Genussystem och genusbias 

Historikern Yvonne Hirdman var den som introducerade begreppet genus i Sverige och hon har också skrivit om det relaterade begreppet genussystem. Hirdman hävdar att genussystemet ligger till grund för andra sociala, politiska och ekonomiska ordningar. Hur skapas då föreställningar, stereotyper och normer kring män och kvinnor och manligt och kvinnligt?

Det första är ett isärhållandets princip där det finns två och endast två kategorier, nämligen man och kvinna. Dessa kategorier utesluter varandra, en person, ett beteende eller ett särskilt utseende kan enligt denna logik inte vara både manligt och kvinnligt samtidigt. Den andra är principen manlig överordning där män och maskulinitet, på ett systematiskt sätt, värderas högre än kvinnor och femininitet. I detta system underordnas kvinnor eller det som anses kvinnligt och männen och det manliga får stå som norm.

Hirdman gör en tydlig koppling mellan kön/genus till frågor om makt, auktoritet och över- och underordning. En sådan koppling till makt är användbart för att till exempel kunna förklara varför sjuksköterskor, som ett traditionellt kvinnodominerat yrke, är underbetalt i relation till mansdominerade yrken som kräver samma eller lägre utbildningsnivå.

Men det är inte bara på en samhällelig nivå gällande arbetsfördelning och löneorättvisor där genussystemet gör sig gällande. Genussystemet har också stor påverkan på den personliga nivån där pojke eller flicka är den första kategorin ett nyfött barn tilldelas vilket kan ha stor betydelse för hur han eller hon bemötts, uppmuntras intressera sig för eller se ut och så vidare. Genussystemet verkar också på en mer symbolisk nivå genom kulturella idealbilder. [14] De kulturella idealbilderna är kraftfulla i att ge en gemensam bild av vad som räknas som en ”lyckad” manlighet och kvinnlighet i en viss kultur vid en viss tidpunkt. Resultatet av genussystemet på olika nivåer blir enligt Hirdman ”burar…vilka – synliga eller osynliga- läggs över människor, män eller kvinnor, och hindrar deras bästa handlingar och tankar”. [15]  

Exempel på hur genusperspektiv har använts inom svensk forskning om vård och hälsa är till exempel Strömbäcks studier som visar hur kön görs vid psykisk ohälsa och stress och att detta är erfarenhet som formas i nära samspel med omgivningen. De unga kvinnorna i hennes studier hade en distanserande och kontrollerande attityd gentemot sin kropp, vilket var ett sätt att förhålla sig till orimliga idealbilder de upplevde sig översköljda med. Bland annat kontrollerade de mat och träning, tog stort ansvar för andra och kände att kraven de förväntades leva upp till var oöverstigliga [16,17].

Thunander Sundblom fann i sin avhandling 2017 att kön påverkar användningen av antidepressiva läkemedel på en mängd olika sätt. Män använde antidepressiva läkemedel i mindre utsträckning än kvinnor, även om de oftare hade en depression. Kvinnor kunde alltså stå på antidepressiv behandling trots att de inte var deprimerade medan många män som hade behövt behandling för sin depression inte fick läkemedelsbehandling. Dessutom förskrevs män och kvinnor olika typer av antidepressiva läkemedel [18].

En sådan omotiverad skillnad baserat på könstillhörighet kallas ibland för genusbias (bias= systematiskt fel).

Till toppen av sidan