Oxygenbehandling utanför slutenvården

OXYGENBEHANDLING

Förberedelser inför vård i hemmet

När en patient ska byta vårdform från sluten till öppen vård är det nödvändigt att i god tid före utskrivningen fastställa vilken enhet som ansvarar för ordination och det praktiska förfarandet vid långtidsbehandling med oxygen i hemmet. Om patienten behöver hjälp för att kunna hantera syrgasbehandlingen görs en samordnad vårdplanering, oavsett om patienten bor i ordinärt eller särskilt boende.

Ta kontakt med den vårdgivare som ska överta ansvaret för patienten så att det finns tid för förberedelser. Eventuell oxygenkoncentrator ska finnas på plats när patienten kommer hem. Eventuella oxygenflaskor måste beställas i god tid från apoteket.

Se lokala rutiner angående beställning av oxygenflaskor och flytande oxygen.

Patienter som har ordinerats oxygenbehandling i hemmet klarar i regel sjuktransporten utan oxygentillförsel. Vid tveksamhet - ta kontakt med utskrivande läkare för aktuell information och dokumentera.

Här finns regionala tillägg

Ordination av långtidsoxygenterapi (LTOT)

Långtidsbehandling med oxygen i hemmet ordineras av läkare. Behandlingen ordineras främst till patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, och svår kronisk hypoxi i vila. LTOT har visats öka överlevnaden endast vid KOL med grav hypoxi. LTOT kan dock förbättra livskvaliteten och lindra symptomen vid grav hypoxi även vid andra tillstånd och sjukdomar. Evidensen för detta är dock svag.

Indikationer för LTOT:

  • Kronisk hypoxi vid KOL
    o PaO2 < 7,4 kPa
    o PaO2 7,4-8.0 samt tecken till högerhjärtsvikt eller polcytemi (EVF > 54%)
  • Hypoxi vid KOL-exacerbation
    o PaO2 < 6,7 kPa
  • Hypoxi vid andra tillstånd, till exempel vid lungfibros, svår hjärtsvikt och palliativa tillstånd: se "Riktlinjer – LTOT i hemmet" på Swedevox hemsida (se referens).

Kontraindikationer mot LTOT:

  • Bristfällig medverkan, eftersom behandlingstiden per dygn riskerar att bli otillräcklig.
  • Svår demens. Risken är stor att behandlingstiden per dygn blir otillräcklig. Demens medför även ökad risk för fallskada av oxygenslangen.
  • Aktiv rökning. Rökning är ett väsentligt hinder på grund av brandrisk. Detta inkluderar elcigarett, som innehåller glödtråd och medför brandrisk.
  • Gasspis eller vedeldning. Kommunens arbetsterapeut kan hjälpa till med eventuell bostadsanpassning eftersom gasspis och vedeldning är riskfaktorer för brand.

Kontinuerlig oxygenbehandling (15-24 timmar/dygn) har bättre effekt på överlevnaden än kortare behandling, till exempel enbart nattlig behandling eller behandling kortare än 15 timmar/dygn. Det är okänt om LTOT 15 timmar/dygn är bättre än LTOT upp till 24 timmar/dygn. Det pågår en stor svensk studie (REDOX) som undersöker detta. Svenska riktlinjer har tidigare angivit den lägsta behandlingslängden av LTOT till 16 timmar/dygn. Detta har ändrats till 15 timmar/dygn i enlighet med evidens och internationella riktlinjer.

Om patienten är aktiv utanför hemmet förbättras livskvaliteten under oxygenbehandlingen med hjälp av en lätt mobil utrustning. Syrgas kan då ges från mobil koncentrator, lättviktsflaskor eller från ett bärbart kärl med flytande syrgas.

Kontrollera effekten av oxygenbehandlingen

Mängden oxygen som ska tillföras bestäms genom blodgaskontroller och/eller med hjälp av en pulsoximeter. Kontinuerlig uppföljning och bedömning är nödvändig. Uppföljningen sker vanligen på en syrgasmottagning.

Oxygendosen anpassas så att patienten får ett PaO2 på minst 8 kPa (SaO2 92−94 %). Lägre värden får ibland accepteras om patienten får symptomgivande koldioxidretention med PaCO2 > 8 kPa. Alltför frikostig oxygenbehandling kan vara skadligt för kroppen. Hyperoxi ökar bildningen av fria syreradikaler och kan även ge vasokonstriktion vilket potentiellt försämrar blodflödet i vävnaderna. Det finns idag ingen evidens för att hyperoxi är av värde.

Observera att patienter med avancerad KOL eller på annat sätt nedsatt andningsförmåga kan ha koldioxidretention (högt PCO2 i artärblodgasprov). Syrgasflödet hos dessa patienter måste därför kontrolleras med upprepad artärblodgaskontroll (se Översikt).

