Omvårdnadsaspekter

Vätskebalans

Hos patienter med minskad eller upphörd urinproduktion som behandlas med hemodialys sker oftast en vätskeansamling i kroppen mellan dialysbehandlingarna. Den påverkar bland annat vikten och blodtrycket. Patienten ordineras en "torrvikt", som är målvikten efter dialys då överskott av vatten avlägsnats. Torrvikten måste ständigt omvärderas eftersom patientens vikt kan ändras beroende på hens nutritionstillstånd eller sjukdomstillstånd. Oftast beror det på aptiten eller att patienten haft en infektion eller annan sjukdom.

Patienter som får hemodialys har i de flesta fall en vätskerestriktion som vanligen innebär att runt 1000 mL får intas/dygn, plus motsvarande dygnsmängden urin. Det är viktigt att vara observant på symtom på över- eller undervätskning hos patienter som får hemodialys.

Övervätskning

Symtom på övervätskning är

• ödem framför allt i anklar/ben
• stigande blodtryck
• huvudvärk
• andfåddhet, speciellt vid planläge
• rethosta.

Undervätskning

Symtom på undervätskning är

• yrsel
• lågt blodtryck
• heshet, torra slemhinnor
• nedsatt hudturgor.

Blödningsrisk

Patienter som får hemodialys får antikoagulantia flera gånger/vecka, vilket tillsammans med uremin i sig bidrar till en ökad blödningsbenägenhet. Blödningar i gastrointestinalkanalen är relativt vanliga hos dessa patienter. En del patienter står även på blodförtunnande tabletter.

Blödningsbenägenheten bör beaktas exempelvis vid operativa ingrepp, tandläkarbesök och vid intramuskulära injektioner. Detta utförs helst på en dag då patienten inte har dialys.

Läkemedel

Det finns läkemedel som inte är lämpliga att ge före dialysbehandling, på grund av verkningsmekanismen och/eller risken att den aktiva substansen dialyseras bort. Det kan till exempel gälla vissa blodtryckssänkande medel och viss antibiotika. Det är därför viktigt att man kontaktar dialysavdelningen för hjälp med vilka läkemedel som kan ges innan patienten kommer till behandling.

Infektioner

Patienter med uremi har immundefekter som påverkar deras mottaglighet för infektioner. Patienter som får hemodialys är infektionskänsliga och vistas ofta på sjukhus. De är därför också i högre grad utsatta för olika typer av infektioner.

Kost

Patienter med njursvikt löper risk att utveckla malnutrition. Njursjuka uppfattar smaker annorlunda än friska personer vilket kan leda till att matlusten blir sämre. Illamående på grund av för låg dialysdos kan också bidra till sämre aptit. Under hemodialysbehandlingen förlorar patienten näringsämnen och vitaminer. Framförallt måste protein- och energiförluster ersättas. Det är därför viktigt att man tidigt tar kontakt med dietist som kan ge patienten individuella kostråd.

I samband med njursvikt är det vanligt med förhöjda kaliumhalter i blodet. Dessa kan orsaka rubbningar i hjärtats rytm. Även rubbningar i kalk/fosfatbalansen är vanlig i samband med nedsatt njurfunktion. Det är viktigt att minska intaget av kaliumrika livsmedel, till exempel mjölkprodukter, mineralsalt, fruktjuice, bananer, nötter och choklad, liksom alltför fosforrika livsmedel som ost och vissa mjölkprodukter. Även här ger dietisten individuella kostråd.

En patient som påbörjar sin dialysbehandling behöver ändra sina kost- och dryckesvanor. Många får råd att öka sitt intag av proteiner och minska intaget av flytande kost. Det kan vara en svår omställning och patienten samt närstående behöver undervisas och bli delaktiga i sin behandling.

Fysisk aktivitet

Trötthet, illamående och allmän olustkänsla är symtom förknippade med uremi som ganska tidigt i sjukdomsförloppet gör att den fysiska aktiviteten minskar. Både muskulär styrka och kondition avtar snabbt. Det är därför viktigt att redan i ett tidigt skede koppla in sjukgymnast för att påbörja eller fortsätta fysisk träning, anpassad efter patientens förutsättningar.

Hjärt-kärlsjukdomar, samt urkalkning av skelettet är vanliga folkhälsoproblem men drabbar njursjuka i högre grad. Fysisk träning kan hjälpa till att minska effekten av dessa långtidskomplikationer.

Hemodialysen tar många timmar och patienten blir ofta trött under behandlingen, de flesta vilar, ser på TV eller sover. Att utföra rörelser (till exempel sängcykla eller använda träningsband) under dialysen kan motverka tröttheten. Efter dialysen kan många uppleva att de behöver sova trots att de sovit vid behandlingen.