lumbala spinalutskotten med tummarna. L4 ligger i nivå med överkanten av crista iliaca. Markera ut planerat stickområde i interstitiet mellan L3-L4 alternativt L4-L5 genom att trycka hårt med spetsen på en penna (utan spetsen framme) eller med en nagel.
  4. Desinfektera huden med rikligt med klorhexidinsprit. Låt lufttorka. Ta på dig handskar. Om sterila handskar används är det viktigt att de behålls sterila under detta och följande moment.
  5. Om du väljer att ge lokalbedövning, använd medel utan adrenalin med en tunn kanyl, cirka 25 mm lång. Enklast är att sticka hela vägen i planerad punktionsriktning (du märker redan då eventuellt motstånd och kan ändra riktning), för att spruta bedövningen på vägen ut. Total mängd av bedövningsmedel cirka 1-5 mL (10 mg/mL) till en vuxen patient. Vid lumbalpunktion på barn eller orolig patient kan man avstå från lokalbedövning eftersom det då endast blir ett stick.
  6. Det tar några minuter för bedövningen att verka.
  7. Ta på dig sterila handskar om du inte gjort detta tidigare.
  8. Tvätta igen med klorhexidinsprit. Låt lufttorka.
  9. Använd en lumbalpunktionsnål 0,7-0,9 mm i diameter (70-90 mm lång). Använd den grövre nålen vid stark misstanke om bakteriell meningit. Se till att nålens "öga" är riktat utmed patientens flank. Håll nålen med båda händerna mellan tummar och pekfingrar. Punktera försiktigt men bestämt och stick in nålen i riktning mot naveln, cirka 4-6 cm på vuxna. Ibland kan man känna "loss of resistance" vid penetration av dura mater. Dra ut mandrängen och efter några sekunder börjar likvor droppa. Om det inte kommer likvor, sätt tillbaka mandrängen och fortsätt några millimeter till. Ta sedan åter ur mandrängen. Vid eventuellt hinder vid insticket, backa nålen så att endast spetsen är kvar under huden och rikta därefter om nålen.
  10. Observera om patienten visar tecken på oro eller smärta. Om patienten upplever smärta i ena benet räcker det oftast med att avvakta, smärtan brukar klinga av (du har nuddat en cauda equina-tråd, men inte stuckit in i den). Skulle smärtan kvarstå måste nålen dras ut.
  11. Låt likvorn droppa ner i rör, vilka ska vara märkta med nummer. Det sista röret ska skickas för cellanalys (klinisk kemi) för att minimera risken för att blodceller från en eventuell stickblödning tillförts. Om det rinner sakta kan patienten dra in hakan ytterligare mot bröstet alternativt krysta försiktigt. Du kan även snurra lite på punktionsnålen. Flödet blir ofta bättre om man ansluter ett stigrör och tappar via det.
  12. När provtagningen är klar dras nålen rakt ut. Tryck med en kompress över punktionsstället för att stoppa eventuell hudblödning och sätt på förband eller plåster.

Här kan du titta på en film som visar tillvägagångssättet vid lumbalpunktion i sittande ställning.

Till toppen av sidan