CDK (central dialyskateter) används för access till blodbanan i följande fall

  • om behandlingen är temporär
  • om behandlingen måste startas med kort varsel
  • om patientens kärlstatus inte lämpar sig för AV-fistel (gäller permanent kateter).

En CDK, som i de flesta fall har dubbla lumen, läggs in via vena jugularis eller i undantagsfall vena subclavia. Den placeras så att spetsen på katetern ligger i nedre delen av vena cava superior eller i övergången till höger förmak.

För akut behandling används oftast en temporär kateter, som kan ligga kvar ett antal veckor (4-12) beroende på patientens tillstånd, katetermaterial och tillverkarens rekommendationer. För långvarigt bruk läggs en permanent kateter som tunneleras för att förebygga infektion. Tunnelering innebär att katetern löper från kärlet en sträcka under huden för att sedan mynna ut genom huden på ett annat ställe, det så kallade exit-site. Infektionsskyddet utgörs av en subkutan kuff som får växa in medan katetern är suturerad under de första veckorna. Tunnelerade katetrar som växt in väl kan ligga kvar så länge de fungerar tillfredsställande, ibland flera år.

Såväl temporära som permanenta katetrar finns i olika utföranden där lumen, längd, material och diameter varierar. Produktinformation ska medfölja katetern.

Personal som ska hantera CDK:n måste informera sig om vilken typ av kateter patienten har och hur den ska skötas. Skötseln av katetern är av stor betydelse för hur länge den kan fungera.

Inläggning

Det finns olika rutiner kring inläggningsproceduren. En CDK ska läggas in av läkare som är väl förtrogen med tekniken. Följ lokala anvisningar.

Vad som alltid ska beaktas är:

Inläggning av CDK bör ske i operationssal eller liknande. Att lägga in en CDK är att betrakta som ett operativt ingrepp, som ska utföras av sterilklädd personal med steriluppdukning och preoperativ desinfektion av det hudområde där ingreppet ska göras. Personal som ska utföra ingreppet ska utföra preoperativ handdesinfektion.

Se lokala anvisningar angående sedvanliga preoperativa förberedelser.

Noggrann fixering av katetern, suturering och tejpning efter inläggning kan förhindra att kateterns läge rubbas och därmed minskas infektionsrisken.

Efter inläggning utförs vanligtvis röntgenundersökning för att verifiera kateterns läge samt för att utesluta pneumothorax.

Det kan lätt uppstå blödning från insticksstället de första timmarna efter ingreppet. Använd absorberande förband tills dess att blödningen stoppat. Sätt sedan på ett torrt förband som möjliggör inspektion.

Katetern bör märkas för att förhindra förväxling och det ska också framgå vilken lösning som använts i katetern för ett så kallat lås.

Till toppen av sidan