Förberedelser

Individuell bedömning av blodvolym

För att inte orsaka anemi, särskilt hos barn eller kritiskt sjuka patienter, bör provvolymen inte överstiga 1-5 % av den totala blodvolymen över en 24-timmarsperiod eller 10 % under en 8-veckorsperiod. Blodvolymen är hos barn ungefär 75-80 mL/kg kroppsvikt, något högre hos spädbarn. Blodvolymen hos en vuxen är ungefär 65-70 mL/kg kroppsvikt. Att bedöma om det är rimligt och säkert att ta den blodvolym som motsvarar de analyser som önskas i remissen kan därför vara något man behöver göra i förberedelsefasen.

Vila

Patienten bör om möjligt sitta ner i 15 minuter före provtagningen då muskelarbete kan påverka vissa analysresultat [1,2]. Kroppsläget påverkar fördelningen av vätska i kroppen och därigenom många analysresultat. De flesta referensintervall är baserade på prov som tagits efter 15 minuters vila i sittande ställning.

Särskilda provtagningsanvisningar

Kontrollera om det analyserande laboratoriet har särskilda provtagningsanvisningar för beställda analyser. Faktorer att ta hänsyn till kan till exempel vara tid på dygnet eller intag av läkemedel, kost och kosttillskott.

I laboratoriets analysförteckning anges till exempel de analyser som kräver att patienten är fastande med "f", (exempelvis fS-Triglycerider). Grundregeln är att patienten är fastande i cirka 10-12 timmar innan provtagning, exempelvis från klockan 22 kvällen innan om provtagning ska göras tidigast klockan 8 morgonen efter. Nödvändiga läkemedel kan tas med cirka ett halvt glas vatten utan tillsatser. Andra drycker ska undvikas. Fastande patienter ska inte heller röka, snusa eller tugga tuggummi [2].

Lokalbedövning

Vid behov kan huden lokalbedövas med kräm eller plåster. Applicera bedövningskräm eller plåster på tilltänkt provtagningsställe cirka en timme före provtagning eller enligt tillverkarens rekommendationer. Inför provtagning torkas kräm bort från huden. Initialt kan vissa bedövningsmedel leda till att blodkärlen drar ihop sig (vasokonstriktion), därför bör man vänta cirka 10 minuter innan provtagningen utförs.

Användning av kylsprej rekommenderas inte vid venprovtagning då det ännu inte finns vetenskapliga studier som undersökt hur det eventuellt påverkar vasokonstriktion och förändring av plasmakoncentrationen av olika analyser.

Anvisningar gällande bland annat fasta, provtagningstid, intag av läkemedel, kost och kosttillskott kan variera mellan laboratorier, se lokala provtagningsanvisningar.

Följ tillverkarens bruksanvisning gällande lokalbedövande produkter.

Vid venös blodprovstagning behövs följande material

• remiss/digital beställning
• etiketter för märkning av provrör
• provtagningsrör
• kanyl med integrerat stickskydd och tillhörande hållare
• stas eller blodtrycksmanschett
• skyddshandskar
• plastförkläde
• klorhexidinsprit 5 mg/mL eller motsvarande för desinfektion av punktionsstället
• eventuell blodvagga/blandare
• provrörsställ eller mugg att ställa rören i efter provtagning
• kompress/tork
• plåster
• kärl för skärande/stickande/smittförande avfall.

