Utrustning och rutiner

SÄNGEN, VÅRDBÄDDEN

Madrass

Madrass och övrig bäddutrustning ska anpassas efter varje persons individuella behov av komfort, tryckfördelande och mobilisering såväl i slutenvård som i särskilt eller ordinärt boende. Valet av madrass ska baseras på patientens vikt, och om den ska användas för att öka liggkomforten, förebygga och/eller behandla trycksår, underlätta mobilisering och liggkomforten. Det betyder att personalen behöver kunskap om vilka madrasser som finns att tillgå för att kunna välja den mest lämpliga utifrån patientens individuella behov. Det finns olika toppmadrasser/bäddmadrasser som läggs ovanpå befintlig madrass alternativt byts den befintliga madrassen ut mot en ersättningsmadrass av skum eller luft. En bäddmadrass kan ge smärtlindring, öka komfortkänslan. Observera att en madrass är av sämre kvalitet får inte en bättre tryckfördelande förmågan genom att en bäddmadrass läggs ovanpå. Madrasser av skum har olika egenskaper beroende på hur skummet har bearbetats och hur stor tryckfördelande egenskaper madrassen har. Det finns madrasser som består av både luftceller och skum. De mest avancerade, men ändå lättanvända madrasserna kan bestå av luftceller som kan ställas in för att luftcellerna ska växla mellan att vara fyllda eller ofyllda med luft. Det finns madrasser som kan ställas in med konstant lågt tryck alternativt i ett pulserande läge. Det pulserande läget är till för att minimera tryck mot känslig vävnad och stimulera cirkulationen. Madrass med pulserande effekt kan upplevas skonsammare av patient i jämförelse med traditionell luftväxlande madrass.

Madrassens storlek ska vara anpassad för sängen och hållas på rätt plats för att förhindra att den glider. Avståndet mellan madrass till sängrind ska vara 22 cm vilket betyder att en för hög madrass ökar risken för att patienten kan fastna och att fallhöjden på en säng som är placerad i lägsta läget ökar med en för hög madrass. För att underlätta val av madrass kan madrassens tryckfördelande förmåga mätas. Det kan ske genom att skapa en bild, med hjälp av en tryckmätningsmatta och på det viset se hur väl patienten/brukaren sjunker ner i madrassen. Den typen av utrustning kan även användas vid sittande. Utrustningen ska användas av kunnig personal eftersom känsligheten på tryckmätningen går att ställa in och på det viset kan ge olika resultat. Det är inte helt lätt att objektivt beskriva hur en madrass tryckfördelande egenskaper är. Regler för att förskriva/beställa madrass som hjälpmedel kan skilja sig mellan olika regioner och kommuner.

Beakta SS 8760013:2017 gällande bestämning av kontakttryck hos madrasser, sängar och andra liggunderlag.

Madrasser av skum bör bytas ut regelbundet - beroende på patient/brukares vikt och användningsområde. Daglig användning av madrassen ger stort slitage till exempel vid belastning samtidigt som sängens huvudände höjs och sänks när patienten/brukaren sitter på madrassen. Madrasser som används över sin egen hållbarhetstid ökar risken för att patienten/brukaren ska bottna ner mot sängbotten med ökad risk för trycksår. Vid osäkerhet, kontakta tillverkaren för kontroll av skumkvaliteten. Madrasser som används inom vården ska vara datummärkta när madrassen är tillverkad. Har madrassen ett löstagbart överdrag ska datummärkning finnas på överdraget och på madrasskärnan. Även madrasser med folierad yta (skyddsfilm fastklistrad på madrassytan) ska vara datummärkt. Markera datum och årtal på madrassen när den börjar användas om detta inte finns angivet.

Regelbundna rutiner ska finnas som innefattar kontroll av madrassens tryckfördelande egenskaper. Vid denna kontroll ska även madrassöverdraget (det avtagbara och den folierade) återkommande kontrolleras för att säkerställa att ytan är hel. Små mikroskopiska hål i ett avtagbart madrassöverdrag eller skyddsfolie på madrassen kan leda till att olika kroppsvätskor tränger ner i madrassen och ökar risken för bakteriespridning och infektion.

Egenskaper avseende skummadrass och skydd

  • god tryckfördelande förmåga för att förebygga och behandla trycksår samt bidra till upplevd god komfort av patienten/brukaren
  • försedd med överdag som kan rengöras respektive ytdesinfekteras, samt tvättas maskinellt i minst 70o och torktumlas vid hög torktemperatur  
  • har madrassen ett integrerat skyddsfolie (ej avtagbart) ska även detta tåla rengöringsmedel respektive ytdesinfektionsmedel
  • madrassen bör i de fall inga handtag finns för att underlätta förflyttning kombineras med evakueringslakan (till exempel den folierade madrassen)
  • ytskiktet på madrassen bör vara följsamt, ångandas – minimera risken för att fukt ska stanna närmast huden, vara allergifritt och ha dokumenterat goda barriäregenskaper mot olika kroppsvätskor och mikroorganismer
  • madrassens överdrag (det löstagbara och folierade) ska kontrolleras (okulärbesiktas) regelbundet för att upptäcka mikrohål, revor eller trasig yta där det finns risk att kroppsvätskor kan kontaminera madrassen på insidan. Trasigt överdrag ska kasseras och trasig skyddsfolie ska tejpas.
  • madrassens skumkärna ska kontrolleras (okulärbesikta) regelbundet för att leta efter fläckar som kommer från olika kroppsvätskor. Hittas detta ska madrassen kasseras på grund av att detta kan leda till ökad bakterieanhopning och risk för smittspridning
  • ska inte alstra statiskt elektricitet.

Tillverkaren kan ge förslag på hur inspektionen kan ske.

