Analinkontinens - vård och behandling

Utredning, bedömning och undersökning - basal nivå

Orsakerna till analinkontinens är ofta en kombination av flera faktorer. Initialt sker en utredning på basal nivå inom primärvården eller på sjukhus. Vid uteblivet resultat efter utredning och behandling på basal nivå remitteras patienten till specialistenhet (bäckenbottencentra).

Anamnes vid utredning av analinkontinens

Allmän anamnes

  • Övriga sjukdomar.
  • Läkemedel som kan påverka avföringen. Många läkemedel kan ge diarré och förstoppning – gör en inventering vad som används.
  • Kostanamnes - överkänslighet och allergi.
  • Tidigare operationer.
  • Gynekologisk/obstretrisk anamnes - graviditeter och förlossningskomplikation.
  • Diarréutredning.
  • Komplikation efter strålbehandling mot nedre delen av buken och bäckenbotten.
  • Urininkontinens, pågående eller tidigare utredning och behandling.
  • Diabetes.
  • Rökning.
  • Övervikt.
  • Trauma/olycka och övergrepp.

Tarmfunktionsanamnes

  • Debut av symtom.
  • Vilket är det största problemet med tarmfunktionen?
  • Avföringens konsistens, form och frekvens? (Enligt Bristolskalan)
  • Läckage och omfattning. Vilken frekvens och mängd, brådskande eller passiva läckage av gas och avföring.
  • Hur påverkar läckaget det dagliga livet?
  • Används inkontinensskydd eller annat skydd?
  • Förstoppning, svårt att tömma?
  • Smärta och grad av symtom.

Följande symtom ska alltid utredas av läkare

Blod i avföringen, viktnedgång, slemtillblandning i avföringen, aptitlöshet, buksmärtor, smärta i samband med tömning och plötsligt ändrade avföringsvanor.

Anamnesformulär och checklistor finns att hämta på www.nikola.nu, samt under riktlinjer vid analinkontinens.

Undersökning

Initial utredning och bedömning på basal nivå görs oftast av allmänläkare inom primärvården.

Inspektion och palpation av bäckenbotten och analt

Genom att göra inspektion och palpation analt, ses och bedöms följande:

  • Hud- och slemhinneförändringar, hudflikar och/eller rodnad.
  • Synlig eller palpabel sfinkterdefekt (palpation runtom sfinktern och mellan anus och vagina).
  • Framfall av anal- eller rektalslemhinna.
  • Bedömning av knipförmåga och känsel.
  • Hemorrojder.
  • Fissurer.
  • Fistlar.

Rekto-/proktoskopiundersökning samt gynekologisk och urologisk status

Med hjälp av rekto-/proktoskopiundersökning samt gynekologisk och urologisk status, synliggörs:

  • Läckage av urin, vid aktivitet och/eller trängningar.
  • Återkommande urinvägsinfektioner.
  • Tömningsproblem.
  • Rektalpolyper/tumörer.
  • Analprolaps/rektalprolaps.
  • Inflammation eller sår.
  • Hemorrojder.
  • Inspektion av yttre och inre genitalia.
  • Bäckenbottensänkning/prolaps - vad händer vid knip och krystning?

Remittera till specialist vid:

  • Misstanke om tumör.
  • Misstanke om sfinkterdefekt efter förlossning.
  • Misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Misstanke om fistlar.
  • Symtomgivande rektalprolaps.
  • Utebliven effekt av behandling.

Innan remiss skrivs till specialistenhet är det önskvärt med rekto/coloskopi och vid behov diarréutredning.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan