Preoperativ vård

OPERATIONSSJUKVÅRD

Åtgärda faktorer hos patienten som utgör ökad infektionsrisk

Alla tillstånd som påverkar immunförsvaret negativt såsom diabetes, malnutrition (övervikt/undervikt) malignitet, pågående infektion, recidiverande hudproblem, rökning och alkoholbruk, hög och låg ålder utgör kända riskfaktorer för infektion och komplikationer. Det innebär att en lägre bakteriedos krävs för att initiera en infektion vilket innebär att åtgärder för optimering ska definieras, implementeras och utvärderas samt journalföras.

Väntetiden mellan beslut om operation och till operation bör utnyttjas för att i dialog med patienten och/eller när så krävs med närmaste närstående, samskapa en gemensam hälsoplan för hur patienten, med adekvat stöd, kan vara i så bra form och så trygg som möjligt utifrån egna förutsättningar inför kommande operation. Samtal bör innefatta dialog kring om vad patienten behöver för att kunna genomföra till exempel perioperativt tobak- och alkoholuppehåll, samt anpassad information om fysisk aktivitet och matvanor i samband med operationen. Ett välfungerande team och kommunikation mellan läkare, sjuksköterska, dietist och fysioterapeut underlättar arbetet och säkerställer korrekt preoperativ optimering. Vid akut kirurgi krävs ett teambaserad och strukturerat arbetssätt för att möjliggöra optimal optimering inför kirurgi.

Information till patienten

Undersök vilka tankar och förväntningar patienten har inför operationen, vilka frågor vill hen ha besvarade och finns det farhågor? Samtala med patienten om de preoperativa förberedelserna. Det görs både när patienten sätts upp på vårdplaneringslistan och vid inskrivning. Undersök om patienten blivit opererad tidigare och hens erfarenheter av det. Det är till exempel av vikt att få kunskap om patienten har haft miktionsproblem efter kirurgi för att kunna planera för adekvata omvårdnadsåtgärder. Ge upprepad muntlig information på ett sätt som ger patienten en möjlighet att ställa frågor. Kombinera den muntliga informationen med skriftlig information för att underlätta för patienten att komma ihåg innehållet. Tänk på att anpassa skriftlig information efter språkbehov och eventuella funktionsvariationer. Dokumentera vilken information som har lämnats och patientens egna önskemål inför operationen. Olika typer av checklistor kan behövas beroende på om ingreppet sker inom slutenvård eller dagkirurgi. En avprickad och signerad lista är en journalhandling.

Informera om

  • vad som ingår i den preoperativa hudförberedelsen
  • vilka medel som ska användas för eventuell helkroppstvätt med desinfekterande tvål och att syftet med denna tvättning är att minska risken för postoperativ sårinfektion
  • vad som gäller för hårstylingprodukter, läppstift och andra sminkprodukter
  • att patienten ska behålla kommunikationshjälpmedel som glasögon, hörapparat och annat som behövs för att kunna kommunicera med personalen på operationsavdelningen
  • restriktioner för intag av mat och dryck inför och efter operationen
  • smärtlindring
  • hantering av smycken och värdesaker.

Fråga om patienten har

  • tandprotes
  • piercing
  • sår, eksem eller pågående infektion.

Helkroppstvätt och helkroppsdesinfektion

Före operationen ska patienten tvätta hela kroppen med hudrengöringsmedel (flytande tvål eller duschgel) eventuellt med desinfekterande effekt (se nedan). Vid ingrepp där risken är stor för sårinfektion orsakad av patientens egna hudbakterier, eller då en sårinfektion ger svåra konsekvenser, rekommenderas helkroppsdesinfektion med desinfekterande tvål (exempelvis tvål med Klorhexidin 4%). Medlet bör användas minst två gånger för att få effekt. Håret tvättas dock bara en gång med samma medel.

Program för helkroppstvätt/ helkroppsdesinfektion påbörjas dagen före operationen och fullföljs på operationsdagen. Informera patienten om hur tvättningen ska göras. Var frikostig med hjälp till patienten. Det är viktigt att den desinfekterande tvättningen genomförs noggrant och omfattar hela hudkostymen. Var speciellt noga med hårbotten, naglar, genitalia, navel och rygg. Förse patienten med rena kläder och renbäddad säng efter helkroppstvätt/helkroppsdesinfektion. Vid akuta operationer anpassas helkroppstvätten/helkroppsdesinfektionen till patientens tillstånd.

Håravkortning

Hårväxt inom operationsområdet innebär ingen ökad infektionsrisk. Om håret måste kortas av andra skäl, utförs det så nära anslutning till operationen som möjligt. Använd sax eller hårklippningsmaskin med engångsblad.

Rengör och desinfektera sax eller hårklippningsmaskin efter användning.

Märkning av operationssnitt och operationsfält

Om operationen ska ske i parigt organ ska ansvarig kirurg markera på patientens hud den planerade incisionen alternativ höger eller vänster sida för operationsfält. Använd en märkpenna som inte raderas av hudrengörings- eller huddesinfektionsmedel.

Operationsdagen - förberedelser på avdelningen

Be patienten ta av smycken/klocka och eventuellt piercingsmycke. Förvara smycken och värdesaker i låst skåp på vårdavdelningen. Kontrollera eller hjälp patienten med helkroppstvätt eller helkroppsdesinfektion. Använd hudrengöringsmedel med desinfekterande effekt (tvål med Klorhexidin 4%) om patienten har ordinerats ett sådant hudrengöringsprogram. Läs mer om helkroppstvätt under rubriken Helkroppstvätt och helkroppsdesinfektion.

  • Kontrollera patientens välbefinnande.
  • Kontrollera patientens hudkostym. Dokumentera till exempel sår i patientens journal.
  • Kontrollera att kirurgens markering av incision eller operationsfält finns kvar.
  • Instruera patienten om munhygien, hjälp till vid behov.
  • Ge patienten tillfälle att tömma urinblåsan och byta eventuellt mensskydd. Byt eller töm eventuell urinuppsamlingspåse. Byt eventuell stomipåse.
  • Rengör och renbädda patientens säng. Be patienten ta på sig rena patientkläder.
  • Se till att patientens hår blir torrt och att kroppen blir varm efter duschen. För att patienten ska kunna skapa och/eller behålla en normal kroppstemperatur inför operationen behövs ofta aktiv uppvärmning från någon form av värmetäcke. En filt i påslakanet samt eventuellt en extra filt innan transporten till operationsavdelningen.
  • Skicka vid behov med namnmärkt proteskopp, ask för kontaktlinser och/eller hörapparat och glasögonfodral till operationsavdelningen. Se till att patienten har de hjälpmedel som behövs för att kommunicera med omgivningen.
  • Informera personal som tar emot patienten på operationsavdelningen om eventuella kommunikationshjälpmedel, pacemaker eller ICD-dosa (inopererad defibrillator).

Överrapportering

Genom att använda SBAR vid överrapportering till mottagande personal på operation minskar risken för att information glöms bort eller misstolkas. SBAR är en strukturerad metod för säker och effektiv kommunikation vid överrapportering. I detta sammanhang kan SBAR stå för:

  • S=Situation: Anmäld operation/planerat ingrepp/operationsdiagnos.
  • B=Bakgrund: Kort rapport av sjukdomshistoria, eventuell allergi, eventuell smittorisk.
  • A=Aktuellt status: Information av ovanstående åtgärder.
  • R=Rekommendation Bekräftelse på kommunikationen: Är vi överens?
Till toppen av sidan