1. Vid provtagningen bör patienten sitta bekvämt i en stol med armstöd för att inte falla handlöst vid eventuell plötslig svimning. Använd gärna en stol med ställbara stöd för armarna och ett bord där patienten kan lägga upp sin arm. Eventuellt kan patienten ligga ner. Patienten bör inte ha något i munnen vid provtagningen.
2. Kontrollera patientens identitet med en godkänd legitimationshandling samt om så är möjligt genom att patienten får uppge namn och personnummer. Under pågående slutenvård räcker det med att vårdpersonalen förvissar sig om patientens identitet muntligt samt genom kontroll av ID-bandet. Läs mer i Vårdhandbokens avsnitt om Identifikation. Kontrollera att uppgifter på beställningsunderlag/remiss stämmer överens med etiketterna för märkning av provtagningsrören.
3. Kontrollera att patienten har följt eventuella patientförberedelser.
4. Informera patienten om provtagningen. Förmedla lugn och trygghet för att minimera stress och rädsla hos patienten. Dessa tillstånd kan också försvåra provtagning och påverka analysresultat.
5. Kontrollera att allt material som behövs i samband med provtagningen finns nära till hands. Provtagningsrören har begränsad hållbarhet, kontrollera därför så att hållbarhetsdatum inte är passerat.
6. Provtagningsrören ska märkas enligt laboratoriets anvisningar före provtagningen. Säkerställ att eventuella streckkoder är korrekt placerade på rören.
7. Förbered den förmonterade kanylen med stickskydd.
8. Se tillverkarens bruksanvisning angående hur kanylen ska fästas om den inte är förmonterad.
9. Välj kanyl efter blodkärlets storlek. Var medveten om att risken för hemolys och koagel ökar med en tunn kanyl. Vanligtvis används en kanyl med diameter mellan 19 och 23 G men 25 G kan ibland vara nödvändigt på mycket små barn.
10. Om provtagningsset med slang, så kallad vingkanyl (butterfly), används ska slangen först fyllas med blod innan rör för analys fylls. Slangen fylls med hjälp av ett "slaskrör" som kasseras. Använd samma typ av rör till slaskrör som det rör du ska börja med. Om detta inte utförs kan det bli för liten mängd blod i det första röret. Det finns också analyser som är känsliga för lufttillblandning. Följ rekommenderad rörordning, se stycke nedan, när flera rör ska tas vid samma tillfälle.
11. För att undvika stickskada ska stickskyddet inte avlägsnas förrän precis innan venpunktion.

Remiss och förberedelse av provtagningsmaterial, inklusive kanyl och uppmärkning av provrör, behöver inte ske i direkt anslutning till provtagningen, även om det rekommenderas, utan kan förberedas innan.

Sterilt material ska dock hållas sterilt och det är vid provtagningen provtagarens ansvar att kontrollera remiss, patientidentitet och provtagningsanvisningar, samt att provrör och märkning är korrekta.

Anvisningar gällande remiss, etikett, provtagningsmaterial och kärl för skärande/stickande/smittförande avfall kan variera mellan laboratorier, se lokala provtagningsanvisningar.

Följ tillverkarens bruksanvisning gällande hantering av kanyler.

Val av provrör och rörordning ska alltid ske enligt det analyserande laboratoriets anvisningar då det kan variera något.

Tillsatser i rören är anpassade för olika analyser och analysmetoder.

Rörordningen bör följas för att undvika felaktiga analysresultat till följd av att rörens tillsatser kontaminerar nästföljande rör.

Fyll röret med blod enligt tillverkarens markering. Fel blodvolym ger till exempel fel blandning av tillsats vilket kan leda till felaktiga analysresultat.

Rekommenderad ordningsföljd när flera rör ska tas vid samma tillfälle:

1. Blododling. Avskilj den första portionen blod (3-5 mL för vuxna och större barn) i ett "slaskrör" (serum eller heparinrör) som kasseras. Därefter fylls blododlingsflaskorna. Läs mer i Vårdhandbokens text om provtagning för blododling.
2. Koagulationsrör (Na-citrat, ljusblå kork).
3. Serumrör, med eller utan gel (med eller utan koagulationsaktivator, rödsvart, röd, gul, guldgul eller orange kork).
4. Heparinrör, med eller utan gel (ljusgrön, grön eller blå kork).
5. EDTA-rör (ljuslila, lila eller vit/pärlemor kork).
6. Glukosrör (FC-Mix, rosa kork, NaF/KO grå kork).
7. Övriga rör, till exempel SR-rör (svart kork) och ACD-rör (gul kork).

Det finns andra rör till exempel blodgasspruta, Hiruidinrör och Quantiferonrör som ska tas tidigare i ordningsföljden så följ alltid analyserande laboratoriets anvisningar.

När provtagningsanvisningarna anger att du ska ta ett "slaskrör" som du kasserar innan de egentliga rören fylls bör du välja ett rör med samma tillsats som det rör du sedan ska fylla först.

Val av provrör och rörordning ska ske enligt det analyserande laboratoriets provtagningsanvisningar.

Följ tillverkarens anvisning gällande korrekt fyllnad av provrör.