Behandling - specialistnivå

Initialt sker en ny kartläggning över patientens symtom genom:

• Specifika tarmfunktionsfrågeformulär inklusive score, tarmdagbok.
• Uppföljning av tidigare behandling och eventuell medicinering.
• Genomgång av livsstil och kost.

Efter första läkarbesöket och efter utredning, inleds oftast en konservativ behandling till uroterapeut, stomiterapeut och/eller sjukgymnast med specialistkompetens inom området. Det finns idag olika behandlingsalternativ och en individuell behandlingsplan bör utformas av patienten och vårdgivaren gemensamt.

Utredning och behandling hos uroterapeut, stomiterapeut och/eller sjukgymnast

Utredning och behandling kan innefatta:

• En ny kartläggning över patientens symtom (se beskrivning ovan).
• Fördjupad rådgivning såsom patientutbildning, stödjande och motiverande samtal till egenvård samt beteendeförändring.
• Träning av bäckenbotten och sfinktermusklerna med eller utan biofeedback (återkoppling via ett datorsystem).
• Träning med basal kroppskännedom, avslappning och andningsteknik.
• Råd för att tömma tarmen, så kallad "tarmtömningsteknik".
• Elektrisk stimulering av sfinkter och bäckenbottenmuskler med hjälp av till exempel vaginal- och analprober, sker en identifiering och aktivering av dessa muskler.
• Tibialis stimulering (PTNS) elektriska impulser ges via tibialisnerven (med en tunn akupunkturnål ovan fotknöl och som kopplas till en extern stimulator). Behandlingen kan hjälpa vid svåra trängningar och läckage.
• Utprovning av specifika hjälpmedel för analinkontinens, det finns dels ett inkontinensskydd med inbyggt kolfilter för att förhindra lukt och dels en analpropp.
• Instruktion av transanal irrigation (lavemangsbehandling) med miniskölj eller vattenlavemang.
• Hudvårdsrekommendationer.
• Eventuellt tillägg och optimering av fibertillskott, tarmreglerande medel och/eller loperamid
• Remiss till annan vårdgivare såsom dietist, smärtmottagning, sexolog, IBS-skola.

Kirurgisk behandling

Det finns idag ett flertal operationsmetoder:

• Med syfte att stärka/stabilisera skador och försvagningar i bäckenbotten kan sfinkterplastik/perineoraphi och bakre vaginalplastik göras.
• Vid skador av nervfunktionen till bäckenbotten kan sakral neuromodulering (SNS) användas för att minska läckage och brådskande trängningar.
• För att förbättra tätheten i analkanalen kan injektionsbehandling med bulkamidpreparat ges.
• Vid neurologiska skador kan lavemang med en kateter via appendix eller cekum kontrollera tarmtömning och därmed undvika inkontinens (antegrad irrigationslavemang via appendiko- eller cekumstomi).
• Stomioperation kan vara ett annat alternativ när varken medicinsk eller annan kirurgisk behandling leder till förbättring.

Utvärdering av behandling

Kvalitetsindikatorer för beskrivning av förbättring och förändring vid analinkontinens är:

• Normaliserad eller förbättrad tarmfunktion.
• Inget eller minskat analt läckage.
• Eventuellt individuellt utprovade hjälpmedel.

Individuellt förskrivna inkontinenshjälpmedel dokumenteras och utvärderas på samma sätt som övrig inkontinensvård. Instruktioner och checklistor/score för mätning och utvärdering finns att hämta på www.nikola.nu, under riktlinjer vid analinkontinens. På Nikolas webbsida finns även information kring behandling och behandlingsplan.