Operationsavdelning

OPERATIONSSJUKVÅRD

Operationsavdelningen ska vara avskild från sjukhusets övriga verksamhet för att hindra att smittämnen förs dit. För att minska obehörigt spring på operationsavdelningen bör lokaler för möten mellan operationspersonal och personer från andra arbetsplatser finnas i nära anslutning till operationsavdelningen.

Sterila produkter som anländer till sjukhuset ska vara förpackade enligt trelagersprincipen, transport-, avdelnings- och produktförpackning. Det yttersta lagret, transportförpackningen tas bort i omedelbar anslutning till vårdenheten på sådant sätt att avdelningsförpackningarna inuti bibehåller sin renhetsgrad när de därefter placeras i sterilförråd.

Förpackningarna ska vara hela, torra och i övrigt oskadade ända fram till användningstillfället. På operationsavdelningen förvaras avdelningsförpackning i sterilförråd. Utgångsdatum på produktförpackningen gäller endast om produkten förvaras i den datummärkta original- avdelningsförpackningen. Avdelningsförpackningen kan placeras i nära förråd till eller i ett förvaringsskåp på operationsrummet. Dagsförbrukningen kan förvaras i ett för övrigt tomt genomräckningsskåp.

Operationsrum

Utformning

Operationsrum omfattas av hygienklass 3 med särskilda krav på renhet och risknivå 3 med hög risk för smittöverföring till mottaglig individ.

Operationsrummets väggar och golv ska tåla mekanisk rengöring samt smittrening och punktdesinfektion med ytdesinfektionsmedel och medel för smittrening vid särskilda smittor såsom till exempel clostridium difficile. Fast inredning ska ha släta ytor som tål mekanisk rengöring, frekvent avtorkning och desinfektionsmedel. Fasta skåp för förvaring ska utföras som genomräckningsskåp eller monteras dikt an mot taket, möjligen med sluttande överdel. Öppna ytor (hyllor, bord, bänkar) för tillfällig förvaring ska undvikas. Ytskikt relaterade till ventilationslösningar skall tåla punktdesinfektion och smittrening.

Renhet i operationsluft

Mikrobiologisk luftkvalitet

Luftkvaliteten i operationsrum beror på den kombinerade effekten av ventilationssystemets funktion, klädsystem, hur många personer som befinner sig i operationsrummet, deras aktivitet, dörröppningar vid in- och utpasseringar, samt rengöring och desinfektion av operationsrummet.

Varje person släpper cirka 104 hudpartiklar/minut vid rörelse och cirka 10% av dessa är bakteriebärande. Bakteriebärande partiklar sedimenterar till alla horisontella ytor i operationsrummet, kraftiga rörelser eller luftvirvlar ökar mängden partiklar och mikroorganismer i luften. Om specialarbetsdräkt används av alla i operationsrummet sprids färre hudpartiklar och mikroorganismer än om normal arbetsdräkt används.

Luftkvaliteten mäts genom att aktivt fånga upp bakteriebärande partiklar på odlingsplattor, som sedan inkuberas i en inkubator så att bakterierna kan växa ut till kolonier. Kolonierna kan efter inkubering ses med blotta ögat och räknas, måttet är antal kolonibildande partiklar (colony forming units, CFU/m3). 

Olika typer av kirurgi ställer olika krav på luftens mikrobiologiska renhetsgrad i operationsrum. Kirurgi där incision görs genom bakteriefri vävnad benämns ren kirurgi och har högre krav på mikrobiologisk renhet än vid exempelvis kirurgi genom mun eller näsa.

Kirurgi där främmande material sätts in i kroppen (implantatkirurgi) benämns infektionskänslig kirurgi och ställer höga krav på luftens renhetsgrad, här önskar man uppnå ultraren luft, vilket innebär ≤ 10 CFU/m3 eftersom man vet att även små mängder bakterier kan orsaka en implantatrelaterad infektion. För att säkerställa att antalet CFU inte överstiger denna nivå används en riktlinje att medelvärde på ≤ 5 CFU/m3 eftersträvas. Vilka operationer som kräver högre renhetsgrad är en klinisk bedömning.