Oxygenförbrukningen i hemmet bör kontrolleras. Patientens följsamhet till ordinationen stäms av genom att fråga patienten. För låg förbrukning, det vill säga underbehandling, innebär att behandlingen inte får effekt. Då krävs en omprövning av behandlingen och av patientens vilja/förmåga att följa den givna ordinationen.

Behandlingsformer

Det finns olika former för oxygenbehandling. Det är därför viktigt att prova ut den behandlingsform som är mest lämpad för den aktuella patienten. Behandlingsformen kan behöva omvärderas hos den enskilde patienten.

Oxygenkoncentrator

Oxygenbehandling i hemmet ges i allmänhet från en oxygenkoncentrator. Detta är den billigaste och enklaste utrustningen att hantera. Koncentratorerna drar dock ström; med nuvarande regelverk är det patienten själv som betalar detta. Alla koncentratorer har avtagande prestanda vid höga flöden.

Det finns också mobila koncentatorer med uppladdningsbara batterier för mobilt bruk.

Oxygenflaskor

Oxygenflaskor med komprimerad gas i små flaskor (1-2 liter) för mobilt bruk kan behövas som komplement till oxygenkoncentratorer. De kan också användas som reserv vid strömavbrott, om detta har bedömts indicerat .

Flytande oxygen

Behandling med flytande oxygen rekommenderas till patienter som ofta vistas utanför hemmet. De kan då använda ett bärbart kärl som fylls på från ett stationärt kärl i hemmet. Behandling med flytande oxygen rekommenderas till patienter som ofta vistas utanför hemmet. De kan då använda ett bärbart kärl (termos) som fylls på från ett stationärt kärl i hemmet. I hemmet bör de dock av kostnadsskäl i regel använda oxygen från en koncentrator.

Demandventil

För att mobila syrgasflaskor ska räcka längre, kan den kombineras med en så kallad demand-ventil eller gasbesparare. Den släpper igenom oxygen vid inandningen. En 1-2 liters flaska räcker då betydligt längre.

Det finns mobil utrustning med inbyggd demand-ventil som är lätt och smidig att använda. Den behöver prövas ut individuellt under ett gångtest, så att rätt oxygendos ordineras vid ansträngning. Demand-ventil finns på både mobila koncentratorer och bärbara kärl med flytande syrgas. Demand-ventilernas "flödesangivelse" kan inte utan vidare jämföras med flödena vid kontinuerlig oxygentillförsel.

Gasbesparare passar inte alla patienter då de måste klara av att andas in genom näsan för att aktivera ("trigga") en syrgaspuff. Patienter som andas mycket med öppen mun är därför inte lämpade för denna typ av mobil utrustning.

Räddningstjänsten

Följ lokala anvisningar

Se lokala rutiner angående säkerhetsföreskrifter vid syrgasbehandling.

Oxygen vid resor

Vid bilkörning är det viktigt att patienten är väl syresatt. Oxygenutrustning som används i bilen ska vara väl förankrade i fordonet.

I övrigt kan de allra flesta oxygenbehandlade patienter riskfritt åka bil till och från sjukhus och mellan olika sjukvårdsinrättningar utan oxygenutrustning. Annars används mobil koncentrator eller flaskor för oxygenbehandling under bilresan. Portabla koncentratorer har alltid en adapter för bilens 12V:s-uttag. Portabla koncentratorer ska transporteras stående när de används, det vill säga när de är påslagna.

Vid resor med bil kan avstängd stationär oxygenkoncentrator transporteras i bilen. De vanligaste stationära och alla mobila koncentratorerna kan transporteras i liggande när de är avstängda. Vissa stationära koncentratorer måste dock transporteras i stående, alltså även när de är avstängda.

Oxygenflaskor och flytande syrgas kan efter receptförskrivning beställas till olika adresser via Apoteket i Kalmar.

Flygresor

Vid flygresa i tryckkabin sjunker syrgastrycket med cirka 2 kPa, vilket innebär att syrgasnivåerna i planet motsvarar ungefär 15%. Flygresa leder alltså till att resenärens syrgastryck sjunker och patienter med långtidsoxygenbehandling behöver en högre oxygendos än den ordinarie under flygresa. Främst långa flygresor innebär en risk för allvarlig hypoxi hos patienter med svår lungfunktionsnedsättning. En patient som redan har syrgasbehandling, kommer att behöva extra syrgas under flygresan. Ett syrgasflöde på 1-2 liter extra syrgas under flygningen kompenserar vanligen för den låga syrgasnivån som patienten då utsätts för. Patienter med syrgasflöde överstigande 4 liter/min på marknivå får dock inte flyga enligt internationella riktlinjer.

Patientens läkare ska i god tid fylla i intyg till patienten med ordinerad oxygendos och aktuell syrgaskoncentrator. Patienten ska i god tid före avresan kontakta flygbolaget för att få klartecken. Kaptenen på det aktuella planet kan, trots intyg, neka en patient att komma med om han bedömer att patienten är för sjuk för att flyga.

Följ tillverkarens bruksanvisning för rätt hantering vid transport av syrgasutrustning.

Till toppen av sidan