Operationssjukvård

Postoperativa infektioner

Postoperativa infektioner

Patienter kan drabbas av olika typer av postoperativa infektioner. De vanligaste är postoperativa sårinfektioner, kateterrelaterade infektioner i urinvägarna och blodbanan, samt infektioner i luftvägarna. Dessa infektioner skapar ett stort lidande hos patienten och ökar risken för sjuklighet och död samt kostar samhället enorma summor. Enbart kostnader för extra vårddagar på sjukhus till följd av vårdrelaterade infektioner (VRI) har beräknats kosta 4,4 miljarder svenska kronor årligen. Enligt beräkningar kan 30 - 50 % av alla VRI undvikas genom tillämpning av preventiva åtgärder.

Postoperativa sårinfektioner

Postoperativa sårinfektioner är de näst vanligaste vårdrelaterade infektionerna i Sverige, och utgör cirka 22 % av alla VRI. Infektioner uppstår när bakterier hamnar på platser i kroppen där de inte hör hemma. Det kan vara bakterier som kommer från operationsmiljön och förs in i patienten via luft eller via vårdpersonalens händer. Vi kan i dagsläget inte skapa en helt bakteriefri miljö men vi kan arbeta för att bryta alla kända smittvägar i samband med operation.

Bakterier kan nå patienten via:

  • luften
  • kontaminerade instrument, material och vätskor
  • vårdpersonalens händer
  • egen hudflora
  • tarmflora vid bukkirurgi. 

Smittkällor och smittvägar

Smitta kan komma antingen från patienten själv, "endogen smitta", eller från omgivningen, huvudsakligen de personer som är närvarande i operationsrummet, "exogen smitta". Vilka smittkällor och smittvägar som dominerar varierar beroende på typ av operation och hygieniska och aseptiska åtgärder. Vid tarmoperationer dominerar den endogena smittan men exogena infektioner, till exempel med Staphylococcus aureus, förekommer också. Vid proteskirurgi utgör både patientens och personalens hudflora en infektionsrisk.

Endogen smitta

Om operationssåret förorenas med lågvirulenta bakterier från patientens normala hudflora, som koagulasnegativa stafylokocker (KNS), till exempel Staphylococcus epidermidis, är risken för infektion förhöjd vid särskilt infektionskänslig kirurgi som ortopedisk kirurgi, kärl- och neurokirurgi, och/eller implantation av kroppsfrämmande material. Om patientens hud är koloniserad eller kontaminerad med mer virulenta bakterier, till exempel Staphylococcus aureus, finns det risk för infektion vid alla typer av operationer.

Vid operation på organ som innehåller bakterier, exempelvis tarm, sker alltid en viss förorening av omgivande vävnad även om spill inte kan påvisas med blotta ögat. Vid denna typ av kirurgi är endogen smitta vanligast.

En pågående infektion på huden eller i något annat organ än där ingreppet sker utgör också en risk för endogen smitta.

Exogen smitta

Vid exogen smitta kommer smittämnet från omgivningen och det är personalen i operationsrummet som är den främsta smittkällan. Smittämnen kan nå operationssåret via luften, med droppar eller genom kontakt med kläder, vätskor och instrument som har kontaminerats under operationen.

Från varje enskild person sprids cirka 1000 bakteriebärande hudfragment/minut till luften. Dessa förorenar operationssåret genom att falla ner i såret eller genom att de först faller ned på instrument, i öppna vätskor och annat material och sedan via dessa förs ned i operationssåret. Fler personer i operationsrummet utgör en större risk för smittspridning via luften. Antalet personer i operationsrummet anpassas till typ av ventilation i operationsrummet och operationssjuksköterskans bedömning för ett säkert vårdande.

Droppsmitta

Vid tal, hosta eller nysning sprids bakteriebärande salivdroppar. Dessa droppar sprids i luften inom en armslängds avstånd för att sedan på grund av sin tyngd dala ner mot golvet.

Kontaktsmitta

Personalens hudbakterier kan också nå operationssåret direkt genom hål på operationshandskarna eller genom att bakterierna vandrar genom en fuktig operationsrock. Hårstrån kan bära hudbakterier och förorena operationssår och föremål.

Faktorer som påverkar risk för infektion

Uppkomsten av infektioner bygger på komplexa interaktioner mellan bakterietyp, bakteriedos samt patientens immunförsvar. Infektionsrisken varierar inte bara på grund av typ och mängd bakterier som når såret utan är också beroende av faktorer relaterade till:

  • patienten
  • vårdmiljön (ventilation, arbetsdräkt, antal personer och korrekt arbetssätt) i operationsrummet
  • typ av operation
  • lång operationstid
  • operationsteknik
  • aseptisk teknik
  • antibiotikaprofylax givet i felaktigt tidsspann. 

Patientberoende faktorer som ökar infektionsrisken 

Faktorer relaterade till patienten som ökar infektionsrisken är bland annat:

  • samsjuklighet (komorbiditet), det vill säga närvaro av andra sjukdomar förutom aktuell diagnos, exempelvis diabetes och systemsjukdomar
  • extremt hög eller låg ålder
  • fetma (BMI ≥30 kg/m2)
  • dåligt näringstillstånd
  • pågående infektion
  • hudskador
  • rökning
  • viss läkemedelsbehandling, exempelvis steroidbehandling
  • alkoholbruk.

Registrering av postoperativa sårinfektioner

Postoperativ sårinfektion bör rapporteras som en avvikelse, se lokala anvisningar. Bedöms sårinfektionen som en allvarlig vårdskada ska registrering ske enligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och patientsäkerhetslagen SFS 2010:659, 1 kap. §5 och 3 kap. §5.

Alla verksamheter ska registrera och följa upp förekomsten av postoperativa infektioner. Registrering av postoperativa sårinfektioner med återföring av resultatet till den opererande kliniken har visat sig sänka infektionsfrekvensen, vilket tyder på att det finns goda kunskaper om hur postoperativa infektioner kan undvikas. Dessa kunskaper måste dock hållas ständigt aktuella så att det praktiska arbetet bedrivs kunskapsbaserat.

Se lokala anvisningar för avvikelserapportering om postoperativ sårinfektion.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan