Egenvård

Kateterbehandling kan vara en stor förändring i en persons liv. Det kan kännas som en förlust av självständighet men också lindra besvär som påverkat livskvaliteten negativt. Patientundervisning är viktig för att ge patienten kunskap och färdigheter att hantera sin situation.

Målet är att:

• Öka patientens delaktighet i sin egen vård.
• Skapa trygghet kring kateterbehandlingen.
• Förbättra patientens livskvalitet.

Genom undervisning kan vård- och omsorgspersonal stödja patienten att ta ansvar för sin hälsa och fatta välgrundade beslut om behandling och livsstilsförändringar.

Lagen om egenvård (SFS 2022:1250) innehåller bestämmelser om hälso- och sjukvårdsåtgärder som utförs i form av egenvård.

Egenvård ska uppmuntras så att patienten kan fortsätta med så mycket som möjligt av sina vanliga aktiviteter [40]. Egenvård innebär att patienten, själv eller med hjälp av någon annan, utför åtgärder som hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt kan utföras utanför vårdmiljö.

Syftet är att:

• Öka patientens självständighet.
• Minska beroendet av sjukvården.
• Förbättra patientens livskvalitet.
   

En välfungerande kateterbehandling ger trygghet, men problem eller stopp i katetern hemma kan skapa stress om patienten inte är förberedd. Därför behöver patienten kunskap och beredskap för att hantera olika situationer som kan uppstå [8] .

För att säkerställa en trygg och säker kateterbehandling ska patienten få tydlig information och praktisk vägledning. Ge information både muntligt och skriftligt. Inkludera närstående om patienten önskar.

Undervisning och information bör inkludera följande:

• Orsak till kateterbehandling: Förklara varför kateterbehandling behövs, till exempel vid urinretention, avflödeshinder eller i samband med kirurgi.
• Vad kateterbehandling innebär: Beskriv kort vad en kateter är, hur den fungerar och hur den sitter kvar i urinblåsan, gärna med enkel anatomi.
• Behandlingens längd: Informera om hur länge katetern förväntas användas och att kateterbyten vanligtvis sker var tredje månad vid långvarig behandling.
• Hur kateteriseringen går till: Förklara hur katetern sätts in, hur det kan kännas och i vilka situationer det kan upplevas obehagligt.
• Katetermaterial: Visa och låt patienten prova material som kateterventil och urinuppsamlingspåse före hemgång. Förklara hur de används, till exempel hur kateterpåsen fästs på benet och vikten av att byta fixeringsband när elasticiteten minskar. Ge råd om fixering för att minska risk för skador och irritation.
• Tömning och byte av urinuppsamlingspåse: Visa hur påsen töms och förklara vikten av att torka av tömningskanalen för att minska risk för läckage.
• Hantering av använda urinuppsamlingspåsar: Informera om att använda påsar ska tömmas i toaletten och kastas som brännbart avfall.
• Användning av kateterventil: Förklara hur ventilen används för intermittent tömning och när en kateterpåse ska användas i stället.
• Personlig hygien: Betona vikten av god handhygien före och efter hantering av urinuppsamlingspåsar samt daglig intimhygien runt katetern och underlivet.
• Vätskeintag: Förklara att ökat vätskeintag (om inte medicinskt olämpligt) minskar risken för kateterstopp och fungerar som en naturlig spolning av urinblåsan.
• Förebygga förstoppning: Informera om att förstoppning kan påverka urinblåsan och katetern, vilket kan orsaka stopp i katetern eller urinläckage, eftersom tarmen och urinblåsan ligger nära varandra.
• Vanliga komplikationer: Förklara att lätt blödning eller obehag kan uppstå den första veckan efter kateterisering men att besvären brukar avta. Patienten ska kontakta vårdgivare om besvär kvarstår.
• Beställning av katetermaterial: Informera om hur material beställs och levereras hem, samt säkerställ att patienten har tillräckligt med material tills leverans.
• Ansvar för katetervård: Klargör vem som ansvarar för katetervård, byten, material och rådgivning.
• När och var hjälp söks: Förklara när akut hjälp behövs och när kontakt kan vänta till nästa dag. Ge tydliga kontaktuppgifter.
• Sex och samlevnad: Informera om att penetrerande samlag är möjligt med kateter om lust finns. För män kan katetern vikas ner längs penis och säkras med kondom. För kvinnor kan katetern fixeras bekvämt, till exempel med tejp. Andra former av sexuell njutning är också möjliga. Diskutera eventuella alternativ som RIK eller suprapubisk kateter, eller tillfällig borttagning av katetern. Använd gärna Socialstyrelsens samtalsstöd om sexuell hälsa i mötet med patienten.

Dialog och repetition i patientundervisning

Ge information både före och efter kateteriseringen och ge patienten tid att ställa frågor. Informera om att webbaserad patientinformation finns om olika kateterbehandlingar.

Vid kateterbyten och andra återbesök, följ upp patientens erfarenheter, repetera information och ge råd vid eventuella problem eller byte av katetermaterial.