Den primära varicella-zoster virus (VZV) infektionen ger vattkoppor (varicellae) med feber och utslag som utvecklas till blåsor i slemhinnor och på hela hudkostymen. Milda, i det närmaste asymtomatiska infektioner förekommer dock också. [2] Inkubationstiden är vanligen 12-16 dagar (10-21). [2,5]

Efter primärinfektionen finns virus latent (vilande) i nervrotsganglion och kan reaktiveras senare i livet. Den reaktiverade infektionen ger upphov till bältros (herpes zoster), vilken yttrar sig som smärtor, rodnad och blåsbildningar inom ett avgränsat hudparti motsvarande utbredningsområdet för en nerv. Är man uppvuxen i Sverige så har >95% av den vuxna befolkningen haft vattkoppor. Mottagligheten kan vara större hos personer som är uppvuxna i subtropiskt eller tropiskt klimat, då andelen vuxna som haft vattkoppor vanligen är lägre där än i Sverige. [4]

Hjärninflammation av oftast lindrig natur förekommer. [2]

Vattkoppor

Vattkoppor har hög smittsamhet och smittar genom kontakt-, dropp- och luftburen smitta. Smittrisk finns vanligtvis från en till två dagar innan debut av utslag fram till cirka sex dygn efter det att de första utslagen visat sig (det vill säga när blåsorna torkat in). [1,2] Vid nedsatt immunförsvar kan smittspridningen dock vara längre. [5]

Utslagen kan ge besvärande klåda. Rikligt med blåsor i slemhinnor kan göra det svårt att äta och dricka respektive ge smärtor vid vattenkastning. Vuxna individer liksom immunsupprimerade kan i sällsynta fall få en allvarlig vattkoppsinfektion med andningssvårigheter på grund av lunginflammation (pneumonit). [2]

Behandling/profylax kan ske såväl med antivirala medel som med immunglobulin (VZV Ig) [2]. Vaccin kan erbjudas riskgrupper samt vuxna som efter immunitetskontroll visat sig vara mottagliga. Även om man redan blivit exponerad för viruset kan man ta vaccinet upp till 72 timmar efter exponeringen och slippa bli sjuk. Vaccinet är ett levande försvagat vaccin och skall därför inte ges till immunsupprimerade eller gravida.

Bältros

Bältros har i de flesta fall en låg smittsamhet och sprids främst som en direkt eller indirekt kontaktsmitta. Vanligen är man smittsam cirka en vecka efter att blåsorna uppstått, det vill säga tills de torkat in. [5] Vid generaliserad bältros, som framför allt drabbar patienter med nedsatt immunförsvar, är smittsamheten dock betydligt högre och kan vara längre. Här är luftburen smitta också möjlig. [1,5]

En person som inte har haft vattkoppor och som smittas av virus från person med vattkoppor eller bältros kommer att insjukna i vattkoppor. En person som inte har haft vattkoppor kan inte få bältros.

Nervsmärtor från det drabbade området kan bli mycket svåra och bestående. Läkemedel mot nervutlöst smärta och/eller bedövning genom nervblockad kan krävas. [2]

Behandling i tidigt akut skede kan ges med antivirala medel, framför allt till personer >50 år, de med ögonengagemang samt vid nedsatt immunförsvar. [2] Ett vaccin som förebygger bältros lanserades i Sverige 2013. Vaccinet är ett levande försvagat vaccin och skall därför inte ges till immunsupprimerade. Det ingår inte i läkemedelsförmånen och behovet av boosterdoser är ej klarlagt. Ytterligare vacciner är under utprövning.

Vårdrutiner

Vårdrutiner för patienter

Patienter med vattkoppor eller generaliserad bältros ska vårdas i enkelrum med luftsluss (isoleringsenhet för luftburen smitta). Det gäller också patienter med nedsatt immunförsvar som har lokaliserad bältros. [1]

Patient med lokaliserad bältros kan samvårdas under förutsättning att medpatient har anamnes på genomgången vattkoppsinfektion och inte har nedsatt immunförsvar.

Immunglobulin (VZV Ig) används som profylax till mottagliga individer med nedsatt immunförsvar liksom till nyfödda med risk för att få vattkoppor. [2] Även vuxna med vattkoppor utan nedsatt immunförsvar bör erbjudas antiviral behandling. Behandlingen ska påbörjas så snart som möjligt och senast inom tre dygn från blåsdebuten. [2]

Personalrutiner

Vårdpersonal bör känna till sin mottaglighet för vattkoppor. Personal som inte har haft vattkoppor ska inte vistas i samma rum som patienter med vattkoppor eller generaliserad bältros. [1,3]

Personal som är osäker på genomgången vattkoppsinfektion kan kontrollera sin immunitet genom ett serologiskt prov. Icke-immun personal bör erbjudas vaccination [3]

Icke-immun personal som har haft kontakt med en person med vattkoppor eller generaliserad bältros i ett smittsamt skede avstängs från sjukvårdsarbete från och med dag 10 efter den första kontakten till och med dag 21 efter den sista kontakten. Inom 72 timmar efter exposition kan även vaccin övervägas, se ovan.

Personal som har lokaliserad bältros som kan täckas av bandage och/eller kläder, kan oftast arbeta efter individuell bedömning, dock inte på avdelningar där det finns mottagliga patienter (till exempel neonatalavdelning, BB/förlossning och avdelningar med infektionskänsliga patienter) som riskerar att bli allvarligt sjuka vid smitta. Personal som har bältros lokaliserad till ansikte, urringning, armar och händer bör stängas av från patientvård tills blåsorna har torkat in. [1]

Om rummet (där patient med vattkoppor/generaliserad bältros vårdats) ska slutstädas av personal som inte haft vattkoppor alternativt användas till ny patient som har nedsatt immunförsvar och/eller inte haft vattkoppor bör rummet stå tomt i 1,5-2 timmar (beroende på luftomsättning) innan det städas/tas i bruk igen.

Till toppen av sidan