Ett normkritiskt förhållningssätt hjälper oss förstå vissa av de mekanismer som leder till ojämlik vård. Dahlborg Lyckhage med flera menar att det är nödvändigt med en medvetenhet och reflexivitet hos den som vårdar. Det finns också en inneboende normkreativitet i medvetenhet om normer som möjliggör tillkomsten av nya könsidentiteter och uttryck. Särskilt har begreppet icke-binär som en tillskrivelse för individer som inte följer tvåkönsnomen fått genomslag i en yngre digital generation (de födda runt millennieskiftet och framåt). En ickebinär person känner sig inte som man och inte som kvinna heller. Ett normkritiskt förhållningssätt rustar den som vårdar också för att vara följsam och reflekterande i relation till dessa förändringar som hela tiden sker. [8]

Medvetenhet och arbetssätt

Frågor kring social rättvisa och jämlikhet kan tyckas ligga utanför den enskilde vård- och omsorgspersonalens ansvarsområde. Men det är viktigt att inte upprepa och befästa orättvisor genom att ha förutfattade meningar baserat på kön [22]. Den som vårdar kan också uppmuntra patientens medvetenhet kring att ”göra kön” och vilka effekter det kan få för patientens hälsa (läs mer om begreppet på sidan Begrepp). Ett exempel på detta är den genusmedvetna intervention som Strömbäck utvecklade där unga kvinnor med stressrelaterad ohälsa gavs utrymme att ifrågasätta stereotypa förväntningar och normer vilket gav dem en chans att återknyta till och acceptera sina egna kroppar [23].

För att påbörja reflektioner och skapa en medvetenhet om sina egna förutfattade meningar om kvinnor och män så finns olika resurser för att reflektera kring normer och vård, bland annat ett normspel som tagits fram på Kunskapscentrum för jämlik vård i Västra Götalandsregionen [24]. Socialstyrelsen har tagit fram skriften "Att mötas i hälso- och sjukvård: Ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor" som innehåller olika reflektionsövningar riktade till vårdpersonal som kan göras individuellt eller i grupp [25].

Kommunikation och bemötande

Personcentrerad vård handlar om att utgå ifrån patientens berättelse, värderingar och önskemål. Ett gott bemötande är att bli erkänd som person och kan innefatta att bli förstådd, trodd, tagen på allvar, lyssnad till och känna delaktighet [26]. Att inte bli erkänd å andra sidan kan vara en kränkande upplevelse. Personcentrerad vård innebär att möta varje enskild individ som en unik person, men en person kan inte förstås utanför sitt sociala och kulturella kontext där kön är en del [27]. Utifrån en personcentrerad etik är ojämlikhet i hälsa och vård inte acceptabelt och stereotyper och orättvisa normer kan stå i vägen för ett genuint möte med patienten [28]. Bemötande ska ske utifrån vem vi faktiskt har framför oss och inte utifrån våra normativa föreställningar om hur en patient "bör" vara. Normer och stereotyper som vårdgivare kommunicerar kan vara extra kraftfulla eftersom de har ett maktövertag [28].

Mer om bemötande i Vårdhandboken

Bemötande i vård och omsorg, transkulturellt perspektiv

Läs mer om olika uppfattningar om hälsa och sjukdom. Här finns också information om hälsorelaterat beteende, kommunikation med tolk och praktiska råd.

Bemötande i vård och omsorg, värdegrund

Här kan du läsa mer om gemensamt förhållningssätt och värdegrund inom vårdverksamhet och bland annat om vad personcentrerad vård innebär.

Bemötande i vård och omsorg, genusperspektiv

Det finns medicinskt omotiverade skillnader i den vård och behandling kvinnor och män får vid olika sjukdomstillstånd. Läs mer om kön och hälsa.

Bemötande i vård och omsorg, HBTQI-perspektiv

Läs om hur bristen på kunskap om olika samlevnadsformer kan påverka vårdkvaliteten. Här finns information om olika begrepp och praktiska råd.

Till toppen av sidan