Blåstamponad och blödning

Makroskopisk hematuri innebär att patienten har en blödning som kan ge svårigheter att tömma urinblåsan helt eller delvis och kan upplevas som mycket smärtsamt, komplikationer som blåstamponad (koagler i urinblåsan), blåsövertänjning och blodförlust.

Det är viktigt att vara uppmärksam på

  • smärta eller obehag över urinblåsan
  • urinträngningar
  • puls, blodtryck, medvetandegrad och andra tecken på eventuell blödningschock. NEWS rekommenderas.

Om patienten har ett eller flera av ovanstående symtom ska läkare kontaktas. Vid en stor blödning finns risk att urinblåsan blir fylld med koagler vilket kan leda till svårigheter att tömma urinblåsan helt eller delvis. Den akuta vården vid makroskopisk hematuri syftar till att undvika  blåsövertänjning och blåstamponad. Om koagelbildningen orsakar en blåstamponad behöver en akut operation utföras, en så kallad transuretral blåsevakuering då blodkoagel sugs ut från urinblåsan. I samband med transuretral blåsevakuering inspekteras urinvägarna och eventuell pågående blödning stoppas med diatermi.

Om blödningen är stor finns risk att patienten påverkas cirkulatoriskt, men det är ovanligt.

Under spoldroppsbehandling

Under spoldroppsbehandling är det viktigt att vara uppmärksam på

  • urinträngningar
  • smärta eller obehag över urinblåsan
  • motorisk oro
  • förvirring.

Urintängningar, smärta eller obehag över urinblåsan kan bero på stopp i katetern eller att urinblåsan är fylld med koagler trots att spoldroppsreturen är hematurigrad =1 eller mindre och läkare ska kontaktas. Manuell spolning bör genomföras för att utesluta detta alternativ lösa stoppet.

  • Motorisk oro och förvirring kan också vara tecken på stopp i katetern, blåstamponad, urosepsis eller att patienten har resorberat vätska från spoldroppet in i blodbanan.
  • Kontrollera vid behov puls, blodtryck, andningsfrekvens, saturation och kroppstemperatur.
  • Spolbalans = inspolad vätska – den uttömda vätskan (spolvätska+urin).

Komplikationer av hematurikatetern

En hematurikateter är styv och grov vilket kan medföra risk för skador i urinröret. Kateterisering bör ske varsamt, katetern bör avlägsnas eller bytas till mjukare så snart som behovet inte kvarstår.

Kateterballongen i en hematurikateter är fylld med en större volym jämfört med en vanlig kvarliggande kateter till urinblåsan. Långvarig kateterbehandling, operation av eller strålbehandling över urinblåsan kan leda till att urinblåsan krymper. Det finns risk att kateterballongen fyller ut urinblåsan. Ballongen kan också trycka på tarmen som gör att patienten kan uppleva trängningar till avföring.

Det är viktigt att underlätta tarmtömningen så att patienten inte behöver krysta för att få ut avföringen eller blir förstoppad. Kraftig krystning kan förlänga eller förvärra blödningen och en fylld ändtarm kan skava mot kateterballongen.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan