Peroperativ vård (Intraoperativ vård)

OPERATIONSSJUKVÅRD

Inslussning på operationsrum

Patienten bör i första hand flyttas från sin säng till operationsbädden innan hon/han kommer in på operationsavdelningen. Detta sker lämpligen i sängvänthall/sluss, eftersom använda sängkläder kan utgöra en källa till luftburen smitta.

Kontrollera återigen om patienten behöver tömma blåsan. Eventuellt utförs kontroll av urinmängd med bladderscanning för att undvika övertänjd urinblåsa, se lokal anvisning.

Patienter som har följt programmet för helkroppstvätt/helkroppsdesinfektion och ligger i en rengjord och renbäddad säng kan om situationen så kräver föras in till operationsrummet i denna säng. Detta gäller under förutsättning att operationen inte försenats eller skjutits upp, eftersom tiden ökar risken för att säng och sänglinne kontaminerats med smittämnen. Patientens säng förvaras utanför operationsrummet eller i sängvänthallen under operationen. Alternativt promenerar patienten med stöd av personal till operationsrummet och lägger sig på operationsbädden. Positioneringen utförs, när det är möjligt, i samverkan mellan patient och ansvarig personal.

Patienten ska bära engångsmössa som hårskydd samt rena operationsstrumpor. För patient med luftburen smitta, se texten Arbetsrutiner i operationsrum.

Se lokala anvisningar för blåsövervakning och eventuell kontroll av urinmängd.

Identifiering av patienten

Både operations- och anestesisjuksköterskan har ansvar för att patientens identitet kontrolleras och att rätt handlingar finns på plats och att rätt kroppsdel förbereds för ingreppet. Genom att använda SBAR vid överrapportering minskar risken för att information glöms bort eller misstolkas. I detta sammanhang kan SBAR stå för:

  • Situation: Patentens namn och personnummer, anmäld operation.
  • Bakgrund: Tidigare och nuvarande sjukdomar, eventuella allergier och smittorisk.
  • Aktuellt tillstånd: Aktuellt status kopplat till situationen.
  • Rekommendationer: Hjälpbehov, hjälpmedel, KAD.

Förberedelser i operationsrummet

Allmänna patientförberedelser

  • Om det planerade hudsnittet eller operationsfältet inte är markerat på patienten vid kirurgi i parigt organ ska anestesin inte inledas utan kirurgens godkännande.
  • Positionsrelaterade tryckskador ska undvikas. Kirurg, anestesiolog, operations- och anestesisjuksköterskor ansvarar för att utsatta kroppsdelar avlastas på ett sätt som är anpassat till den enskilda patientens behov, till operationsmetoden och till den anestesi som används. Positionen ska ge operationsteamets medarbetare möjlighet att utföra vårdhandlingar på ett säkert sätt. Patientens positionering och intraoperativa kontroller av positionen samt eventuell lägesändring under operationen dokumenteras i patientens journal.
  • Patientens normala kroppstemperatur ska bibehållas före, under och efter operation, se Vårdhandbokens texter om temperaturmätning.

Motverka värmeförluster

Vid anestesi och kirurgi finns många faktorer som bidrar till värmeförlust.
Generell anestesi slår ut kroppens normala temperaturreglering och blodkärlen vidgas perifert, vilket leder till att kroppen kyls ned.

Värmeförlust med sänkt kroppstemperatur påverkar de flesta organsystem och ger effekter som:

  • Reducerat infektionsförsvar och därmed ökad risk för postoperativa sårinfektioner.
  • Förlängd blödnings- och koagulationstid.
  • Hjärtkomplikationer.
  • Påverkad metabolism och därmed ökad effekt av läkemedel och längre duration.
  • Försämrad sårläkning.
  • Påverkar välbefinnandet negativt.

Värmeförluster under operation uppkommer vanligen på grund av:

  • Operationens längd.
  • Fysisk kontakt med ej uppvärmda föremål, exempelvis operationsbäddens madrass, positioneringsstöd (värmeledning).
  • Operationssårets storlek, avdunstning (evaporation) från stora sårytor.
  • Blottad hud i kombination med låg rumstemperatur i operationsrummet, patienten förlorar värme genom värmestrålning.
  • Desinfektion av stora hudytor med desinfektionslösning som avdunstar (evaporation).
  • Kalla torra inandningsgaser.
  • Tillförsel av kalla spolvätskor (avkylning genom konvektion).
  • Effekter relaterade till läkemedel.
  • Patientens ålder och allmänna kondition, äldre och barn under två år är speciellt känsliga för nedkylning.

Värmebevarande åtgärder

Värmeförlust kan generellt motverkas med anfuktning och uppvärmning av patientens inandningsluft och värmda infusioner. Peroperativt finns ytterligare värmebevarande åtgärder för att bevara patientens kroppstemperatur:

  • Användande av isolerande material höjer inte kärntemperaturen men kan reducera värmeförluster upp till cirka 30%. Isolerande material är exempelvis användande av värmebevarande mössa, benpåsar och strumpor. Även drapering utgör isolering, därför ska inte mer hud än nödvändigt vara blottad under draperingen eller när draperingen är klar.
  • Varma spolvätskor.
  • Varm klorhexidinsprit för huddesinfektion. Klorhexidinsprit kan värmas till kroppstemperatur genom att lägga flaskan i en påse (för att bevara datummärkning med mera på etiketten) i varmvattenbad. På grund av brandrisken bör Klorhexidinsprit inte förvaras i värmeskåp.
  • Inte lägre temperatur än 20o C i operationsrummet.
  • Användande av värmetäcke har visat sig vara både kostnadseffektivt och en effektiv metod för att bibehålla kroppstemperaturen.
  • Värme i kombination med tryck ökar risken för tryckskador, värmedyna eller liknande får därför inte användas.

Förberedelse av operationsområdet med intakt hud

  • Kontrollera om patienten är överkänslig mot Klorhexidin, latex eller häfta.
  • Den preoperativa huddesinfektionen av intakt hud utförs genom att operationsområdet gnids med ordentligt genomblöt tork eller kompress med Klorhexidinsprit 5 mg/mL. Applicera spriten med steril tvättpeang och sterila tvättork för mekanisk rengöring och desinfektion av huden. Se till att klorhexidinspriten inte rinner under patienten eller bildar pölar, vilket kan ge hudirritation eller orsaka brännskador vid användning av diatermi. Börja desinfektionen vid incisionen och sedan ut mot sidorna för att få en stor marginal av desinfekterad hud. Fortsätt desinfektera inom marginalen under minst två minuter. Låt huden lufttorka.
  • Effekten av huddesinfektionen beror på en kombination av den mekaniska rengöringen och medlets inverkningstid.

Etanol 70% eller annat alkoholbaserat huddesinfektionsmedel med motsvarande effekt är ett alternativ till klorhexidinsprit, men saknar den långtidseffekt som uppnås genom klorhexidintillsatsen.

  • Diatermiutrustning får inte användas förrän det alkoholbaserade huddesinfektionsmedlet har avdunstat.
  • Draperingsmaterialet ska ge en steril arbetsyta runt operationsfältet och skärma av från osterilt område. För att denna effekt ska uppnås måste patientens hud vara så torr att draperingen fäster och håller fixeringen under hela operationen. Fixera det sterila draperingsmaterialet tätt mot patientens hud, den självhäftande kanten ska fästas cirka 10 centimeter in på det desinfekterade området. Om möjligt drapera nära området för incision, utan att riskera att incisionen behöver förlängas genom draperingen.
  • Ansvarig kirurg kontrollerar att rätt ingrepp utförs på rätt patient. WHO:s checklista för säkerhet vid operationer bör användas för att främja säker kirurgi och minska risker för vårdskada under operationen.
Till toppen av sidan