Att ge oxygen
Utprovning och övervakning av oxygenflöde
Syrgasflödet provas vanligen ut med artärblodgas och saturationsmätare.
Saturationsmätare (pulsoximeter) mäter via ljus av speciell våglängd och beräknar andelen av arteriellt/venöst blod och presenterar detta som en syremättnad (oxygensaturation). En mängd olika faktorer påverkar noggrannheten i mätningen, men det är en enkel och icke invasiv mätmetod.
För patienter med normalt PCO2 i artärblodgasprov kan oxygenflödet ofta provas ut med hjälp av pulsoximeter. Utrustningen och behandlingen bör provas ut noggrant och anpassas till den enskilde patientens behov. Detta gäller både på sjukhus och i hemmet.
Oxygendosering med särskild försiktighet
Patienter med avancerad kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), eller med nedsatt andningsförmåga på grund av grav fetma, deformerad bröstkorg till exempel grav skolios, neurologisk sjukdom eller (läkemedels)förgiftning kan ha koldioxidretention. Koldioxidretention innebär att PCO2 är högt i artärblodgasprov.
Dessa patienter löper risk att utveckla höga koldioxidvärden vid minsta överdosering av oxygentillförsel. Då behövs en noggrann dosering av oxygenflödet under upprepad artärblodgaskontroll. Enbart kontroll med pulsoximeter är inte tillräckligt hos dessa patienter.
Observationer och dokumentation
Patienter med andnöd i kombination med syrebrist kan uppleva fysiska och psykiska påfrestningar. Det kan vara ångestladdat när man har svårt att andas eller upplever lufthunger. I ett akut läge är det viktigt att patienten inte lämnas ensam. Det är mycket viktigt att som vårdpersonal uppträda lugnt och förklara vad man gör och varför.
Var observant på:
- onormal trötthet
- aggressivitet
hos patienten eftersom det kan vara tecken på syrebrist.
Var också observant på:
- slöhet
- huvudvärk
eftersom det kan vara tecken på koldioxidretention på grund av överdosering av oxygen.
Dokumentera planerade och vidtagna åtgärder, till exempel:
- ordination
- administreringssätt
- oxygensaturation före och under behandling
- patientens upplevelse.
Näsgrimma och mask
Patienten kan få oxygen via näsgrimma eller öppen oxygenmask.
Näsgrimma
Vid kontinuerlig oxygenbehandling används vanligen näsgrimma. Välj lämplig näsgrimma i förhållande till det ordinerade flödet, se tillverkarens anvisning. Den kan kännas besvärande speciellt i början, men är oftast minst störande till exempel vid tal.
Det finns näsgrimmor för låga respektive höga syrgasflöden. Lågflödesgrimmor ska inte användas vid höga syrgasflöden (från 6 liter). Se tillverkarens bruksanvisning för instruktion om hur syrgasgrimman ska placeras.
Mask
Det finns olika typer av syrgasmasker. Oavsett typ av mask måste man noggrant ta reda på vilka syrgasflöden de är avsedda för. Öppen syrgasmask har flera öppningar i själva masken. Den kan därför användas vid både låga och höga syrgasflöden. Det går att dricka med hjälp av sugrör utan att ta av sig masken.
Beakta och kontrollera följande inför användning av mask för syrgastillförsel:
- vilka syrgasflöden masken är avsedd för
- att inte ha för låga flöden när en icke öppen syrgasmask används eftersom det då finns risk för koldioxidretention.
Se tillverkarens bruksanvisning angående val och användning av näsgrimma och mask beroende på ordinerat syrgasflöde.
Tillvägagångssätt
Gör så här:
- Informera patienten om behandlingen och om vad som kommer att hända.
- Välj en flödesmätare som är anpassad till det ordinerade syrgasflödet.
- Lågflödesmätare bör användas vid syrgasflöden mindre än 2 liter/minut.
- Koppla näsgrimman eller masken till en förlängningsslang med hjälp av ett sammanbindningsrör.
- Ställ in ordinerat syrgasflöde. Det finns olika typer av flödesmätare. Följ anvisning för den aktuella flödesmätaren. Använd alltid en flödesmätare som är anpassad till det ordinerade flödet. Vid låga flöden är det viktigt att välja en lågflödesmätare, exempelvis en med fasta flödeslägen.
- Kontrollera att syrgasslangen ligger fritt och att patienten har det bekvämt.
Se lokala anvisningar för val av material och bytesfrekvens.
Reservoarmask
Reservoarmask/högflödesmask kan användas då hög oxygenkoncentration i patientens inandningsluft behövs. Då ska flödet anpassas till patientens tidalvolym så att påsen aldrig faller ihop. Tidalvolym är den mängd luft som en person andas in och ut ur lungorna vid varje andetag.
Syrgasbefuktning
Befuktning utan värme med bubbelbefuktare (syrgasgenombubblad vattenbehållare) ger obetydligt ökad fukthalt och rekommenderas därför inte vid låga flöden.
Värmebefuktning rekommenderas vid högflödesbehandling (HFNO) eller om patienten är intuberad eller andas genom ett trakeostoma.
Säkerställ en god näs- och munvård hos patienten eftersom syrgas tenderar att torka ut slemhinnorna.
Avsluta oxygenbehandling
Gör så här:
- Stäng av oxygenflödet och ta bort näsgrimman eller masken.
- Ta bort förlängningsslang och sammanbindningsrör.
- Ta bort flödesmätaren och sätt tillbaka eventuell skyddspropp i vägguttaget.
- Torka metalldelarna med ytdesinfektionsmedel.