Det är inte enbart typ av kirurgi som ställer krav på luftens renhetsgrad i operationsrummet. Patientens mottaglighet för infektion bör vara en lika viktig faktor vid bedömningen av vilken renhetsgrad som krävs. Då det saknas tillräckligt med kunskap om gränsvärden för CFU/m3 vid allmän kirurgi bör försiktighetsprincipen tillämpas.

Operationsrumsventilation

Ventilationen har som huvudsyfte att skydda patienter från att drabbas av infektion genom att minimera antalet bakteriebärande partiklar som kan kontaminera det sterila fältet, det vill säga incisionsområde, kirurgiska instrument och sterilt material. Ventilationen syftar även till att säkerställa en god arbetsmiljö. Båda syftena uppnås genom filtrering av inkommande luft, utspädning av kontaminationer, luftföring, upprätthållande av övertryck samt temperaturskillnader.

De vanligaste ventilationssystemen bygger på två huvudprinciper; omblandning eller parallellströmning. Temperaturskillnader används oavsett system för att stabilisera luftströmmarna. I operationsrum med omblandad ventilation erhålls i stort sett samma mikrobiologiska renhetsgrad i hela salen via utspädningsprincipen. Denna typ av ventilation påverkas i hög grad av antalet personer som vistas i operationsrummet, deras rörelser, samt dörröppningar. Tilluftdonen kan sitta såväl i takhöjd som i golvnivå. Om operationsrummets fasta omblandande ventilationslösning bedöms vara otillräcklig utifrån typ av kirurgi som utförs kan kompletterande ventilationsenheter med ultraren parallellströmmande luft användas.

I operationsrum med parallellströmningstak skapas hög renhetsgrad i området under taket, det vill säga över instrument och patient. Denna typ av ventilation är inte lika känslig för dörröppningar och hur många personer som vistas i operationsrummet, men påverkas av sådant som kan hindra luftströmmarna, såsom operationslampor, att nå incisionsområdet och kirurgiska instrument. För att utnyttja befintligt ventilationssystem effektivt ska dörröppningar hållas till ett minimum under pågående kirurgi.

Klädsystem utgör en viktig del i att upprätthålla mikrobiologisk renhet i operationsluften. Täta klädsystem (specialarbetsdräkt) av typ "clean air suit" kan utgöra ett gott komplement i operationsrum med omblandande ventilation.

Drift och underhåll av ventilationssystem

Leverantören av ventilationsutrustningen ska tillhandahålla instruktioner på svenska för drift, skötsel och underhåll av ventilationen. Instruktionerna ska innehålla uppgifter om tidsintervall för det underhåll som behövs för säker funktion. Men det är vårdgivarens ansvar att förvara instruktioner och löpande uppdatera dessa. Vidare är det vårdgivarens ansvar att upprätta dokumentation kring skötsel och underhåll, och att underhåll utförs. Det måste säkerställas att den som är driftsansvarig för ventilationen tillhandahåller regelbunden information till den opererande verksamheten. Informationen ska innehålla uppgifter om filterbyten, kanalrengöring, flödesmätningar, partikelmätningar samt planerat underhåll och skötsel. För att säkerställa att ventilationssystemet funktion ska set finnas skriftliga riktlinjer för regelbundet underhåll och kontroll. Tillämpningen av rutinen ska säkerställas och följas upp och dokumenteras.

Driftsentreprenör ska minst en gång per år påtala om det finns brister, och i så fall vilka investeringsbehov som finns för att upprätthålla ställda ventilationskrav och säker funktion.

Mikrobiologisk kontroll görs alltid efter driftstopp, filterbyten och ändring av ventilationsanläggningen. Vidare, alltid vid misstanke om ökad infektionsfrekvens eller vid anhopning av postoperativa sårinfektioner. Mikrobiologisk kontroll görs också vid nyinstallation och då även under pågående operation. Detta för att verksamheten ska kunna bedöma hur väl ventilationen fungerar vid normal belastning. För att säkerhetsställa vårdmiljön bör det i varje operationsrum finns en display som anger luftflöde och tryckdifferens för ventilationens funktion. Mätvärden avläses och bör dokumenteras i patientens journal. Det gäller även för uppdukningsrum.

Till toppen av sidan