Genussystem och genusbias 

Historikern Yvonne Hirdman var den som introducerade begreppet genus i Sverige och hon har också skrivit om det relaterade begreppet genussystem. Hirdman hävdar att genussystemet ligger till grund för andra sociala, politiska och ekonomiska ordningar. Hur skapas då föreställningar, stereotyper och normer kring män och kvinnor och manligt och kvinnligt?

Det första är ett isärhållandets princip där det finns två och endast två kategorier, nämligen man och kvinna. Dessa kategorier utesluter varandra, en person, ett beteende eller ett särskilt utseende kan enligt denna logik inte vara både manligt och kvinnligt samtidigt. Den andra är principen manlig överordning där män och maskulinitet, på ett systematiskt sätt, värderas högre än kvinnor och femininitet. I detta system underordnas kvinnor eller det som anses kvinnligt och männen och det manliga får stå som norm.

Hirdman gör en tydlig koppling mellan kön/genus till frågor om makt, auktoritet och över- och underordning. En sådan koppling till makt är användbart för att till exempel kunna förklara varför sjuksköterskor, som ett traditionellt kvinnodominerat yrke, är underbetalt i relation till mansdominerade yrken som kräver samma eller lägre utbildningsnivå.

Men det är inte bara på en samhällelig nivå gällande arbetsfördelning och löneorättvisor där genussystemet gör sig gällande. Genussystemet har också stor påverkan på den personliga nivån där pojke eller flicka är den första kategorin ett nyfött barn tilldelas vilket kan ha stor betydelse för hur han eller hon bemötts, uppmuntras intressera sig för eller se ut och så vidare. Genussystemet verkar också på en mer symbolisk nivå genom kulturella idealbilder. [14] De kulturella idealbilderna är kraftfulla i att ge en gemensam bild av vad som räknas som en ”lyckad” manlighet och kvinnlighet i en viss kultur vid en viss tidpunkt. Resultatet av genussystemet på olika nivåer blir enligt Hirdman ”burar…vilka – synliga eller osynliga- läggs över människor, män eller kvinnor, och hindrar deras bästa handlingar och tankar”. [15]  

Exempel på hur genusperspektiv har använts inom svensk forskning om vård och hälsa är till exempel Strömbäcks studier som visar hur kön görs vid psykisk ohälsa och stress och att detta är erfarenhet som formas i nära samspel med omgivningen. De unga kvinnorna i hennes studier hade en distanserande och kontrollerande attityd gentemot sin kropp, vilket var ett sätt att förhålla sig till orimliga idealbilder de upplevde sig översköljda med. Bland annat kontrollerade de mat och träning, tog stort ansvar för andra och kände att kraven de förväntades leva upp till var oöverstigliga [16, 17].

Thunander Sundblom fann i sin avhandling 2017 att kön påverkar användningen av antidepressiva läkemedel på en mängd olika sätt. Män använde antidepressiva läkemedel i mindre utsträckning än kvinnor, även om de oftare hade en depression. Kvinnor kunde alltså stå på antidepressiv behandling trots att de inte var deprimerade medan många män som hade behövt behandling för sin depression inte fick läkemedelsbehandling. Dessutom förskrevs män och kvinnor olika typer av antidepressiva läkemedel [18].

En sådan omotiverad skillnad baserat på könstillhörighet kallas ibland för genusbias (bias= systematiskt fel). Genusbias kan uppstå av en mängd olika orsaker. Risberg med flera har tagit fram en modell för hur olika typer av genusbias kan uppstå utifrån olika föreställningar om män och kvinnor och om man tror att det finns en genusstruktur där kvinnor är underordnade eller inte [19]. Varje position riskerar att leda till ett specifikt bias.

Modell för olika typer av genusbias

 

Genusordning finns       

Genusordning finns inte

Könstillhörighet
viktig

1
Innebörd: Kvinnor och män har olika position och livsvillkor. Det finns en manlig norm.

Förhållningssätt: Reflektera kring orättvisor och ojämlikhet. Sträva efter förändring.

Bias-risker: Kvinnor uppvärderas otillbörligt. "Kunskapsmedierad genus-bias."

2
Innebörd: Kvinnor och män är jämställda men samtidigt olika (särskilt vad gäller beteende).

Förhållningssätt: "Vive la difference!"

Bias-risker: Beteende anses som essentiellt. Skillnader antas förekomma där de inte finns. "Kunskapsmedierad genus-bias."

Könstillhörighet
mindre viktig

3

Innebörd: Köns-tillhörighetens betydelse är överdriven. Andra faktorer viktigare.

Förhållningssätt: Reducera könstillhörigheterns betydelse för orättvisor.

Bias-risker: Negligera skillnader där de har betydelse.

4

Innebörd: Likhet och jämställdhet råder. Politisk korrekthet.

Förhållningssätt: Förneka orättvisor på grund av könstillhörighet.

Bias-risker: Bortse från olika villkor och olika förväntningar på kvinnor och män.

Förklaring av tankemodellen fält 1-4

  1. En medvetenhet om risken för bias. Eftersom man tänker sig att kvinnor är den underordnade gruppen så finns en risk att man då uppvärderar kvinnor på ett otillbörligt sätt.
  2. Risk för att skillnader mellan män och kvinnor överdrivs.
  3. Risk för att man inte tar hänsyn till genusskillnader när de har betydelse.
  4. Lätt att bortse från skillnader som finns i mäns och kvinnors livsvillkor vilka har betydelse för hälsa. [19]

I både fält 1 och 2 finns risken för ”kunskapsmedierat genusbias” vilket innebär att kunskapen om att det finns skillnader i en viss sjukdom, till exempel kunskapen om att depression är vanligare hos kvinnor, kan leda till att kvinnor överbehandlas och män underbehandlas.

Till toppen av sidan