Vad tycker du om 1177 för vårdpersonal?

Enkäten riktar sig till personal inom hälsa, vård och omsorg. Syftet är bland annat att få veta vilken funktionalitet det finns behov av på den nya plattformen 1177 för vårdpersonal. Enkäten tar ett par minuter att fylla i och dina svar är anonyma.

 

Till enkäten
Dialys, hemodialys

Omvårdnadsaspekter

Vätskebalans

Hos patienter med minskad eller upphörd urinproduktion och som behandlas med hemodialys, sker oftast en vätskeansamling i kroppen mellan dialysbehandlingarna. Den påverkar bland annat vikten och blodtrycket. Patienten ordineras en "torrvikt", som är målvikten efter dialys då överskott av vatten har avlägsnats. Torrvikten måste ständigt omvärderas eftersom patientens vikt kan ändras beroende på hens nutritionstillstånd eller sjukdomstillstånd. 

Patienter som får hemodialys har i de flesta fall en vätskerestriktion som vanligen innebär att runt 1000 mL får intas per dygn, plus vätska motsvarande den mängd urin patienten kissar på ett dygn. Det är viktigt att vara observant på symtom på över- eller undervätskning hos patienter som får hemodialys [2,5].

Övervätskning

Symtom på övervätskning är

  • ödem, framför allt i anklar och ben
  • stigande blodtryck
  • huvudvärk
  • andfåddhet, speciellt vid planläge
  • rethosta.

Undervätskning

Symtom på undervätskning är

  • yrsel
  • lågt blodtryck
  • heshet, torra slemhinnor
  • nedsatt hudturgor.

Blödningsrisk

Patienter som får hemodialys får antikoagulantia flera gånger per vecka, vilket tillsammans med uremin bidrar till en ökad blödningsbenägenhet. Blödningar i gastrointestinalkanalen är relativt vanliga hos dessa patienter. En del patienter medicinerar även med blodförtunnande läkemedel i tablettform.

Blödningsbenägenheten bör beaktas exempelvis vid operativa ingrepp, tandläkarbesök och vid intramuskulära injektioner och utförs helst på en dag då patienten inte har dialys [4].

Läkemedel

Det finns läkemedel som inte är lämpliga att ge före dialysbehandling på grund av verkningsmekanismen och/eller risken att den aktiva substansen dialyseras bort. Det kan till exempel gälla vissa blodtryckssänkande medel och vissa antibiotika. Det är därför viktigt att man kontaktar dialysavdelningen för råd om vilka läkemedel som kan ges innan patienten kommer för behandling.

Infektioner

Patienter med uremi har immundefekter som påverkar deras mottaglighet för infektioner. Patienter som får hemodialys är infektionskänsliga och vistas ofta på sjukhus. De är därför också i högre grad utsatta för olika typer av infektioner.

Kost

Patienter med njursvikt löper risk att utveckla malnutrition. Njursvikt gör att man uppfattar smaker annorlunda än friska personer vilket kan leda till att matlusten blir sämre. Illamående på grund av för låg dialysdos kan också bidra till sämre aptit. Under hemodialysbehandlingen förlorar patienten näringsämnen och vitaminer. Framför allt måste protein- och energiförluster ersättas. Det är därför viktigt att man tidigt tar kontakt med dietist som kan ge patienten individuella kostråd.

I samband med njursvikt är det vanligt med förhöjda kaliumhalter i blodet. Dessa kan orsaka rubbningar i hjärtats rytm. Även rubbningar i kalk- och fosfatbalansen är vanligt i samband med nedsatt njurfunktion. Det är viktigt att minska intaget av kaliumrika livsmedel, till exempel mjölkprodukter, mineralsalt, fruktjuice, bananer, nötter och choklad, liksom alltför fosforrika livsmedel som ost och vissa mjölkprodukter. Även här kan dietisten ge individuella kostråd.

En patient som påbörjar sin dialysbehandling behöver ändra sina kost- och dryckesvanor. Före hemodialysstart har de flesta patienter minskat sitt intag av proteiner. Vid start av dialys får många råd att öka sitt intag av proteiner och minska intag av flytade kost. Det kan vara en svår omställning och patienten samt närstående behöver undervisas och göras delaktiga i sin behandling.

En dialyspatients nutritionsstatus bör regelbundet bedömas och journalföras [11].

Fysisk aktivitet

Trötthet, illamående och allmän olustkänsla är symtom förknippade med uremi som ganska tidigt i sjukdomsförloppet gör att den fysiska aktiviteten minskar. Både muskulär styrka och kondition avtar snabbt. Det är därför viktigt att redan i ett tidigt skede koppla in sjukgymnast för att påbörja eller fortsätta fysisk träning, anpassad efter patientens förutsättningar.

Hjärt-kärlsjukdomar, samt urkalkning av skelettet är vanliga folkhälsoproblem men är vanligare hos personer med njursvikt. Fysisk träning kan hjälpa till att minska effekten av dessa långtidskomplikationer.

Varje behandlingstillfälle med hemodialys tar många timmar och patienten blir ofta trött under behandlingen. De flesta vilar, ser på TV eller sover. Att utföra rörelser, till exempel sängcykla eller använda träningsband under dialysen kan motverka trötthet och även påverka livskvaliteten samt sjukhusinläggningar enligt studier. Efter dialysen kan många uppleva att de behöver sova trots att de har sovit under behandlingen [12].

Patientens medverkan

Att börja med dialysbehandling innebär en stor förändring i patientens vardag. Veckan blir inrutad för att passa vissa tider för behandlingen. Det blir även en förändring i kosten och restriktioner för vätskeintag. Dessutom behöver patienten äta ett stort antal läkemedel varje dag. Denna anpassning är påfrestande för de flesta patienter.

Genom att uppmuntra patienten till ett aktivt deltagande i sin behandling kan hen bli en resurs som förstår vad dialys innebär. Patienten kan till exempel själv väga sig, räkna ut olika parametrar, ta blodtryck med mera. Personalen behöver utbildning och stor kunskap om dialysbehandling för att patienten ska känna trygghet [1].
Läs mer i Vårdhandboken om personcentrerad vård.

Många patienter har full kontroll på sitt vätskeintag medan andra behöver mer stöttning och kontinuerlig utbildning [13]. Det finns forskning som visar att de som har stor tro på sin förmåga att dricka mindre har lyckats minska sitt vätskeintag.

Patienter som själva utför sin dialys har fått en gedigen utbildning för att kunna ta eget ansvar. De ska bland annat kunna sköta sin dialysmaskin, kunna sätta nålar i accessen och veta vad de ska göra vid komplikationer. De patienter som utför sin dialys i hemmet känner sig friare och kan själv bestämma över sina tider [14].

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan