Komplikationer

CENTRAL VENKATETER

Pneumothorax, luft i lungsäcken

Andningssvårigheter, bröstsmärtor, hosta samt pulsstegring och blodtrycksfall de närmaste timmarna efter insättandet eller borttagandet av central venkateter (CVK) kan vara ett tecken på att lungsäcken eller lungan punkterats vid det operativa ingreppet. Lungsäcken kan då ha fyllts med luft [1].

Åtgärd:

  1. Stäng av eventuellt pågående infusion.
  2. Ge syrgas 10-15 liter på högflödesmask.
  3. Kontakta ansvarig läkare.
  4. Övervaka patienten noggrant.

Luftemboli

Vid inandning uppstår ett undertryck i centrala vener. Om CVK hanteras felaktigt, till exempel att kranar lämnas öppna eller vid materialfel kan luft sugas in i blodbanan och orsaka luftemboli. Risk för luftemboli finns även vid inläggning och borttagande av CVK. En luftemboli kan ge respiratorisk-, kardiovaskulär-, och CNS-påverkan. Var uppmärksam på symtom som andnöd, bröstsmärtor, illamående, snabb andning, svag hastig puls, blodtrycksfall och cyanos [1]. Patienten bör ligga plant vid hantering av CVK. Därmed minskar risken att luft sugs in i blodbanan.

Åtgärd:

  • Stäng CVK.
  • Ge syrgas 10-15 liter på högflödesmask.
  • Sänk sängens huvudända till planläge.
  • Låt patienten om möjligt ligga på vänster sida.
  • Tillkalla ansvarig läkare omgående.
  • Övervaka patienten noggrant.

Infektion

En CVK innebär en infektionsrisk. Risken för infektion ökar varje gång det slutna systemet bryts. Inläggning ska ske under sterila förhållanden och i möjligaste mån på operationssal. Steril inläggning och ett aseptiskt handhavande minskar risken för infektion [3]. Icke tunnelerad CVK bör endast användas upp till 3-4 veckor. Vid längre behov anläggs tunnelerad CVK eller venport. Inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings nationella satsning för ökad patientsäkerhet finns ett åtgärdspaket för att förebygga infektioner vid centrala venösa infarter [2].

Mikroorganismer binds lätt till materialet i CVK och det fibrin som ofta täcker dess yta. Lokal infektion i CVK orsakas oftast av Stafylococcus aureus eller koagulasnegativa stafylokocker. Båda förekommer på huden och kan föras in vid inläggning, injektion eller infusion. Mikroorganismer kan också föras in längs kateterns utsida via insticket eller föras via blodet till katetern, så kallad hematogen spridning. Ibland sprids infektionen till blodbanan och leder till systemisk infektion. Observera att de flesta patienter med systemisk infektion inte har lokal CVK-infektion. Infektionsdiagnosen baseras på en sammanvägning av symtom, kliniska fynd och laboratoriedata. God hygien hos både patient och personal är den viktigaste åtgärden för att förebygga infektion [9].

Vid oklar feber ska CVK misstänkas som orsak. Alla tecken på irritation eller infektion runt CVK ska omedelbart rapporteras till ansvarig läkare.

Var observant på följande infektionssymtom:

  • Lokal infektion: rodnad, svullen och/eller öm hud omkring insticket eller eventuell tunneleringskanal. Var- eller vätskebildning från instickskanalen.
  • Systemisk infektion: feber och/eller frossa.

Ocklusion och trombos

Det kan finnas flera orsaker till att det är stopp, trögt att spola i eller att aspirera ur CVK.

Kontrollera

  • att klämma/kran är öppen
  • att inte någon slang i katetersystemet är knickad.

Stopp kan bero på att kateterspetsen ligger mot kärlväggen.

Åtgärd

  • be patienten att vrida på huvudet, sträcka på halsen, prova olika sidolägen, sitta eller ligga.
  • be patienten hosta, djupandas eller krysta.
  • spola, om det går, med ytterligare 20-40 mL Natriumklorid 9mg/mL, utan att forcera mot motstånd (se Rubrik: Spolning).
  • be patienten lyfta armen på samma sida som CVK sitter eller röra samma sidas axel framåt. Om just denna åtgärd är den som hjälper, men inte de tidigare, kan orsaken vara att katetern ligger klämd mellan nyckelbenet och första revbenet. Ansvarig läkare ska i detta fall kontaktas.

Andra orsaker till stopp

  • avlagringar av till exempel läkemedel eller blod
  • trombos i eller utanför lumen.

Vid stopp bör möjliga orsaker övervägas med ledning av hur CVK användes före stoppet. Om det inte finns anledning att misstänka lipidocklusion som kan uppkomma vid parenteral nutritionsbehandling eller läkemedelsutfällning som kan uppkomma om inkompatibla läkemedel blandas i CVK, är sannolikheten stor att orsaken är trombotisk. Ofta är det en kombination av flera faktorer.

  • Ocklusion i kateterlumen.
  • Fibrinstrumpa.
  • Kateterrelaterad ventrombos.

Vid stopp eller aspirationsproblem kan alteplas (Actilyse®) instilleras i CVK efter läkarordination. Sådan behandling föregås ofta av röntgenundersökning för att kontrollera läge av CVK. Symtom på ventrombos kan vara svullnad, rodnad, smärta samt dålig kateterfunktion men kan också vara asymtomatisk. För behandling av ventrombos hänvisas till SFAI [1].

Kateterdislokation och extravasal infusion

Ansvarig läkare ska alltid kontaktas för åtgärd vid misstanke om kateterdislokation eller vid extravasal infusion. Intravenöst kateterspetsläge verifieras med venöst backflöde. Vid CVK med flera lumen kontrolleras blodretur i den distala och proximala lumen [1]. Kateterdislokation kan uppstå om infusionsslangar fastnar någonstans när patienten rör på sig, om suturer som fäster CVK har lossnat eller om den spruckit. CVK kan även klämmas sönder mellan revben och nyckelben. Om suturer har lossnat bör ansvarig läkare meddelas för att bedöma om nya bör sättas. Glider katetern ur blodbanan kan extravasal infusion uppstå. På grund av infektionsrisk får en kateter som glidit ur blodbanan inte skjutas tillbaka in i kärlet. Röntgenkontroll bör göras om det råder tveksamhet kring kateterläget [1].

Subjektiva symtom på extravasering

  • smärta
  • brännande känsla
  • svullnad
  • blek hud
  • kyla
  • lokal obehagskänsla av något slag.

Det är viktigt att även diffusa eller diskreta symtom tas på allvar.

Objektiva symtom på en extravasering

  • sänkt dropphastighet
  • ökat injektionsmotstånd
  • sämre/ingen blodretur
  • läckage ut på hud eller förband
  • svullnad
  • rodnad
  • värmeökning
  • resistens.

Sena symtom på en extravasering

  • hudfjällning
  • blåsor
  • sårbildning
  • lokal känselförändring.

Lokala anvisningar kan finnas då extravasal infusion av cytostatika inträffat.

Hydrothorax, vätska som infunderats i lungsäcken

Om CVK mynnar utanför kärlet kan vätskan som infunderas via CVK hamna i mediastinum eller i lungsäcken (hydrothorax). Kontroll av kateterspetsens läge och funktionskontroll genom kontroll av blodretur i CVK reducerar risken för denna komplikation.

Åtgärd:

  • Stäng av infusionen.
  • Ge syrgas 10-15 liter på högflödesmask.
  • Kontakta ansvarig läkare.
  • Övervaka patienten noggrant.

 

Till toppen av sidan