Transfusion och kontroller

Erytrocytkoncentrat samt flytande och färskfryst plasma

Erytrocytkoncentrat liksom flytande och färskfryst plasma kopplas till transfusionsaggregat med 200 micron(µm)filter.

Transfusionsaggregatets droppkammare och slang fylls enligt tillverkarens bruksanvisning.

Koppla blodkomponenten med leukocytfilter om patienten har ordinerats detta och det inte har gjorts vid blodcentralen.

Transfusion kan ges utan förvärmning. Koppla till blodvärmare när så har ordinerats. Följ instruktionerna för blodvärmaren.

Trombocytkoncentrat

Trombocytkoncentrat transfunderas med aggregat med 200 micron(µm)filter enligt tillverkarens bruksanvisning. En visuell kontroll av att trombocytkoncentratet innehåller fungerande trombocyter kan göras genom att påsen hålls upp mot ljus. Trombocyterna kan ses som vita slöjor i vätskan. Om trombocytkoncentratet har legat stilla bör det vaggas försiktigt några gånger innan det kopplas till patientens infart.

Den ansvariga läkaren ordinerar transfusionstiden som anpassas efter patientens hjärtkapacitet, kroppsyta med mera. Vid livshotande tillstånd kan blodkomponenten ges med en övertrycksanordning som blodtrycksmanschett som anbringas utanpå påsen.

Erytrocytkoncentrat, flytande och färskfryst plasma bör ha transfunderats inom fyra timmar från det att de har tagits ur kylförvaring. Andra transfusionstider kan anvisas från den utlämnande blodcentralen.

Trombocytkoncentrat ges under cirka 30 minuter om inte volymen är för stor i förhållande till patientens kroppsyta och hjärtkapacitet.

Informera patienten om provtagningen och den förestående transfusionen. Blodkomponentens transfusionsdokument ska finnas till hands vid transfusionen.

Infartsvägen

Kontrollera att den intravenösa infartsvägen fungerar genom att:

• spola med steril Natriumklorid 9 mg/mL för injektionsbruk
• höra efter att patienten inte upplever obehag eller smärta
• observera eventuella läckage.

Patientens identitet

Kontrollera patientens identitet genom att:  

• låta patienten uppge sitt namn och personnummer och/eller jämför med patientens identitetsband. I öppenvård sker kontroll mot patientens identitetshandling. Patientens muntligen uppgivna identitetsuppgifter får användas, om de bedöms vara tillförlitliga. På vissa enheter förekommer elektronisk identifiering av patienten gentemot blodprodukten, följ lokala anvisningar.
• jämföra patientens identitet med blodkomponentens transfusionsdokument.

Blodenheten

Kontrollera blodenheten genom att se till att

• patientens blodgrupp är förenlig med blodkomponentens blodgrupp
• hållbarhetstiden inte har överskridits
• blodenhetens ISBT-nummer stämmer med medföljande transfusionsdokument 
• förenlighetsprövningen är godkänd för erytrocytkoncentrat. Patientansvarig läkare kan ha godkänt avvikelser
• blodenhetens uppgifter om blodkomponenten och dess särskilda egenskaper stämmer överens med ordinationen, till exempel att blodkomponenten  specialbehandlats (filtrerats, bestrålats) och att blodenheten innehåller den blodkomponent som ordinerats, exempelvis trombocyter
• tappningsnummer eller personnummer överensstämmer med transfusionsjournal eller följesedel vid riktad transfusion eller autologtransfusion
• hemolys, koagel, missfärgning, grumlighet eller läckage inte förekommer.

Givare och mottagare i AB0‑systemet

Följande gäller för transfusion av erytrocyter inom AB0-systemet:

• Blodgrupp A kan ge till A och AB.
• Blodgrupp 0 kan ge till alla blodgrupper.
• Blodgrupp B kan ge till B och AB.
• Blodgrupp AB kan ge till AB.

Transfusion av plasma

Se bild nedan.

De här kombinationerna är möjliga inom Rh-systemet:

• Rh+ kan ge blod till Rh+
• Rh- kan ge blod till Rh+ och Rh-

Observera patientens reaktioner under transfusionen genom att se och lyssna om hen uppvisar någon förändring. Jämför med tidigare erfarenheter av transfusioner om patienten har några sådana och kan uppge detta.

Övervakning av patienten sker fortlöpande av vårdpersonal som har utbildning för och är bedömd som kompetent för uppgiften. Vid transfusion i hemmet ska en sjuksköterska finnas hos patienten hela tiden.

Vid alla transfusioner ska särskild akututrustning finnas tillgänglig och kunna användas vid akuta reaktioner. Akututrustning och handlingsplan görs i enlighet med direktiv från medicinskt ansvarig vid vårdenheten.

Dokumentera reaktioner och eventuella åtgärder i journalen.

Övervakning och kontroller under transfusion:

• Kontrollera transfusionshastigheten.
• Kontrollera den intravenösa infartsvägen så att inte transfusionen går extravasalt eller att läckage uppstår i kopplingarna.
• Mät puls och blodtryck om patienten blir orolig eller beskriver obehag av något slag.
• Kontrollera urinens mängd och färg om patienten upplever smärta, är orolig eller uppvisar chocksymtom.
• Övervaka även patienten med tanke på övervätskning.

Koppla loss transfusionsaggregatet från patienten. Låt en liten mängd av blodkomponenten finnas kvar i slangen. Påse och aggregat bör sparas i 4 timmar och om möjligt i kyl. Kvarvarande mängd av blodkomponenten och påsen kan komma att behövas för kontroll vid transfusionsreaktion.

Patienten övervakas under transfusionen och den närmaste tiden efteråt avseende transfusionskomplikationer såsom:

• frossa
• klåda
• urtikaria
• ansiktsrodnad
• feber
• oro
• ångest
• bröstsmärta
• ryggsmärta
• takykardi
• blodtrycksfall
• röd urin med mera.

Övervakningen kan övertas av någon annan kompetent vårdpersonal än sjuksköterska och läkare.

Transfusionsdokumentet kan sparas i patientens pappersjournal eller inskannas. På transfusionsdokumentet klistras blodkomponentens ISBT-etikett med blodkomponentens produktidentitet som bland annat innehåller tappningsnummer, typ av blodkomponent, blodgrupp samt vilken blodcentral som lämnat ut produkten. Via ISBT-etikettens nummer kan även återspårning till givaren göras.

Dokumentation av transfusion: 

• Transfusionsdokumentet där ISBT-etikett från given blodkomponent klistras fast. Notera tidpunkt när transfusionen påbörjats och avslutats. Signera dokumentet. Eventuella transfusionsreaktioner noteras.
• Avvikelser som till exempel om transfusion av blodenhet utförts trots att förenlighetsprövning inte visat överensstämmelse.
• Uppkomna biverkningar eller skador på blodpåse samt vidtagna åtgärder noteras i journalen.

Återrapportering av slutanvändning för blodenhet ska göras till utlämnande blodcentral. Detta kan göras digitalt till vissa blodcentraler. Observera att även om bara några droppar givits till patienten räknas detta som ”slutanvändning”. Återrapportering bör ske i nära tidsmässig anslutning till transfusionen.

Följande åtgärder vidtas vid händelse:

• Underrätta ansvarig läkare.
• Underrätta utlämnande blodcentral.
• Anmäl allvarlig reaktion eller händelse.
• Anmäl om skada har uppstått på blodpåse eller om det är fel på märkning eller i bifogad dokumentation. Anmälan görs av verksamhetschefen.
• Anmäl enligt lex Maria om en patient drabbas eller riskerar att drabbas av skada av transfusion.
• Underrätta patienten.