Beakta SS 8760020:2017 Sjukvårdstextil - Madrasser - Specifikationer och krav.

Kontroll av skumkvalitet

Det är viktigt att kontrollera att skum kvalitén fortfarande har en tryckfördelande förmåga, speciellt på de madrassområden som ska stödja tunga och tryckkänsliga områden på kroppen exempelvis korsben (sakrum), hälar och axelparti. Även om hälar är känsliga även om de inte ligger så tungt mot madrassen. Skum åldras och påverkas av allt som ligger på madrassen, även av fukt som kan tränga in i skummet. För att kontrollera att skummet sviktar tillbaka är det viktigt att känna igenom madrassen regelbundet. Allt för att identifiera madrasser som måste bytas ut för att personen som ligger på den "bottnar"– eller ligger igenom madrassen. Om detta sker har den tryckfördelande effekten minskat eller försvunnit. Testa genom att lägga händerna ovan på varandra, och pressa ner lätt i madrassen, när du känner igenom den. Speciellt viktigt att kontrollera där madrassen har belastats mest. Sviktar inte madrassen tillbaka när pressen lättar finns risk för att den tryckfördelade förmågan har försämrats. Genom att känna efter vid madrassens hörn (ungefär 20 cm från själva hörnet) - där madrassen inte har blivit belastad kan madrassens kvarstående tryckfördelande förmåga jämföras med de områden som har varit utsatt för belastning. Belastat område känns mjukare och mer eftergivlig. Beslut måste då tas om madrassen ska kasseras.

Bild som visar madrassbedömning
För att kontrollera att skummet sviktar tillbaka är det viktigt att känna igenom madrassen regelbundet. Testa genom att lägga händerna ovan på varandra och tryck lätt ner händerna i skummet när du känner igenom madrassen. Madrassöverdraget ska vara borttaget.

Textilier och bäddning

Lägg underlakan direkt på madrassen eller madrassöverdraget. Undvik plastade underlägg både för den personliga komfortens skull och för att undvika sår orsakade av fukt. Använd inkontinensmaterial vid behov. Dessa hjälpmedel bör vara utformade så att rengöring och desinfektion underlättas. Överdrag ska tåla rengöring och ytdesinfektion samt även vara möjliga att tvätta och torka maskinellt vid hög temperatur (minst 70o).

Tvättbara kuddar förses med kuddöverdrag som kan vara tillverkad av vätsketät polkyuretan som ångandas. Kuddöverdraget ska i likhet med löstagbara madrasskydd kunna rengöras och ytdesinfekteras samt kunna maskintvättas vid minst 70o och kunna torkas maskinellt vid hög torktemperatur. Kuddöverdraget placeras närmast kudden innan örngott. Engångskuddar kasseras mellan varje patient.

Vid bäddning med patienten kvar i sängen beaktas patientens egen förmåga att hjälpa till och ta hänsyn till patientens integritet. Använd hjälpmedel som underlättar förflyttning, till exempel glidlakan. Sänglinne byts vid behov, dock minst en gång i veckan. Speciell hänsyn kan behöva tas när patienten vårdas hemma.

Avlastande kuddar och positioneringsmaterial kan användas för lägesändring och ökad komfort - följ tillverkarens bruksanvisning.

Följ tillverkarens bruksanvisning angående desinfektion, rengöring samt tvätt.

Beakta SS 8760002:2018 Sjukvårdstextil - Tyger för sjukvårdsbruk - Egenskaper, provning och kontroll.

Här finns regionala tillägg

Rengöring och desinfektion av vårdbädden

När en patient har lämnat vårdenheten rengörs säng och tillbehör. Alla bäddtextilier och tvättbara kuddar ska tvättas. Övriga kuddar med avtorkningsbara överdrag rengörs och desinfekteras med ytdesinfektionsmedel med tensid. Patientnära ytor såsom säng och sängbord samt tagytor desinfekteras efter rengöringen för att motverka indirekt kontaktsmitta från föregående patient. Vilka områden som ingår i patientnära ytor och tagytor vid en så kallad slutrengöring och slutdesinfektion bör framgå i enhetens lokala anvisningar.

För att motverka smittspridning ska varje enhet ha dokumenterade och förankrade rutiner för detta. Arbetet ska utföras av personer med kunskap om hur och med vilka kemikalier och utrustning dessa arbetsmoment utförs:

  • Tvätta alla bäddtextilier och tvättbara kuddar i tvättmaskin.
  • Engångskuddar kasseras alltid efter varje patient/brukare.
  • Rengör och ytdesinfektera överdrag på kuddar och madrasser.
  • Inspektera ytan på överdrag så att det inte finns skador, såsom hål och revor.
  • Observera alla sömmar och blixtlås i överdragen, så att dessa är hela.
  • Skadade överdrag som inte kan repareras fackmannamässigt ska kasseras.
  • Gör en funktionskontroll av madrass och överdrag.
  • Skadade överdrag som inte kan repareras fackmannamässigt ska kasseras.
  • Även avtorkningsbara överdrag till kuddar och madrasser ska tvättas regelbundet i minst 70o samt torkas maskinellt vid hög torktemperatur, enligt dokumenterad lokal rutin.
  • Inspektera regelbundet inuti överdraget till madrassen/ kudden för att säkerställa att de inte är nedsmutsade med kroppsvätskor. Den dokumenterade lokala rutinen anger hur ofta detta ska utföras utifrån den riskbedömning som verksamheten har gjort. I riskbedömningen tas verksamhetsinriktning, vårdtid och riskfaktorer hos patienten i beaktande.
  • Observera att eventuellt vatten som använts vid rengöring inte får tömmas ut i vårdrummets tvättställ. Detta sker lämpligen i en spoldesinfektor.

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan